Trimsarvets förskola

Transkript

1 Trimsarvets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från till

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen En personal från Björnen och en personal från Älgen ansvarar för att planen följs upp. All personal är delaktiga i arbetet. Vår vision På vår förskola ska alla barn känna sig trygga och bli respekterade för det dem är oavsett kön, könsidentitet eller köns uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2014/2015 Barnens delaktighet I samlingar, vid kartläggningen på hösten, barnintervjuer under våren, samtal med barnen enskilt eller i små grupper, hjälpa barnen att själva att lösa konflikter, frågor inför utvecklingssamtal till föräldrar och barn. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrarna har gjorts delaktiga på föräldramöten. Kontakt i samtal och genom frågeställningar inför utvecklingssamtal. Genom förväntansdokumentet. Personalens delaktighet All personal har deltagit på kvällsmöte 2/ och planeringsdagen 15/ Förankring av planen Planen skrivs ut och finns i dokumentstället i hallen. Föräldrarna får planen redovisad vid höstens föräldramöte. För barnen sker förankringen i det dagliga arbetet och genom personalens förhållningssätt gentemot barnen. Sida 2 av 9

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats De anställda har diskuterat resultat och effekter av genomförda insatser/åtgärder på personalmöten och på reflektionstid. Föräldrarnas synpunkter på förskolans likabehandlingsarbete fångades upp på föräldramötet, förväntansdokumenten och vid utvecklingssamtal. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Förskolechef, personal, föräldrar och barn. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi har jobbat med att det alltid ska finnas en vuxen i närheten av barnen. Personalen har delat upp sig för att kartlägga "händelsezonerna/gruppsammansättningar", där vi alltid har ett vakande öga/öra. Personalen diskuterar ofta var och hur de behöver finnas tillhands bäst och fånga ev. konflikter/kränkningar. Vi tycker att detta har fungerat bra. Vi har oftast sett/hört det som hänt = kunnat ta och diskutera om det uppkomna direkt. Vi ser detta som ett bra redskap och det kommer att finnas med oss även i fortsättningen. Vi diskuterar ständigt hur vi kan bli bättre att bemöta barnen på bästa sätt, så att de ser oss som goda förebilder i t.ex. konflikthantering, men även hur vi är och möter varandra som vuxna. Vår prioritering är att alltid utgå från barnens bästa, känns som en bra plattform att stå på. Vi arbetar för att alltid stärka positivt beteende. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Planen ska utvärderas på föräldramöte, personalmöten och planeringsdagar. Ansvarig för att årets plan utvärderas En person per avdelning, all personal deltar i diskussionen Sida 3 av 9

4 Främjande insatser Namn Främja likabehandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller köns uttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Mål och uppföljning KRÄNKANDE BEHANDLING Tränar barns förmåga till empati och respekt för allas lika värde och ger dem redskap för att lösa konflikter. Låter barnen lära sig att hjälpa varandra; de yngre barnen kan få hjälp att lägga upp mat eller hjälp med påklädning av de äldre barnen. Det är viktigt att involvera både flickor och pojkar. KÖN, KÖNSIDENTITET, KÖNSUTTRYCK Satsar på att ge flickor och pojkar lika stort inflytande över verksamheten och lika stort utrymme. På samlingar kan man till exempel genomföra talrundor, något som gynnar såväl tystlåtna flickor som tystlåtna pojkar Skapar förutsättningar för att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen, utan att begränsas av stereotypa könsroller. Alla barn har samma möjligheter att utveckla sina förmågor och intressen, utan att bli hämmade av traditionella könsmönster. Alla barn erbjuds ett varierat utbud av pedagogiskt material och en varierad miljö. Pedagogerna ges möjlighet till diskussioner och reflektioner kring sitt förhållningssätt. ETNISK TILLHÖRIGHET Uppmärksammar flerspråkighet på ett positivt sätt, till exempel genom att ge utrymme och resurser till arbetet med att stödja utvecklingen av barnens modersmål. RELIGION ELLER ANNAN TROSUPPFATTNING Skapa förutsättningar för att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar om människor som praktiserar en viss religion. FUNKTIONSNEDSÄTTNING Skapar förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen, utan att begränsas av stereotypa föreställningar som baseras på funktionsförmåga. Anpassar sin verksamhet med hänsyn till barnens olika förutsättningar och utformar den så att alla barn kan delta efter sin förmåga, i de olika aktiviteterna. SEXUELL LÄGGNING Är förberedd på att välkomna och bemöta regnbågsfamiljer. Sida 4 av 9

