LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016

Transkript

1 LULEÅ KOMMUN Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016

2 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola klass 1-3 och fritidshem. a för planen Det juridiska ansvaret för elevskyddslagens efterlevnad har huvudmannen, d v s Luleå kommun. Ansvaret att agera omfattar rektor och all personal; barnskötare, pedagoger, skolmåltidspersonal, lokalvårdare, vaktmästare och skolhälsovården. Ansvaret att agera innebär att man är skyldig att främja likabehandling, förebygga/motverka samt utreda/förhindra. Vår vision Målet är att alla ska vara trygga på Borgmästarskolan. Det är viktigt att tydliga vuxna svarar mot grundläggande behov av trygghet och kontakt hos eleverna. Det är därför viktigt att alla vuxna som finns runt eleverna arbetar för att nå målet trygghet. På Borgmästarskolan vill vi att: - omtanke och hänsyn skall råda. - alla kan känna trygghet och ha en öppen och positiv arbetsplats. - en trevlig, kamratlig och respektfull stämning finns. - elever och personal ska vistas i skolan utan rädsla för att bli utsatt för diskriminering eller kränkande behandling. - alla elever och vuxna ska känna sig delaktiga i trygghetsarbetet. Planen gäller från Planen gäller till Elevernas delaktighet Klassråd och elevråd är forum där dokumenten kan utvecklas. Klassråd genomförs regelbundet där även fritidsfrågor tas upp. Elevråd genomförs två till tre gånger per termin. Elevrådet har representanter från varje elevgrupp. Utsedd pedagog kallar till elevrådsmöten. Under klassråd/elevråd behandlar vi punkter ur likabehandlingsplanen. På så sätt blir eleverna delaktiga i att upprätta, följa upp och se över planen. Vi tar tillsammans fram en kortversion av planen och gör en presentation av de viktiga delarna på ett sätt som alla elever förstår. Vårdnadshavarnas delaktighet Information går ut om att vår likabehandlingsplan finns att ta del av på hemsidan. Vi tar upp den på höstens föräldramöte och i föräldrarådet. Personalens delaktighet Genom det fortlöpande arbetet med planens innehåll och utvärdering årligen av densamma. Förankring av planen En förenklad version av likabehandlingsplanen kommer att förankras hos eleverna via elevrådet och arbetas med ute i klasserna.

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Utvärderingen av likabehandlingsplanen togs upp i elevhälsoteamet, elevrådet och på arbetsplatsmöten. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Elevhälsoteamet, elevrådet och personalen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Mål som uppnåtts: Rutinen kring elevenkäten "Så trivs jag på Borgmästarskolan" som genomförs i samband med höstterminens utvecklingssamtal har fungerat. Trygghetsteamet har tagit del av sammanställningen som klasslärarna har gjort. Vid behov har de haft samtal med elever, där beslut om åtgärder har fastställts. Uppföljningssamtal har sedan skett för att säkerställa åtgärderna, vilket gett resultat. Organisationen kring vårt rastvärdsschema och uteverksamheten på fritids har fungerat. Vi har en till två personal ute med eleverna. Vi har ett bra lekmaterial och eleverna upplever att de har något att göra. Vi har tydliga trivselregler med vårt förväntansdokument som grund, vilket eleverna får skriva under när de börjar på vår skola. Detta går vi igenom varje läsårsstart med alla elevgrupper. Den förenklade versionen av vår likabehandlingsplan går vi igenom på elevrådet varje läsår och ute i klasserna. Alla klasser och grupper har återkommande etiska samtal. De regelbundna samtalen som utgått från aktuella händelser, har fungerat bra. Vid behov tar pedagogerna stöd av trygghetsteamet. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Den kommer att utvärderas i samband med utvärderingen av läsåret. för att årets plan utvärderas Rektor Främjande insatser Främja likabehandling oavsett kön Områden som berörs av insatsen Kön Skolan ska aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för elever som deltar i vår verksamhet 3

