Bäckalyckans förskola

Transkript

1 Olika men ändå lika. Bäckalyckans förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling januari 2009 reviderad september 2013

2 Grunduppgifter Ansvariga för planen: Samtliga medarbetare på förskolan, förskolechef och Bäckalyckans Styrelse. Förskolan ska upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan (enligt diskrimineringslagen, 3 kap 14) och en plan för kränkande behandling (enligt skollagen, 6 kap). Vi har valt att sammanföra dessa planer till ett dokument, eftersom arbetet mot diskriminering och kränkande behandling har så många beröringspunkter och likheter. Det handlar i båda fallen om att arbeta för alla barns lika värde. Arbetslaget har tillsammans med vårdnadshavarna på föräldramöte tagit fram grunden till denna plan. Barnen har bidragit genom att svara på frågor via intervjuer och enkäter. Vidare görs en årlig plan med utvecklingspunkter för den aktuella barngruppen. (bilaga 4) Varje år skriver vi ner hur vi har arbetat med likabehandling (bilaga 3). Barnens vardag kartläggs bl.a. via kontinuerliga observationer, enkätfrågor till barn/föräldrar, utvecklings samtal, intervjuer, dagliga samtal med barn och föräldrar. Information Vi pratar om planen vid inskolning, föräldramöte och föräldraråd. Förskolechef informerar om planen vid nyanställning. Uppföljning och utvärdering Planen följs upp vid personalmöten och speciellt under utvärderingsdagen i januari. Den utvärderas i juni, diskuteras och revideras i augusti. Vår vision: Vi vill skapa förutsättningar för att alla ska kunna känna sig välkomna, trygga och glada då de är på förskolan/arbetet och att föräldrar ska känna sig trygga då de lämnar sina barn på Bäckalyckan. Diskriminerande och kränkande behandling ska inte förekomma vare sig i barn- eller personalgrupp. Ur Lpfö 98, Förskolans värdegrund och uppdrag: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhälle vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen.

3 Hur vi på Bäckalyckans förskola arbetar med att främja likabehandling och förebygga kränkande behandling. Barn, föräldrar, pedagoger och styrelsen arbetar tillsammans för att skapa en trygg, glad och positiv förskolemiljö. Den Gyllene Regeln : Allt vad ni vill att andra ska göra för er det ska ni också göra för dem är vår grundregel. Genom vår kristna profil återkommer vi ofta till de grundläggande värdena genom t.ex. bibelberättelser, sånger och böcker. Vi delar barnen i mindre grupper. Detta för att barnen ska lära känna varandra bättre och lättare etablera nära och goda relationer, det skapar trygghet vilket gör att tilliten i gruppen växer. Varje barn får möjlighet att synas. Pedagogerna får bättre översikt och kan stötta barnen i deras lek och relationer, onödiga konflikter kan undvikas. Vi som vuxna har tillsammans ett stort ansvar att vara lyhörda för all eventuell kränkning. Vi ska själva vara goda förebilder i ord och handling. Det är viktigt att vi ser och reagerar på det som händer kring barnen. Vi har skyldighet att ingripa om vi ser ett kränkande beteende. Barnens delaktighet: Vid varje höststart jobbar vi med den Gyllene Regeln som utgångspunkt och bestämmer tillsammans hur vi vill ha det på Bäckalyckan, vilka regler som ska gälla, hur vi ska vara mot varandra för att få det trevligt och bra tillsammans och hur vi inte ska vara. Vi gör en Kompistavla med det vi kommit fram till. Vi påminner under året varandra om de trivselregler som vi tillsammans har bestämt. Barnen är delaktiga genom pedagogernas observationer, intervjuer, enkäter och i dagliga samtal. Föräldrarnas delaktighet: Föräldrarna får varje termin svara på enkätfrågor om barnens trivsel. Föräldrarnas synpunkter fångas upp vid de dagliga tambursamtalen, föräldramöte, utvecklingssamtal och föräldraråd. Pedagogernas delaktighet:

