Västra Husby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Västra Husby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/7

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Maria Scherling (likabehandlingspilot). Maria Palmgren (förskolechef). Vår vision På vår förskola ska alla barn känna sig trygga och bli respekterade för den de är. På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Ingen ska bli utsatt för sexuella trakasserier, bli diskriminerad på grund av sitt kön, utsatt för repressalier, bli diskriminerad på grund av sin religion eller annan trosuppfattning eller etiska tillhörighet samt funktionsnedsättning, sexuella läggning eller på grund av sin ålder. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2015/2016 Barnens delaktighet Vi samtalar med alla barn på förskolan om likabehandlingsplanen i samling och i den pedagogiska verksamheten. Vårdnadshavarnas delaktighet När vi pedagoger utvärderar och omarbetar planen stämmer vi av den med föräldrarepresentanter i föräldrarådet. Personalens delaktighet En arbetsgrupp bestående av förskolans likabehandlingspilot och förskolechef har tagit fram en grundstomme till likabehandlingsplanen. Pedagogerna kommer att ta upp planen två gånger per termin samt att det är varje pedagogs ansvar att läsa på den för att hålla likabehandlingsplanen aktuell. Förankring av planen Barn: Samtal vid gemensamma samlingar samt i den pedagogiska verksamheten med barn i alla åldrar. Vi pedagoger anpassar samtalen till barnens ålder för att förankra planen på bästa sätt. Vårdnadshavare: Vi stämmer av planen med föräldrarepresentanter i föräldrarådet när vi omarbetar och utvärderar den. Samtal vid föräldramöten, på utvecklingssamtal, vid inskolningstillfället samt genom veckobrev, tamburkkontakt och på förskolans hemsida. Likabehandlingsplanen bifogas i ett veckobrev. Pedagogerna: Förskolechefen och livskunskapspiloten stämmer av arbetet med likabehandlingsplanen på arbetsplatsträffar med utgångspunkt i diskrimineringsgrunderna. Pedagogerna samtalar också i sina arbetslag i den pedagogiska verksamheten. 2/7

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Pedagogerna har utvärderat likabehandlingsplanen på en studiedag. I medarbetarenkäten och i föräldraenkäten har likabehandlingsfrågor tagits upp. Förra likabehandlingsplanen diskuterades på föräldrarådet. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Hela personalgruppen på förskolan. Föräldrarådets representanter. De föräldrar som besvarade föräldraenkäten. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Likabehandlingsplanen har under året inte varit medvetandegjord hos barn, personal och föräldrar. Dock har arbetet med likabehandling varit levande och framgångsrik i verksamheten. Slutsatsen blir att inför ska alla pedagoger, barn och föräldrar vara delaktiga och veta om hur och vad vi arbetar med inom likabehandling. För att förbättra kunskapen om likabehandlingsplanen kommer livkunskapspiloten kopiera upp ett exemplar av likabehandlingsplanen till varje pedagog på förskolan. Alla ska ta ansvar för att hålla planen levande/aktuell samt att vi kommer att bearbeta planen två gånger per termin samt på varje arbetsplatsträff. Likabehandlingspiloten upprättar en pärm där alla handlingsplaner rörande likabehandling samt handlingsplaner förvaras. Pärmen kommer att finnas i samtalsrummet mot baksidans gård. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Barnen: Utvärderingssamtal i samband med samlingar och i den pedagogiska verksamheten under maj månad. Vårdnadshavare: Utvärdering med representanter för föräldrarådet på träff senast maj Pedagogerna: Utvärdering på studiedag i juni. för att årets plan utvärderas Maria Palmgren (förskolechef) 3/7

4 Främjande insatser Främja likabehandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Barnen ska få kunskap och förståelse om att alla har lika värde, lära sig samhällets demokratiska värderingar kring frågor om kränkande behandling. Arbetslaget delger varandra i verksamheten samt lyfter frågorna på arbetsplatsträffar samt på studiedagen i juni. Insats Vi arbetar aktivt med livskunskapsfrågor i verksamheten tillsammans med barnen samt med "Livskunskapsmaterialet" och "Kompismaterialet" som bland annat innehåller tips och ideer på arbetssätt. På förskolan har vi säkra, genomtänkta lärmiljöer, närvarande pedagoger och daglig föräldrakontakt. Vi pedagoger arbetar för att alla barn ska utvecklas och känna sig trygga. Maria Scherling (Livskunskapspilot) Maria Palmgren (förskolechef) Genusarbetet Områden som berörs av insatsen Kön Alla barn ska få samma möjligheter oavsett kön. Pedagogerna arbetar för att barnen ska få insikt om allas lika värde oberoende av könstillhörighet. Insats Vi arbetar med frågorna om genus genom att prata om förhållningssätt och attityder i barngrupperna och i personalgruppen. I observationer av barnen och med barnen inför utvecklingssamtalen. Pedagogerna är närvarande i barnens lek och går in och bryter beteendet hos den som vill vara gränsvakt. Pedagogerna skapar medvetet lärmiljöer som främjar lika värde hos könen. Maria Scherling (livskunskapspilot) Maria Palmgren (förskolechef) 4/7