5 Insats KRÄNKANDE BEHANDLING Att personalen ska vara positiva förebilder och goda förebilder. Att personalen fortlöpande för diskussioner kring kränkande beteenden och har ett tydligt förhållningssätt. Att inte prata över barns huvud. Att skapa gemenskap under bl.a. aktiviteter, lekar och samlingar, där olikheter och likheter lyfts fram som något positivt. Att dela in barnen i smågrupper för att förebygga konflikter. Att ligga steget före och vägleda barnen till samspel. KÖN, KÖNSIDENTITET, KÖNSUTTRYCK Erbjuda pedagogiskt material och leksaker till alla barn. Uppmuntrar barnen att själva välja leksaker och aktivitet. Miljöer och lekmaterial skall vara varierande och ge barnen många möjligheter till användning. - Barnen ska på prova på många olika saker. Även sådant de inte direkt visar intresse för. Vi inventerar vårt lekmaterial och vår miljö regelbundet, för att främja både flickor och pojkars lek. All fast anställd personal i kommunens förskoleverksamhet har deltagit i "genusgrupper"(hösten 2013). Medvetna boklån av "genusbarnböcker" ETNISK TILLHÖRIGHET Lånar böcker på biblioteket/bokpåsar på resp. hemspråk. Sjunger sånger. När barnen besökt sitt hemland, berättar de om sina upplevelser. Pratar om hur det kan se ut i andra länder, t.ex. högtider, traditioner, klimat. Tar hjälp av föräldrar, som kan berätta mer. Ta till vara vardags tillfällen - som dyker upp. RELIGION OCH TROSUPPFATTNING Att vi som personal får större kunskap, för att öka förståelsen. Att erbjuda mat som passar trosuppfattningen. - Ge tydlig information om verksamheten på förskolan, och att föräldrarna får möjlighet att ge synpunkter/önskemål utifrån sin religion/tro. Kommunikation med berörda föräldrar/barn om vad som är på gång. Frågar hur de ställer sig till att barnen/barnet deltar i aktivitet. Förskolan anpassar verksamheten i möjligaste mån. FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR - Vi anpassar verksamheten och miljön så att barn med funktionshinder kan fungera utifrån sin förmåga. Vi har hjälp av ansvarig rektor, BVC, specialpedagog och habilitering, när det behövs. Svarar rakt och ärligt på övriga barns frågor. Föräldrarna är en stor resurstillgång, som vi använder oss av. SEXUELL LÄGGNING Värdegrundsfrågorna är ständigt aktiva. Vi jobbar aktivt med att alla är olika. Vid t.ex. samtal om familjen (t.ex. spontan lek eller planerad aktivitet), vi pratar om hur familjer kan se ut... Ansvarig All personal. Datum när det ska vara klart Sida 5 av 9

6 men det är en alltid pågående process. Kartläggning Kartläggningsmetoder Innan vi har utvecklingssamtal, delar vi ut ett frågeformulär till föräldrarna, där några av punkterna berör såväl likabehandling som kränkande behandling. Två gånger per år görs barnintervjuer; på hösten av personalen på förskolan, på våren av special pedagogen. Vi tar upp händelser, små som stora, direkt med barn och föräldrar, och vid behov går vi vidare/följer upp. Regler och rutiner gås igenom regelbundet vid reflektionstid, APT och föräldraträffar. Barnen är också med och formulerar regler/rutiner utifrån sina perspektiv. Regler/rutiner diskuteras ständigt, främst i arbetslaget. Regler/rutiner ändras efter behov. Vi försöker lyssna både på barn och vuxna, vara uppmärksamma hur vi uppträder/talar mot/till varandra. Uppmuntra ett positivt bemötande. Vägleda och försöka förbättra ett negativt beteende mot varandra. Den 20:e varje månad rapporterar vi ev. kränkningar skriftligt till förskolechef. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller köns uttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Vi har genomfört samtal med enskilda barn, från båda avdelningarna. Vi pratar med barnen direkt när något hänt, såväl positivt som negativt. Vi har utvecklingssamtal med föräldrarna minst en gång per år. Föräldrar och personal har diskuterat och upprättat förväntansdokument, där även likabehandlingsplanen berörs. Vi redogör dagligen både positiva och negativa händelser för föräldrarna. Hur personalen har involverats i kartläggningen APT-träffar och reflektionstid, där all personal deltar, men också i det egna arbetslaget. Resultat och analys Vi har observerat på förskolan att en del barn tar stort utrymme. Förskolechefen har inte intervjuat barnen under våren, detta p.g.a. av att vår nya förskolechef började under januari 2014, och fick en medarbetare först under hösten I den nya planen ska nu intervjuerna göras av special pedagogen under våren. Ingen av föräldrarna upplever att deras barn varit utsatt för någon form av kränkande behandling. Vi känner att frågan vi ställer till föräldrarna inte är så bra formulerad så vi kommer att omarbeta den. Vi jobbar fortfarande på detta. Sida 6 av 9