4 oavsett kön. Mål: - Större medvetenhet hos personalen i genuspedagogik och jämställdhet i skolan. - Alla elever på skolan ska behandlas lika oberoende av kön. - Flickor och pojkar ska ges samma förutsättningar och utvecklingsmöjligheter i alla ämnen på skolan, oberoende av kön och könsstereotypa fördomar. Pedagoger ska vara medvetna om genuspedagogik och jämställdhetsfrågor i skolan. Detta sker genom kompetensutveckling inom genuspedagogik och jämställdhet i skolan. Flickor och pojkar ska ha lika stort inflytande och utrymme i de verksamheter som finns på skolan Uppföljning sker vid utvärdering av läsåret. Insats Tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt i våra verksamheter. Detta sker genom att personalen är medvetna om de rådande normerna och försöker att hitta exempel i verksamheten som går utanför de rådande normerna samt behandla pojkar och flickor på samma sätt oberoende av ämne för att inte förstärka de manliga och kvinnliga normerna. Detta sker genom att både flickor och pojkar får samma möjligheter att komma till tals vid diskussioner och samtal samt få lika mycket hjälp i sitt arbete. Alla pedagoger. Rektor ansvarar för kompetensutveckling för personalen. Arbetet pågår kontinuerligt under läsåret. Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet Skolan ska aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för elever som deltar i verksamheten oavsett etnisk tillhörighet. Med etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Mål: - Alla elever ska behandlas lika oberoende av etnisk tillhörighet. - Utveckla elevernas kunskaper om olika etniska grupper. Uppföljning sker när vi utvärderar likabehandlingsplanen i slutet av läsåret. Insats Tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen och aktiviteterna. Detta sker genom att lärarna är medvetna om de rådande normerna och försöker att hitta exempel i undervisningen eller aktiviteten som går utanför de rådande normerna och behandlar alla elever på samma sätt för att inte förstärka rådande interkulturella normer. Se andra modersmål än svenska som en tillgång för den enskilde eleven och skolan. 4

5 Detta sker genom att modersmålsundervisningen sker på skolan samt att alla lärare uppmuntrar elever med ett annat modersmål än svenska att läsa modersmål som ämne. I samhällskunskap arbetar eleverna med klassens olika nationaliteter och orsaker till att människor flyttar. Vi bjuder in föräldrar som vill berätta om varför de flyttat till Sverige. Alla pedagoger, rektor. Främja likabehandling oavsett religion eller trosuppfattning. Områden som berörs av insatsen Religion eller annan trosuppfattning. Skolan ska aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever som deltar i verksamheten oavsett religion eller annan trosuppfattning. Mål: - Alla elever på skolan ska behandlas lika oberoende av religiös tillhörighet. - Alla elever ska ges samma förutsättningar och utvecklingsmöjligheter i alla ämnen på skolan, oberoende av religiös tillhörighet. - Öka medvetandet om olika religioner och religiösa fördomar. Uppföljning sker i samband med utvärdering av läsåret. Insats Tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen. Detta sker genom att lärare är medvetna om de rådande normerna och försöker att hitta exempel i undervisningen eller aktiviteten som går utanför de rådande normerna och behandlar alla elever på samma sätt för att inte förstärka rådande religiösa normer. Alla elever oberoende av religiös tillhörighet ska ges samma möjligheter och förutsättningar att delta i skolans aktiviteter. Detta sker genom att det i möjligaste mån finns aktiviteter som inte strider mot religiösa levnadsregler. Vid aktiviteter som strider mot religiösa levnadsregler ska det i möjligaste mån finnas alternativ för att alla elever ska kunna ta del av aktiviteten. Detta sker genom att, så långt det går, anpassa undervisningssituationen för dessa elever så att de kan delta i skolans verksamhet. I dialog med vårdnadshavare diskuteras hur det löses på bästa sätt för eleven. Alla elever oberoende av religiös tillhörighet ska kunna äta näringsriktig mat. Detta sker genom att det alltid finns alternativ mat för elever som inte äter fläsk, kött, blodmat eller andra religiösa matregler. 5