5 Kartläggning Kartläggningsmetoder Pedagogerna har observerat i barngruppen och diskuterat kring vilka risker som kan förekomma angående trakasserier och kränkande behandling. Pedagogerna observerar i verksamheten med fokus på genusfrågor. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Vi genomför samtal i den pedagogiska verksamheten med alla barn där kränkande behandling och genus tas upp. Vid de regelbundet återkommande utvecklingssamtalen tas dessa frågor upp men vårdnadshavarna. Hur personalen har involverats i kartläggningen Pedagogerna har samtalat kring vilka risker som kan förekomma angående trakasserier, kränkande behandling och genus på gemensamma planeringsdagar, teamdagar och arbetsplatsträffar. Resultat och analys Köngränserna har jämnats ut. Vi har observerat att det inte är någon större skillnad i antalet pojkar och flickor i hemvrån samt byggrummet. I samtalen med barnen uttrycker både flickor och pojkar att de gärna är i båda utrymmen och att de inte känner sig lika hindrade av varandra som föregående år. Det har förekommit kommentarer mellan barnen om vilka färger eller kläder man kan ha som pojke eller flicka för att det ska vara ok. Ålderskränkningar har förekommit, Barn har sagt till andra barn "Du är så liten, du kan inte vara med här. Du är en bäbis." 5/7

6 Förebyggande åtgärder Genus Områden som berörs av åtgärden Kön Barnen ska ha lika handlingsutrymme i alla situationer och miljöer oavsett kön. De ska välja sina lekar utifrån sina intressen utan att bli begränsade av traditionella könsmönster. Uppföljning sker genom kontinuerliga observationer avseende barns fria lekar i verksamheten. Utvärdering sker på studiedagen juni Åtgärd Vi går aktivt in i situationer där flickor utesluter pojkar från sina aktiviteter med hänvisning att de är pojkar och i situationer där pojkar utesluter flickor. Vi ser över lärmiljön och förändrar både ute och innemiljön ur ett genusperspektiv. Vi genomför kontinuerliga observationer avseende barns fria lekar. Motivera åtgärd Vi vill fortsätt arbeta för att samtliga lärmiljöer finns till för samtliga barn oavsett kön. Detta upplevs hos vissa barn. Pedagogerna går in och bryter när det finns normvakter, men pedagogerna lägger inga värderingar. Pedagogerna utgår från barnets identitet/personlighet. Pedagogerna vill hjälpa barnen att se sina egna handlingar och på så sätt få empati för varandra. Pedagogerna vill visa att det är ok att bryta normerna. Maria Scherling (livskunskapspilot) Maria Palmgren (förskolechef) Kränkande behandling Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Pedagogerna på förskolan ska jobba för att barnen ska slippa kränkningar. Barnen ska i slutänden klara av att lösa konflikter själva och därigenom vara stärkta och trygga individer. Det sker genom observationer i verksamheten, dagliga samtal med barnen, utvärdering i personalgruppen, föräldrasamtal och föräldraenkäten. Åtgärd Pedagogerna hjälper till att lösa konflikter - kränkningssituationer tillsammans med barnen. Barnen ska i slutänden klara av att lösa konflikter själva och därigenom bli stärkta och trygga individer. Pedagogerna jobbar för att hjälpa barnet att utveckla förståelse i att känna empati, visa hänsyn och respekt för varandra genom samtal och genom att vara en god förebild. Motivera åtgärd När barnen får lära sig att lösa konflikter med hjälp av vuxen leder det till att de i slutänden klarar av att reda ut konflikter själva och därigenom bli stärkta och trygga individer. Att utveckla empati, kunna visa hänsyn och respekt motverkar kränkningar på ett förebyggande sätt. Maria Scherling (livskunskapspilot) Maria Palmgren (förskolechef) 6/7

7 Rutiner för akuta situationer Policy På Västra Husby förskola ska det råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling mellan alla individer förskolan, barn - barn, barn - vuxen, vuxen - vuxen. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Pedagogerna håller god uppsikt över alla platser där barn leker inom- och utomhus. Det ska alltid finnas minst en pedagog i närheten av barnen. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till All personal på förskolan samt förskolechef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn All personal som får kännedom om en kränkning har skyldigheten att omedelbart agera för att få stopp på kränkningen. Förskolechefen informeras omedelbart. Förskolechef informerar omedelbart barn och utbildningschefen. pedagog utreder omedelbart vad som hänt. Utredningen ska dokumenteras. Vårdnadshavare till den eller de barn som utsatts för och den eller de barn som utsatt någon för en kränkning informerar samma dag som kränkningen blivit känd. personal eller förskolechef ansvarar. Samtalet dokumenteras. I samtalet med berörda barn görs en överenskommelse att kränkningen inte ska upprepas. Uppföljning sker inom två veckor för att konstatera att kränkningen upphört. Förskolechef eller förskolechef utser. Uppföljningen dokumenteras. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal eller annan vuxen: All personal som får kännedom om en kränkning har skyldighet att omedelbart agera för att få stopp på kränkningen. Förskolechef informeras omedelbart. Förskolechef informerar omedelbart Barn-och utbildningschefen. Förskolechef dokumenterar händelsen samt informerar barnets vårdnadshavare. Samtalet ska ske omgående och dokumenteras. Uppföljning sker inom två veckor för att konstatera att kränkningen upphört. Rektor eller den rektorn utser ansvarar. Uppföljningen dokumenteras. Rutiner för uppföljning Förskolechef eller den förskolechefen utser gör en uppföljning med berörda inom två veckor för att kontrollera om kränkningen upphört. I samråd med den kränktes vårdnadshavare avgörs om kränkningen upphört och om ärendet kan avslutas. Om ärendet inte kan avslutas ansvarar förskolechef för ytterligare åtgärder. Rutiner för dokumentation Se ovan. Ansvarsförhållande Förskolechef har det övergripande ansvaret för att kränkningar uppmärksammas och åtgärdas. Förskolechef kan utse en eller flera andra personer som arbetar med att utreda och åtgärda kränkningar. Förskolechef är skyldig att skyndsamt anmäla kränkningar till huvudmannen. All personal som får kännedom om en kränkning har skyldighet att omedelbart agera för att få stopp på kränkningen. All personal är skyldig att skyndsamt anmäla kränkningar till förskolechef. 7/7