4 Arbetslaget samtalar om diskriminering och annan kränkande behandling i samband med att likabehandlingsplanen utvärderas och revideras. Nyanställd personal informeras om lagen och om förskolans arbete mot diskriminering och annan kränkande behandling Pedagogerna strävar efter att ha ett positivt förhållningssätt till barnen, där de visar att barnen är omtyckta även om de inte alltid gör bra saker. Pedagogerna bekräftar och uppmuntrar positiva beteenden och ger barnen alternativ till hur man ska/kan agera i olika situationer, t.ex. vad man får göra om man är arg. Pedagogerna strävar efter att lösa konflikter med bara berörda barn och inte blanda in andra. Det är också viktigt att lämna och gå vidare när problemet väl är löst. Rutiner för akuta situationer Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Pedagogerna håller god uppsikt över alla platser där barn leker inom- och utomhus. Pedagogerna är närvarande där barnen är. Rutiner vid mindre konflikter och enstaka händelser Om ett barn medvetet eller omedvetet kränker ett annat barn tar vi upp det direkt och markerar tydligt att vi inte tillåter detta. Om det uppstår konflikt hjälps barn och vuxna åt att lösa den omedelbart. Händelser som kan anses vara kränkande noteras av den personal som varit inblandad, som också informerar övriga arbetslaget, för att vi ska kunna se eventuella återkommande mönster. Rutiner för att utreda och åtgärda större konflikter och återkommande händelser Dokumentera på händelseblankett. ( bilaga 1) som förvaras pärm som står i låsta skåpet på kontoret. Samtal med den som anmäler och barnet för att ta reda på så mycket fakta som möjligt. Samtal med de barn som blivit anklagande för kränkningen Vårdnadshavare till samtliga barn informeras vid hämtning samma dag. Ansvarig: pedagog som lämnar över barnet vid hämtningen Arbetslaget och Förskolechefen informeras, som i sin tur informerar huvudmannen Beslut tas om hur ärendet ska handläggas i fortsättningen med berörda barn och vårdnadshavare. Överenskommelse med de inblandade om hur man går vidare (ex samtal, ursäkt, förändringar i verksamhetens rutiner, disciplinära åtgärder, anmälan etc.). Utvärdering av händelseförloppet ska resultera i en handlingsplan för hur vi ska agera för att händelsen inte ska återupprepas. Alla insatser dokumenteras

5 Uppföljning/avslutande samtal efter den tid som överenskommits med berörda. (bilaga 2) När barn kränker en vuxen Om vi ser eller hör att något barn kränker någon vuxen pratar vi med barnet. Båda parter ska få möjlighet att prata med varandra i enrum. Barnets vårdnadshavare meddelas. Vid upprepning av kränkningen tillkallas berörda till samtal. När en vuxen kränker barn Om vi ser eller hör att någon vuxen kränker ett barn är vi skyldiga att säga till. Ta den vuxne åt sidan och fråga hur han/hon tänkte. Samtal mellan personal- personal eller personal - vårdnadshavare ska ske utan att barnen är närvarande. Utredning och åtgärder som ovan. Förskolechefen informeras, som i sin tur informerar huvudmannen. När personal kränks av annan vuxen Informera förskolechefen, som i sin tur informerar huvudmannen. Utredning och åtgärder som ovan. Vid behov anmälan till arbetsmiljöverket, facket, polis När personal kränks av förskolechefen Informera huvudmannen (styrelsens ordförande) som ansvarar för utredningen. Utredning och åtgärder som ovan. Vid behov anmälan till arbetsmiljöverket, facket, polis Vad står begreppen för? Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan

6 trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder (Diskrimineringslagen 2008:567, 3 kap 14). Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Förskolans personal måste ibland tillrättavisa ett barn för att skapa en god miljö för hela barngruppen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om barnet ifråga kan uppleva det som kränkande. Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende, om inte, kan det tolkas som om vi accepterar beteendet. Händelseblankett och Åtgärdsprogram vid kränkande behandling, Bäckalyckans förskola Utredningen gäller: Datum: Ansvarig utredare:

7 Närvarande vid samtalet: Vem observerade problemet: Vem/vilka har genomfört den kränkande handlingen: Händelseförlopp(Utredning): Analys (utredningen visar): Mål: Åtgärder: Datum för uppföljningssamtal: Underskrift ansvarig utredare: Vårdnadshavare är informerad: Uppföljning av åtgärdsprogram vid kränkande behandling, Bäckalyckans förskola

