Markhedens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Markhedens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår /9

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef: Anci Rehn. Bitr. förskolechef: Jessica Peter. Likabehandlingsrepresentanterna: Ulrica Holmgren och Catharina Steen. Vår vision I Gävle Kommuns förskolor är alla barn trygga och blir respekterade för den de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Inget barn i våra förskolor är diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2015 Barnens delaktighet Barnens inflytande präglas i första hand, med tanke på barnens ålder, av dialog mellan föräldrarna och pedagogerna. Pedagogerna lyfter sedan funderingar och frågor med kollegorna i arbetslaget eller med hela personalgruppen beroende på vad det gäller. I takt med att barnen blir äldre upprättas normer och värden för främjande av trygghet och likabehandling. Konkreta exempel är t.ex. om barn har funderingar runt kamraternas psykiska/fysiska förutsättningar och mognad, vid konflikter såväl verbala som handgripliga och/eller familjesituationen. Likabehandlingsplanen byggs upp genom pedagogernas lyhördhet och kompetens för barnens okränkbarhet, utveckling och utvecklingsbehov i nära samarbete med såväl barnen, föräldrar och EHT elevhälsoteamet. Vårdnadshavarnas delaktighet Det förs dialog med föräldrar genom den dagliga tamburkontakten, veckobrev, föräldramöten, föräldraforum, utvecklingssamtal och i förskolerådet där det även ingår två pedagoger från förskolan. Likabehandlingsplanen finns på hemsidan samt på varje avdelning. Personalens delaktighet Arbetslaget har planeringstid avsatt för personalmöten, föräldramöten/samtal och har möjlighet att planera/disponera sin pedagogiska verksamhet där det finns möjlighet att få med barnen i samtal runt allas lika värde. Förankring av planen Biträdande förskolechefen och likabehandlingsrepresentanterna ansvarar för implementeringen i personalgruppen och avdelningspedagogerna för implementeringen i föräldra- och barngruppen. 2/9

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Planen har utvärderats genom frågeställningar som likabehandlingsrepresentanterna delat ut. Pedagogerna har suttit i arbetslagen med frågeställningarna. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Pedagogerna på förskolan har varit delaktiga i utvärderingen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan * Materialet vi fått in visar att pedagogerna i huset kontinuerligt arbetar med likabehandlingsfrågor. De säger även att likabehandlingsplanen inte är ett lika levande dokument som handlingsplanen och vill förbättra det. * Pedagogerna har som önskemål att t.ex. få gå på föreläsningar för att hålla likabehandlingsarbetet mer levande. * I utvärderingen av planen nämns ofta pedagogernas arbete med kön och kränkande behandling, hur de tänker och arbetar med det i den dagliga verksamheten. * Givande med likabehandlingskvällar där vi diskuterar grunderna i arbetslagen och med andra pedagoger. * Pedagoger tycker att det finns för lite tid till reflektion, diskussion och utvärdering. * Synliggöra planen mer för föräldrarna. Åtgärd till nästa års plan: * Vi strävar efter att få likabehandlingsplanen som ett mer "levande dokument" att vi har den med oss vid planeringar och andra träffar. Av kartläggningsutvärderingen "kön" kan vi dra följande slutsatser: * Vi ger barn som bryter mot traditionella könsmönster positiv bekräftelse. * Vi erbjuder alla barn material och aktiviteter efter intresse. * Vi är ständigt aktiva i val av böcker och sånger, när det visat sig att gamla böcker och sånger inte alltid har så bra genustänk. * Vi har haft föräldramöten där föräldrar suttit i diskussionsgrupper och pratat om "kön" och skrivit om det i veckobreven. * Vi har erbjudit föräldrar ett föräldraforum där fokus legat på "kön". Sammanfattningsvis visar utvärderingen att vi aktivt arbetar med åtgärderna vi kom fram till i fjolårets kartläggning. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Utvärderingen sker i arbetslagen utifrån arbetet med kartläggningen. för att årets plan utvärderas Jessica Peter, 3/9

4 Främjande insatser Främja likabehandling oavsett kön Kön Alla barn ska få samma möjligheter att utvecklas och göra val oavsett kön. Uppföljning av målet sker under hösten Förskolan satsar på att ge flickor och pojkar lika stort inflytande över verksamheten och lika stort utrymme. De vuxna skapar förutsättningar så att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Främja kunskaper kring kränkande behandling Kränkande behandling Vi arbetar medvetet med att stärka barnens egen identitet som bidrar till inre trygghet. Vi strävar efter att varje barn ska våga säga NEJ. Vuxna finns nära barnens lekar. Uppföljning av målen sker under hösten Vi samtalar med barnen om olika situationer som kan uppfattas som kränkande, hur de kan agera för att vara en bra kompis och hur de kan hjälpa en kamrat som blir utsatt för kränkningar. Vi strävar efter att vara goda förebilder och visar barnen hur man bör bete sig mot varandra. Vuxna ser, hör och ingriper. Alla barn är allas barn. Vi hjälper varandra och samarbetar, både barn och vuxna. Vi har ett lösningsfokuserat arbetssätt. Vi observerar och lyssnar på alla. Främja medvetenhet kring könsidentitet eller könsuttryck Könsidentitet eller könsuttryck Medvetet stärka barnens egen identitet som bidrar till inre trygghet. Alla barn ska få samma möjligheter att utvecklas och göra val oavsett kön. Skapa förutsättningar så att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Uppföljning av målen sker under hösten Att öka kunskapen och medvetenheten om transpersoners situation i samhället. T.ex. genom olika typer av artiklar, litteratur och filmer. 4/9

