Förskolan Gullvivans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 2015/2016 1/9
Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Vår vision På vår förskola skall inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för annan kränkande behandling. Verksamheten ska vara rolig trygg och lärorik. Alla barn skall känna en tillhörighet, gemenskap och att få uppleva att de är en tillgång för gruppen. Vi tar aktivt avstånd från alla former av diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2015-11-28 Planen gäller till Läsår 2015/2016 Barnens delaktighet Samtal med barnen och observation och dokumentation av barnens lekar, Personalen har ett medvetet och öppet förhållningssätt till allas lika värde och möjlighet att påverka. Vårdnadshavarnas delaktighet Enkät, inskolnings- och utvecklingssamtal, föräldramöte, mötet dagligen i hallen. Personalens delaktighet Kartlägger, följer upp och utvärderar på gemensamma planeringsdagar och APT. Använder oss av BRUK, självvärdering. Förankring av planen Genom aktivt värdegrundsarbete i vardagen. Planen tas upp på inskolnings- och utvecklingssamtal och föräldramöten. Vi informerar i nyhetsbreven. Planen finns på hemsidan. 2/9
Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Diskussioner i arbetslaget. Utvärdering med BRUK på planeringsdag. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Personalen Föräldrar Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi har för att öka personalens medvetenhet och kunskap har vi fört diskussioner i arbetslagen. Vi har bland annat diskuterat hur firandet av högtider t.ex Lucia ska gå till. Vi har bestämt att köpa in en multikulturell almanacka igen för att där kunna se när olika kulturers högtider är. Vi tycker att det är bättre att lägga till än dra ifrån. Vi ska bli bättre på att ta upp likabehandlingen på avdelningarnas planeringsmöten. När det gäller att öka föräldrarnas delaktighet har vi tagit upp planen på föräldramöten, inskolnings och utvecklingssamtal. Målet som handlar om att vi ska arbeta med att synliggöra vårt arbete har vi jobbat mycket med bilder på aktiviteter som vi haft här på Gullvivan. Bilder som barnen kunnat leka med, titta på och visa för sina föräldrar. Även böcker och annat material har vi visat för föräldrar för att de ska få en inblick i vad vi jobbar med. Arbeta med att utveckla en pedagogisk miljö var också ett mål som vi hade. Vi har ofta diskuterat utomhusmiljön och kommit med förslag men upplever att inte mycket händer. Vi har dock fått en byggbar vatten/bollbana som AME gjort och som tränar samarbetet mellan barnen. Inomhus jobbar vi på att få en så lärande miljö som möjligt. Avdelning Gullan som har sina lokaler på skolan har fått mindre ytor att arbeta på så det har varit ett stort jobb att få verksamheten att fungera. Flera avdelningar har haft oroliga barngrupper och för lite resurser för att bemöta detta på bästa sätt. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Vi följer upp vårt likabehandlingsarbete varje månad på avdelningens planering. I slutet av året gör vi en sammanfattning av årets resultat. för att årets plan utvärderas Ann-Britt Mossberg 3/9
Främjande insatser Främja likabehandling oavsett kön Kön Vi bemöter barnen utifrån ett individperspektiv och inget barn ska känna sig kränkt på grund av kön. Ge förutsättningar att utveckla sina förmågor och intressen oavsett kön. Tänker på hur vi använder färger. Viktigt att bemöta individen och arbeta med att stärka den och att barnet känner sig värdefullt. Erbjuda material som inbjuder till lek som utmanar. Bemöta och samtala om stereotypa könsmönster. Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet Mål; Alla familjer ska få ett bra bemötande oavsett bakgrund. Alla ska känna en tillhörighet. Mål: Vi ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Uppföljning genom blankett 6b i stöd och rutiner. Vi lägger stor vikt vid att bemöta alla familjer och att ha ett förtroendefullt samarbete. Personalen skaffar sig mer kunskap om länder och kulturer och vi arbetar vidare med sina egna normer och värderingar. Vi har etniska dockor samt lånar böcker som speglar olika kulturer. Vi kommer att läsa böcker som tar upp att vi lever olika i olika delar av världen samt reflektera över detta tillsammans med barnen. Vi tar kontakt med barnbibliotekarie. Vi kommer också att jobba parallellt med vårt prioriterade mål "språket" och titta på ord hur de ser ut på olika språk. Hur kan det kännas att inte kunna göra sig förstådd. Främja likabehandling oavsett funktionshinder Funktionsnedsättning Alla ska ha samma rättigheter oavsett funktionshinder. Alla ska kunna delta utifrån sin egen förmåga och förutsättning. Vi har bra lokaler, men det är viktigt att se individen och dess behov. Vi skaffar oss kunskap om olika funktionshinder. Skapar bra rutiner och gör miljön tillgänglig för alla barn. Har ett nära samarbete med hemmet, samarbete med habilitering vid behov. 4/9
Främja likabehandling oavsett religion och annan trosuppfattning Religion eller annan trosuppfattning Alla barn i vår verksamhet, oavsett religion eller annan trosuppfattning, ska ha samma rättigheter och möjligheter. *Kartlägga vilka religioner vi har i våra grupper. *Föra dialog o samarbeta med föräldrar om traditioner *Skaffa kunskap om olika religioner *Ta hänsyn till önskemål om annan kost. *Vi har en mångkulturell almanacka. Framja likabehandling oavsett sexuell läggning och könsöverskridande identitet eller uttryck Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Ha ett öppet förhållningssätt. I vardagssituationer visa barnen att olikheter är positivt. Varje barn ska känna stolthet över sin familj, oavsett familjekonstellation. Vi ska ha ett öppet förhållningssätt, vara positiv inför att vi alla är olika. Använda böcker som tar upp olikheter, och speglar olika familjesituationer. Uppmuntra och utveckla barnens egna intressen och val. Böcker om regnbågsfamiljer. Främja likabehandling oavsett ålder Ålder Inget barn ska känna sig kränkt på grund av ålder. Varje barn utvecklas utifrån sin egen förmåga och intressen. Viktigt att vara medveten i det vardagliga arbetet vid t ex gruppindelning. Tänka på hur vi vuxna uttrycker oss för att undvika t ex. för du som är så stor Ge barnen bra förutsättningar oavsett ålder. 5/9
kränkande behandling Kränkande behandling Inget barn på vår förskola ska känna sig kränkt. Arbeta för en utmanande och lärande miljö. Skapa ett bra klimat där alla känner sig välkomna och trivs. Hjälpa barnen träna sin förmåga till empati och allas lika värde. Vi vill att barnen ska känna trygghet i att prata med oss vuxna när något hänt. Vi stärker barnen i att alla bestämmer själva över sin egen kropp och har rätt att säga nej om något inte känns bra. Vi förändrar kontinuerligt miljön så att den passar den barngrupp vi har. Det finns en utarbetad dokumentationsblankett att använda vid diskriminering och kränkande behandling. 6/9
Kartläggning Kartläggningsmetoder Arbetslagsdiskussioner, Läser och diskuterar olika punkter på APT. Frågar om föräldrarnas tankar och åsikter på utvecklingssamtal, inskolningssamtal samt berättar om likabehandlingsarbetet på föräldramötet. Observationer i vardagsarbetet. Har bokcirkel på APT. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Underlaget för kartläggnigen bygger på enkät och utvecklingssamtal. Hur personalen har involverats i kartläggningen Kartläggningen har gjort i form av arbetslagsdiskussioner. Resultat och analys Vi har sett att i utemiljön är det svårare att upprätthålla ett gott klimat mellan barnen. Det blir lätt bråk. En del föräldrar har uttryckt att de vill ha mer utmanande lekredskap för sina barn. Gården är så stor att den kan vara svår att överblicka. Vi avhjälper detta med att se till att det finns minst en vuxen på varje sida. Alla barn är allas barn. Det ska inte spela någon roll vilken avdelning man går på. Avdelning Gullan kommer hit och leker på vår utegård ibland vilket gör att vi känner större samhörighet. Det vi skulle vilja åstadkomma på gården är flera små lekområden med lockande, utmanande och lärande lekutrustning anpassat för de åldrar som går på Gullvivan. Vi tror att om man har roligt tillsammans så har man mycket lättare att hålla sams. Vi har sett att man behöver arbeta med att öka förståelsen för varandra och varandras olikheter. 7/9