8 Åtgärdsprogrammet gäller: Datum: Ansvarig utredare: Närvarande vid samtalet: Utvärdering av målet: Åtgärder: Ärendet inte avslutat. Datum för uppföljningssamtal: Ärendet avslutat, datum: Underskrift ansvarig utredare: Underskrift närvarande: Utvärdering av hur vi arbetat under läsåret

9 Vi har under året arbetat efter vår grundplan för att främja likabehandling och förebygga kränkningar och speciellt med de mål som sattes upp för detta läsår. Barnen har varit delade i två avdelningar 1 3 år och 4 5 år, men så ofta vi har kunnat har vi delat grupperna ännu mer för att alla ska synas och för att ge bästa förutsättningar för gott samspel mellan barnen. Speciellt bland de yngsta barnen har vi sett att det har varit betydelsefullt för att barnen ska komma igång och leka. Vid varje terminsstart har vi pratat mycket om hur vi ska vara mot varandra för att det ska blir trevligt och bra för alla. Vi har tillsammans med barnen bestämt trivselregler och gjort Kompis/trivseltavlor (Bamse resp. Elefantkompistavla). Vi har uppmuntrat barnen att göra det vi bestämt genom att dokumentera i ord och bild när de gjort bra saker mot varandra och även satt upp dessa på tavlan. Vi har praktiserat vår mottagning/hämtningsrutin att varje avdelning för sig har haft ansvar för sina barn, för att alla föräldrar och barn ska bli varmt välkomnade och få en bra start och gott avslut på dagen. Vid varje personalmöte har vi ägnat en stund åt att reflektera kring hur vi lyckas bemöta barn med särskilda behov kontra övriga barngruppen. Föräldraenkät om barnens trivsel gjordes i oktober, frågan togs också upp på utvecklingssamtalen i februari. Barnen har tillfrågats via intervjuer och enkäter. Analys: Det är mycket värdefullt att så mycket som möjligt ge barnen chans att vara tillsammans i riktigt små grupper. Det viktigt att hela tiden hålla värdegrundsfrågorna i gång och att stärka positivt beteende. Genom det dagliga samtalet med föräldrarna kan mycket vinnas. Enkäten visade på god trivsel bland barnen men också att det fanns barn som kände oro i kontakten med barn med särskilda behov. Kartläggningen som vi därför gjorde uppmärksammade oss på hur viktiga vi pedagoger är i kontakten mellan dessa barn och hur viktigt det är att vi alltid är steget före. Utveckling: Så mycket som möjligt dela barnen i riktigt små grupper, speciellt de yngsta. Fortsätta ta vara på tambursituationen för att skapa god, trygg kontakt och även att i den dagliga kontakten kontinuerligt följa upp barnens trivsel. Utveckla rutinerna för att kartlägga barnens vardag Plan för Likabehandlingsarbetet

10 Planen gäller från Utvecklingspunkter som vi tar med oss från året Så mycket som möjligt dela barnen i riktigt små grupper, speciellt de yngsta. Fortsätta ta vara på tambursituationen för att skapa god, trygg kontakt och även att i den dagliga kontakten kontinuerligt följa upp barnens trivsel. Utveckla rutinerna för att kartlägga barnens vardag Handlingsplan: Vi kartlägger barnens vardag genom - konfliktkartläggning bland Elefanterna v.35 - föräldraenkät om barnens trivsel i slutet av september - känsloenkät till barnen via föräldrarna efter föräldramötet - utvecklingssamtalen i februari - dagliga samtal med barn och föräldrar Vi samtalar om Likabehandlingsplanen på föräldramötet Vid varje personalmöte ägnar vi en stund åt att reflektera kring förhållandet barn med särskilda behov kontra övriga barngruppen. Vid varje personalmöte reflekterar vi kring dokumentationer med rubriken: Vi har roligt tillsammans! Dessa dokumentationer sätter vi också upp så barn och föräldrar får chans att reflektera kring dem. Detta för att ännu mer kunna ta vara på och bygga vidare på det som barnen tycker är roligt, gemenskapsfrämjande och positivt och på så vis förebygga diskriminering och kränkande behandling. Uppföljning och utvärdering i januari och juli.