6 Pedagoger, skolkök och rektor. Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning. Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Skolan ska aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever som deltar i verksamheten oavsett funktionsnedsättning. Mål: - Alla elever på skolan ska behandlas lika oberoende av funktionshinder. - Alla elever ska ges samma förutsättningar och utvecklingsmöjligheter i alla ämnen på skolan, oberoende av funktionshinder. - Öka medvetandet om olika funktionshinder. Pedagogerna ska vara medvetna om olika normer kring funktionsförmåga och funktionsnedsättningar. Detta sker genom kompetensutveckling i hur samhället och skolan förmedlar normer kring funktionsförmåga och funktionsnedsättningar. Insats Tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen. Detta sker genom att pedagogerna är medvetna om de rådande normerna och försöker att hitta exempel i undervisningen som går utanför de rådande normerna och behandlar alla elever på samma sätt för att inte förstärka rådande normer kring funktionsförmåga och funktionsnedsättningar. Detta sker genom kompetensutveckling i hur samhället och skolan förmedlar normer kring funktionsförmåga och funktionsnedsättningar. Alla pedagoger, rektor. Främja likabehandling oavsett sexuell läggning. Områden som berörs av insatsen Sexuell läggning. Skolan ska aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn och elever som deltar i verksamheten oavsett sexuell läggning. Mål: - Större medvetenhet hos personalen i queerpedagogik och hur skolan förmedlar normer om sexuell läggning. 6

7 - Alla på skolan ska behandlas lika oberoende av sexuell läggning. - Alla elever ska ges samma förutsättningar och utvecklingsmöjligheter i alla ämnen på skolan, oberoende av sexuell läggning. Uppföljning sker i samband med utvärdering av läsåret. Insats Tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen/verksamheten. Detta sker genom att pedagoger är medvetna om de rådande normerna och försöker att hitta exempel i undervisningen som går utanför de rådande normerna och behandlar alla elever på samma sätt för att inte förstärka rådande normer om heterosexualitet. Pedagogerna ska vara medvetna om queerpedagogik och hur skolan förmedlar normer om sexuell läggning. Detta sker genom kompetensutveckling om hur skolan förmedlar normer om sexuell läggning. Pedgoger, rektor. Främjande arbete mot kränkande behandling. Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Skolans mål är att varje elev: - kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, - respekterar andra människors egenvärde, - tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor. Utvärdering av insatser för verksamhetsåret sker i juni Insats - Vi har fadderverksamhet mellan förskoleklass och åk 3. - Hälsofrämjande aktiviteter tillsammans hela skolan som skoljoggen, idrottsdagar, pysseldagar. - Storsjung 3-4 gånger per termin där hela skolan sjunger tillsammans. - Etiska samtal i grupperna sker kontinuerligt där vi pratar om hur vi kan visa hänsyn, empati och respekt för varandra. - I Samhällskunskap arbetar vi med FNs barnkonvention och samtalar om de olika artiklarna och vad dessa kan innebära för barn här i Sverige och på andra håll i världen. - Fritidsverksamheten är åldersintegrerad, vilket innebär att man umgås med alla åldersgrupper. I dessa aktiviteter över klass-, grupp och åldersgränser lär elever och vuxna känna varandra vilket 7

8 skapar trygghet och respekt för människors lika värde. Vi stärker självkänslan, den egna identiteten och synliggör våra olikheter som en tillgång. Pedagoger, rektor. Sker kontinuerligt under läsåret. Kartläggning Kartläggningsmetoder Alla vuxna har ett ansvar att vara uppmärksamma och lyssna på vad elever säger och gör. Vi har ett rastvärdsystem med vuxna bland elever samt en organisation för uteverksamheten på eftermiddagstid. Skolsköterskan finns tillgänglig på skolan en dag per vecka och genomför hälsosamtal med alla elever i förskoleklass. Skolkuratorn finns tillgänglig för alla som behöver kuratorsstöd. Vi använder oss av vår elevenkät "Så trivs jag på Borgmästarskolan" till höstens utvecklingsamtal, d v s en gång per läsår. Klassläraren gör en sammanställning som trygghetsteamet går igenom samt genomför samtal med berörda elever/pedagoger. Vi har använt oss av "Husmodellen" där eleverna fått pricka in på en skolkarta om det finns områden på skolan eller skolgården som känns otrygga. Trygghetsteamet går igenom resultatet och genomför vid behov samtal och uppföljningssamtal med berörda elever. Föräldrar till barnen på fritids svarar på en trivselenkät en gång per år. Vi har återkommande etiska samtal i grupperna baserade på aktuella händelser där vi b la diskuterar våra trivselregler, hur bra kompisar vi är och att vi alla kan stå för det vi gör och säger. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning. Hur eleverna har involverats i kartläggningen Genom att - de svarat på vår elevenkät "Så trivs jag på Borgmästarskolan" en gång per läsår. - de medverkat i kartläggningen "Husmodellen". - de är med i de etiska samtal som varje klass har kontinuerligt. Hur personalen har involverats i kartläggningen På utvärderingen av likabehandllingsplanen i slutet av läsåret. Resultat och analys Vår kartläggning visar att eleverna känner att de har någon som de kan vända sig till ute på rasterna och att de flesta elever känner sig trygga på skolan. 8