7 Förebyggande åtgärder Namn Att vara en bra kompis Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller köns uttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Mål och uppföljning Barnen ska få med sig tolerans för alla de möter. -Få med sig en bra socialt kompetens utifrån sina egna förutsättningar. -Vara öppna och mottagande vid nya möten. Åtgärd Framför allt att vara goda förebilder som vuxna. Att ha god socialkompetens och använda den. Viktigt att vi är med och ser/hör/stöttar barnen i t.ex. nya möten, i vardagen... Uppmärksamma både bra och sämre beteenden. Motivera åtgärd Vi har kartlagt var sämre saker "händer"- ofta när det inte finns vuxna i närheten. När de t.ex. är ensamma i ett rum och leker. Något barn kommer då direkt eller lite senare och talar om att det varit någon form av incident. Ansvarig All personal är ansvarig för att vi är så tillgängliga som möjligt. "Sprider" ut oss. Diskussioner i arbetslaget, var det händer och hur vi ska agera. Behövs mer uppmärksamhet vid vissa ställen eller barn? Datum när det ska vara klart Arbetet pågår kontinuerligt. Namn Inne och utemiljön Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller köns uttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Ålder Mål och uppföljning Sida 7 av 9

8 Alla barn ska känna sig trygga samt känna glädje att leka både inne och ute. Barnen ska ha lika handlingsutrymme i alla situationer och miljöer oavsett kön. De ska välja sina lekar utifrån sina intressen, utan att bli begränsade av traditionella könsmönster. Utvärdering sker genom kontinuerliga observationer och genom gemensam reflektionstid. Åtgärd Innemiljö: -Vi delar in barnen i mindre grupper, i olika konstellationer och utnyttjar förskolans alla lokaler, samt skolans gymnastiksal. Utemiljö: -Vi nyttjar närmiljön (skog, skolgård, ishockeyplan)för att barnen ska få utrymme och stimulans. -Vi utvecklar gården för att bredda aktivitetsutbudet. T.ex. byggde vi och barnen en vattenbana på gården. Motivera åtgärd Vi anpassar för att få en så bra och stimulerande miljö som möjligt. Ansvarig All personal Datum när det ska vara klart Arbetet pågår kontinuerligt Rutiner för akuta situationer Policy "Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola." Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn leker inom- och utomhus. Det finns alltid minst en anställd personal i närhet av barnen. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Personal: Avdelning Björnen Avdelning Älgen Förskolechefer: Agneta Danielsson , agneta.danielsson@orsa.se Annette Henriksson , annette.henriksson@orsa.se Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn En eller flera personal och de aktuella inblandade barn/en pratar enskilt och/eller i grupp för att få en så sann och nyanserad bild av vad som hänt, snarast efter händelsen. Berättar för barnet/en t.ex. att när du/ni gör/säger detta, så känns det så här för mig/oss. Frågar barnen vad som vi kan göra bättre, för att alla ska må bra. Sida 8 av 9

9 Föräldrarna blir alltid informerade om vad som hänt. Uppmärksammar föräldrarna på om barnet säger något hemma om händelsen, som kan vara bra att veta för personalen, så vi ev. kan jobba vidare. Vi jobbar ständigt med att icke-kränkningar sker. Ansvaret för samtalen med barn och föräldrar har den personal som var med/samtalade om händelsen och förskolechef, om denne tas med i processen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal När vi ser/hör att någon personal kränker ett barn, tar vi och pratar om det snarast, utan barn. Ibland kan det räcka med att säga: - Jag såg/hörde/lovade att det var så här... Vi pratar om händelser vid planeringstid, reflektionstid och APT. Hur ska vi göra för att bli bättre? Hur vi ska uppmärksamma varandra på ett bra sätt? Om kränkningarna fortsätter, tas kontakt med förskolechef. Rutiner för uppföljning Se ovan. Kränkningar ska tas omhand direkt efter det som skett. Samtal är viktigt att de sker direkt, så att barnen och personalen har ett färskt minne av vad som hänt, särskilt viktigt för barnen. Skulle inte detta vara möjligt, skriver personal/en ner vad som hänt/sagt/gjorts, så att vi har en grund att stå på vid kommande samtal. När samtal gjorts, och vi kommit överens om vad som ska/ behöver göras för situationen, följs det upp av att prata med barn och föräldrar. Har kränkningarna slutat? Personal observerar och är mer medvetna med ögon/öron runt de barn som det är aktuellt. Går in om vi hör något som är/är på gång att bli en kränkning. Utvärdering sker i personalgruppen på planeringstiden. Har vi nått dit vi vill med vårt arbete? Kan/bör vi förändra något i arbetet? Vad blev bra/sämre? Hur har föräldrasamarbetet fungerat? Arbetet är en ständig process, i smått och stort. Rutiner för dokumentation Den 20:e varje månad rapporteras skriftliga fall av kränkande behandling till förskolechef. Karin Andersson är ansvarig för att skicka ev. rapporter. Det behöver bli tydligare riktlinjer från arbetsgivaren, för vad en kränkande behandling är. Ämnet behöver även diskuteras ordentligt på arbetstagarnivå, t.ex. på APT. Ansvarsförhållande Se ovan. Personal, barn, föräldrar och förskolechef. Sida 9 av 9