5 Etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet Hjälpa barnen att känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet. Skapa förutsättningar så att barnen utvecklar sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar om olika etniska grupper. Uppföljning av målen sker under hösten Vi strävar efter en god föräldrakontakt och är öppen för att ta in andra kulturer och traditioner i verksamheten. Vi arbetar medvetet med att få barnen att känna sig stolta över sitt ursprung. Genom att prata om olika traditioner och låna böcker om ämnet. Religion eller annan trosuppfattning Religion eller annan trosuppfattning Alla föräldrar ska känna en trygghet när de lämnar sina barn till förskolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra religiösa åskådningen. Uppföljning av målet sker under hösten I de fall där vi känner till att det finns familjer som praktiserar en religion, konsulterar vi föräldrarna för att få råd om vilka fester och traditioner som är lämpliga att uppmärksamma. Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning Anpassa verksamheten med hänsyn till barnens olika förutsättningar och utforma den så att alla barn kan delta i de olika aktiviteterna. Ha rutin för hur vi tar emot barn med funktionsnedsättningar på bästa sätt. Skriftlig rutin finns i EHT pärmen. Uppföljning av målen sker under våren Arbetar för att ha en god kontakt med barnets föräldrar. Föräldrarna är de som känner barnet bäst och de har mycket kunskap som kan vara värdefull i arbetet med att skapa en bra miljö för barnet. Det kan vara bra att tillsammans med barnets föräldrar fundera på i vilken omfattning och på vilket sätt de övriga barnen behöver få information om barnets funktionsnedsättning. De vuxna fungerar som goda förebilder genom ett förhållningssätt som uttrycker respekt för det enskilda barnets förmågor och förutsättningar. 5/9

6 Sexuell läggning Sexuell läggning Varje barn ska utveckla förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av sexuell läggning. Uppföljning av målet sker under hösten Det är viktigt att det finns kunskap och medvetenhet om transpersoners situation i samhället. Vi använder oss av materialet Regnbågsfamiljer. (RFSL) Ålder Ålder Alla barn ska ha samma förutsättningar oavsett ålder. Uppföljning av målet sker under hösten Förskolan anpassar verksamheten utifrån barnens ålder där varje barn får utvecklas i sin egen takt. 6/9

7 Kartläggning Kartläggningsmetoder Detta år har vi valt att involvera föräldrarna i kartläggningen av diskrimineringsgrunden kön. Områden som berörs i kartläggningen Kön Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Vi har skickat ut en enkät till alla föräldrar på förskolan med frågor om "kön". Frågor: 1. Upplever du att du som förälder i mötet med ditt barn förstärker de traditionella könsrollerna t.ex. olika tonfall/kroppsspråk gentemot pojkar/flickor, av val av aktivitet och leksaker? 2. Hur tänker du som förälder kring det utbud som t.ex. media och reklamkataloger presenterar när det gäller kläder och leksaker för barn? Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen får ta del av enkätsvaren. Resultat och analys Resultatet av föräldraenkäten visar: * Övervägande av svaren visade att föräldrarna har en medvetenhet och arbetar aktivt med att inte förstärka de traditionella könsrollerna. De nämner också att de många gånger omedvetet agerar könsstyrt och att det är "djupt rotat", men att de försöker ändra på det. * Kring val av aktiviteter och leksaker försöker de vara så neutrala som möjligt, men många gånger är det barnens intressen som styr. * Det är av stor vikt att jobba bort starka stereotypiska könsroller kring könen, men inte så neutraliserat att könen avskaffas helt. * Föräldrarna är i det stora hela överens om att media, butiker och reklamkataloger speglar de stereotypiska könsrollerna. Det är så tydligt uppdelat att killar ska vara tuffa medan tjejer är kopplade till omsorg och hemmet. * De upplever också att det är mycket våld förknippat med leksaker till pojkar. * Det är uppenbart att kataloger och reklam är uppdelade i pojk- och flickteman. Analys: Sammanfattningsvis visar kartläggningen att det finns ett stort engagemang och intresse i den här frågan. De flesta föräldrarna vill och försöker jobba aktivt med att få bort de traditionella könsrollerna. De är också väldigt överens om butiker, media och katalogers påverkan på våra barn. Hur går vi vidare i det här arbetet? Hur kan vi stå emot reklam/butiker/medias inverkan på våra barn? Hur kan vi på förskolan motverka traditionella könsroller? 7/9