9 Förebyggande åtgärder Att motverka och förebygga diskriminering och trakasserier som har samband med kön Områden som berörs av åtgärden Kön Mål: Ingen ska bli utsatt för kränkande tilltalsord som har med kön att göra. Utvärdering sker i samband med utvärdering av likabehandlingsplanen i slutet av läsåret. Åtgärd Skolans pedagoger och andra är uppmärksamma på elevers språkbruk och har nolltolerans för nedvärderande språkbruk och jargong och tät kontakt med föräldrarna när en elev talar nedsättande i relation till kön. Motivera åtgärd Det har förekommit tilltalsord och kommentarer som har med kön att göra. Pedagoger, rektor. Att motverka och förebygga diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet. Områden som berörs av åtgärden Etnisk tillhörighet. Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet. Mål: Ingen ska bli utsatt för kränkande tilltalsord eller kommentarer som har med etnisk tillhörighet att göra. Uppföljning sker i samband med utvärdering av likabehandlingsplanen i slutet av läsåret. Åtgärd Skolans pedagoger är uppmärksamma på elevers språkbruk och har nolltolerans för nedvärderande språkbruk och jargong och tät kontakt med föräldrarna när en elev talar nedsättande i relation till etnisk tillhörighet. Motivera åtgärd Det har förekommit tilltalsord och kommentarer till elever med en annan etnisk tillhörighet. 9

10 Alla pedagoger. Namn Att motverka och förebygga diskriminering som har samband med sexuell läggning. Områden som berörs av åtgärden Sexuell läggning. Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med sexuell läggning. Mål: Ingen ska bli utsatt för kränkande tilltalsord som har med sexuell läggning att göra. Uppföljning sker i samband med utvärdering av likabehandlingsplanen i slutet av läsåret. Åtgärd Pedagoger är uppmärksamma på elevers språkbruk och har nolltolerans för nedvärderande språkbruk och jargong och tät kontakt med föräldrarna när en elev talar nedsättande i relation till sexuell läggning. Motivera åtgärd Det har förekommit tilltalsord och kommentarer som har med sexuell läggning att göra. Alla pedagoger. Namn Att motverka och förebygga diskriminering och trakasserier som har samband med religion eller trosuppfattning. Områden som berörs av åtgärden Religion eller annan trosuppfattning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med religion eller annan trosuppfattning. Mål: Alla ska känna till olika religiösa högtider och traditioner under året och förstå vad det kan innebära i vardagen. Uppföljning sker i samband med utvärdering av likabehandlingsplanen i slutet av läsåret. Åtgärd Inför olika religiösa högtider som exempelvis innebär att några elever inte äter skolmaten informerar vi om dessa traditioner. 10

11 Motivera åtgärd Ingen ska bli utsatt för ett oförstående bemötande vid utövande av sin religiösa tradition. Pedagogerna. Rutiner för akuta situationer Policy Skolan har ett aktivt trygghetsteam som arbetar för att hindra förekomsten av alla former av trakasserier och sexuella trakasserier. I teamet ingår rektor, lärare, en fritidspedagog och en specialpedagog. Vårt mål är nolltolerans mot sexuella trakasserier och trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Vid nedvärderande språkbruk och jargong har vi tät kontakt med föräldrarna när en elev talar nedsättande i relation till sexuell läggning, religion, kön, etnisk tillhörighet eller funktionsnedsättning. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling - Vi har ett rastvärdssystem för god uppsikt över alla platser där eleverna befinner sig på lektionsfri tid. - Vi har kontinuerliga samtal i grupperna där vi tar upp hur eleverna trivs och mår. - Fritidshemmet har ett utarbetat system så att det finns pedagoger i barnens närhet. - Eleverna svarar på enkäten "Så trivs jag på Borgmästarskolan" en gång per läsår samt följer upp enkätsvaren i samband med utvecklingssamtalen. - Utvärdering av enkäten till fritidsföräldrarna. - Skolan använder sig av "Husmodellen" en gång per år som elevvårdsteamet dokumenterar och går igenom med berörda pedagoger. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Vid kränkande behandling, trakasserier och/eller sexuella trakasserier ska den utsatte eller dess vårdnadshavare vända sig till någon vuxen på skolan. Om någon på skolan får reda på att en elev misstänks bli utsatt för kränkande behandling eller utsätter någon för kränkande behandling har skolan skyldighet att agera. Det är den utsatte som avgör om beteendet eller handlingen är kränkande. 11