Förebyggande åtgärder Skapa en lärande, inkluderande och utvecklande miljö Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Erbjuda en utvecklande och lärande miljö inne/ute som stimulerar till ett bättre klimat mellan barnen. Åtgärd Genomtänkta åtgärder för att bygga en bättre utemiljö. Ha föräldramöte i en annan form. Samarbete med NT- gruppen och AME. Vi köper in två satser av 10 kompisböcker som tar upp olika vardagssituationer på ett sätt så att barnen kan koppla det direkt till sin vardag och händelser på förskolan. Vi kommer att jobba med dessa böcker främst på avdelningarna Tjatte och Gullan, där de äldsta barnen går. Böckerna har följande titlar: Lugna ner dig Säg stopp Visa dina känslor Dela med dig Lyssna och kom överens Säg förlåt Vänta på din tur Prata om det Samarbeta Sprid glädje Vi kommer att göra några aktivitet kopplat till böckerna för att stärka budskapet i böckerna. Motivera åtgärd Att inkludera föräldrarna i arbetet känns viktigt. Vi vill ge barnen lockande upplevelser i olika lekområden. Ett samarbete med NT-gruppen skulle kunna göra att vi får en miljö som är lärande inom naturvetenskap och teknik. AME kan hjälpa till med olika byggnationer. Gullan kommer till Gullvivans utegård oftare. Vi behöver jobba mer med hur vi ska vara mot varandra i gruppen. Försöka öka förståelsen för varandra och att man alltid bestämmer över sin egen kropp och har rätt att säga nej. hösten 2016 8/9
Rutiner för akuta situationer Policy På vår förskolan skall inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för annan kränkande behandling. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik. Alla barn skall känna en tillhörighet, gemenskap och att få uppleva att de är en tillgång för gruppen. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling I vår verksamhet finns alltid vuxna i närheten. Vi är lyhörda för om det finns konflikter och om något barn visar att det inte mår bra. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Alla barn och föräldrar på vår förskola har en pedagog som ansvarar för utvecklingssamtal och att portfolion hålls levande. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Så fort någon personal ser/får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande handling utreds uppgifterna (information). Utredningen sker objektivt med hänsyn till den som upplever sig utsatt och övriga inblandade. Utgångspunkten är den som blivit diskriminerad/kränkt. Utredningen ligger till grund för de åtgärder som vidtas. Utredningen samt vidtagna åtgärder dokumenteras av den personal som ser/får kännedom om situationen. För dokumentation finns en blankett som är lika för all förskola/skola i kommunen. Arbetsgång 1. informera föräldrar samtidigt som man måste agera genast om situationen är akut, 2.utreda allsidigt vad som hänt, 3. analysera orsakerna till händelsen, 4. vid varje enskilt fall bedöma hur allvarlig kränkningen är, om anmälan till andra myndigheter bör göras (meddela rektor om personal kränkt ett barn/förälder/kollega) Principen vid all kränkande behandling är att ett ärende är avslutat när kränkningarna upphört. Utredningsskyldigheten samt uppföljningen att kränkningen har upphört är långtgående över tid. Varje enskilt ärende är unikt. Rådande situation kan innebära att arbetsgången kan se olika ut beroende på om det är barn/förälder/personal som är kränkt/har kränkt. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Det är alltid förskolechef som ansvarar för utredningen. Förskolechef bildar sig en uppfattning om det inträffade utifrån vad som framkommit i utredningen samt ordnar med stöd till de inblandade. Förskolechef kan komma att med överordnad bedöma åtgärder som behövs samt följer upp beslutade åtgärder. Alla samtal och åtgärder i ärendet dokumenteras och arkiveras av förskolechefen. Rutiner för uppföljning Åtgärderna ska avhjälpa akuta situationer och syfta till långsiktiga lösningar. 1. Aktiviteter med barnen för att skapa en bra stämning. Fokusera på barnens styrkor och förmågor. 2. Utvecklingssamtal med föräldrar 3. Arbetslagsdiskussioner och samtal med förskolechef. Rutiner för dokumentation Den pedagog som utreder har även ansvaret för dokumentation. Den förvaras och behandlas på samma sätt som observationer och utvecklingssamtal. Ansvarsförhållande Förskolechef samt ansvarig pedagog beroende på vem och vad det gäller. 9/9