8 Förebyggande åtgärder Kön Områden som berörs av åtgärden Kön Alla barn ska få samma möjligheter att utvecklas och göra val oavsett kön. Uppföljning av målet sker under hösten Åtgärd * Vi jobbar aktivt med hur vi erbjuder barnen olika aktiviteter och material. Inte lägga gamla värderingar i det som kan förstärka de traditionella könsrollerna. * Vi som pedagoger ska vara goda förebilder i mötet med kollegor, barn och föräldrar. * Vi är lyhörda och närvarande i barnens lek och kan bemöta och ställa motfrågor när barnen fastnar i traditionella mönster som t.ex. flick- och pojkfärger. * Vi pedagoger är tydliga med att uppmärksamma barnet och inte lägga så stor vikt att kommentera klädernas färger och motiv. Motivera åtgärd Kartläggning visar att föräldrarna har en stor medvetenhet i de här frågorna men de gamla traditionella könsrollerna sitter "djupt rotat" i oss. Föräldrarna utrycker också att media, reklam och butiker har stort inflytande på våra barn. Här gäller det att vi jobbar medvetet för att tona ner detta. Katalogerna visar ofta att killar ska vara blåklädda/tuffa och flickorna rosa/snälla. 8/9

9 Rutiner för akuta situationer Policy "Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola." Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal är insatta i vad trakasserier och kränkande behandling innebär och hur trakasserier och kränkande behandling kan se ut i verksamheten. Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn vistas inom- och utomhus. All personal som ser eller informeras om kränkning eller trakasserier på förskolan har ett eget ansvar att agera omedelbart. Det är alltid den som upptäcker kränkning/ trakasserier som är ansvarig att informera det inträffade till chef på förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Chef: Jessica Peter, biträdande förskolechef, tel: jessica.peter@gavle.se Likabehandlingsrepresentanter: Ulrica Holmgren, Markheden tel: ulrica.holmgren@gavle.se Catharina Steen, Markheden tel: catharina.steen@gavle.se Vårdnadshavare kan vända sig till all personal. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Förskolan ska agera när den får kännedom om barn som kränks. Signaler/anmälan kan komma från barn, föräldrar/vårdnadshavare eller att det sker anonymt. Viktigt att alla berörda kommer till tals. Även det barn som kränkt kan behöva stödinsatser. När personalen får vetskap om det inträffade ska de agera omedelbart. Första steget är att prata med inblandade, dokumentera samt informera övriga i arbetslaget och närmaste chef. Nästa steg är att se över organisationen för att förhindra att det upprepas. De insatser som görs behöver inte enbart vara individinriktad. Viktigt med fortlöpande dokumentation om de insatser som görs. Kontakta närmaste chef för information. Dokumentationen är viktig för att få syn på om det händer samma barn vid upprepade tillfällen. Barnens föräldrar/vårdnadshavare informeras. BLANKETTER ATT ANVÄNDA 1. Minnesanteckningar, elevskada/elevtillbud ska lämnas till chef 2. Anmälan till huvudmannen om kränkande behandling eller trakasserier Ifylld blankett ska snarast lämnas till närmaste chef som registrerar ärendet. Upprättande av handlingsplan görs av personal och närmsta chef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Ett barn som blir kränkt av någon personal är i särskilt utsatt situation, eftersom de befinner sig i beroende ställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. När personal kränker ett barn ska biträdande förskolechef informeras omgående. Även föräldrar/vårdnadshavare informeras. Förskolechef och personalman utreder och en åtgärdsplan skapas, genomförs och dokumenteras skyndsamt. Alla inblandade ska ge sin version av det inträffade. Visar utredningen att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit ska vårdnadshavare informeras. Vid behov påkallas extern hjälp. Tillbudsrapport skrivs av förskolechef. Rutiner för uppföljning Gällande barn som kränker barn: Personalen ska vara extra uppmärksam på relationerna mellan de inblandade barnen och att uppföljning av det inträffade sker inom en månad tillsammans med vårdnadshavare. Närmaste chef medverkar i uppföljning. Uppföljningen dokumenteras. Gällande barn som kränks av personal: Förskolechef, i samråd med personalman, verkställer innehållet i åtgärdsplanen snarast. Förskolechef ansvarar för att uppföljning sker. Åtgärder i åtgärdsplanen säkerställer att kränkande behandling upphör omgående. Rutiner för dokumentation Varje åtgärd och uppföljning ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna ska förvaras inlåsta. a för dokumentationerna är berörd personal och närmaste chef. Ansvarsförhållande Biträdande förskolechef Jessica Peter ansvarar för att rutiner följs. Förskolechef Anci Rehn har det övergripande ansvaret. 9/9