12 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 1. Händelsen utreds skyndsamt med berörda elever. Allt dokumenteras. 2. Uppföljningssamtal sker inom en vecka. 3. Om situationen inte kan lösas med punkt 1 och 2 så kontaktas skolans trygghetsteam där rektor ingår. 4. Representanter från teamet har samtal med de inblandade eleverna. Samtalen dokumenteras. 5. Bedöms händelsen som en kränkande behandling mellan elever så informeras rektor. 6. Rektor anmäler händelsen till huvudmannen enligt 10 i skollagen (2012:800) 6 kap. 7. Den som utsätts för kränkande behandling och den som utsätter någon annan för kränkande behandling kallas till enskilda samtal. 8. Teamet bokar in uppföljningssamtal med de inblandade inom en vecka. Fortlöpande kontakt hålls med vårdnadshavare. Lärare och skolledning informeras fortlöpande. 9. Om inte den kränkande behandlingen upphör så kallas lokala elevhälsan in för ytterligare samtal med de inblandade. 10. Om det visar sig att åtgärderna varit otillräckliga måste andra eller kompletterande insatser genomföras till dess att situationen är varaktigt löst. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Om personalen utsätter en elev för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier ska rektor ansvara för utredning. Även detta anmäls till huvudmannen. Rutiner för uppföljning Trygghetsteamet bokar in uppföljningssamtal med de inblandade inom en vecka. Fortlöpande kontakt hålls med de inblandades föräldrar. Pedagoger och skolledning informeras fortlöpande. Om inte den kränkande behandlingen upphör trots trygghetsteamets insatser kallas Barn och Utbildningsförvaltningens lokala elevhälsa in för ytterligare samtal med alla inblandade. Om inte den kränkande behandlingen upphör trots elevhälsans insatser anmäls händelsen till socialtjänsten. Rutiner för dokumentation Berörd personal på skolan fyller i en OSIS-rapport som lämnas till rektor. När trygghetsteamet är inkopplat dokumenterar de alla händelser och insatser skriftligen. Ansvarsförhållande I första hand löser pedagoger en uppkommen situation med eleverna genom samtal och samtal med föräldrar. Löser de inte situationen kontaktas trygghetsteamet där rektor ingår för ytterligare samtal som skriftligen dokumenteras och tillhörande uppföljningssamtal på detta. Pedagoger och skolledning informeras löpande och fortlöpande kontakt med föräldrar hålls. Upphör inte den kränkande behandlingen kallas den lokala elevhälsan in. Upphör det inte då anmäls detta till socialtjänst. 12

13 Bilaga 1 Så trivs jag på Borgmästarskolan reflektionsdokument Jag trivs i skolan sällan ibland alltid Jag känner mig trygg på lektionerna sällan ibland alltid Jag känner mig trygg på rasterna sällan ibland alltid Jag har någon att leka med på rasterna sällan ibland alltid Jag trivs på fritids sällan ibland alltid Jag har någon att leka med på fritids sällan ibland alltid Jag känner mig trygg när jag leker ute på fritids sällan ibland alltid Jag är omtänkasam och hjälpsam sällan ibland alltid Jag samarbetar med andra sällan ibland alltid Jag kan arbeta i lugn och ro sällan ibland alltid Jag vågar säga vad jag tycker sällan ibland alltid Jag kan säga vad jag tycker utan att någon blir ledsen sällan ibland alltid Jag kan lyssna på vad andra tycker sällan ibland alltid Det finns vuxna som jag kan prata med sällan ibland alltid Jag heter:...datum... 13

14 Bilaga 2 Borgmästarskolans mål är att: Alla ska trivas på Borgmästarskolan, Känna gemenskap och lust att lära. Igen ska känna sig utestängd, hotad eller kränkt. Ordningsregler: Du visar hänsyn och tar ansvar för det du gör. Du respekterar både barn och vuxna på Borgmästarskolan. Konflikter ska lösas så bra som möjligt. Barn, personal och föräldrar jobbar aktivt med det. Konflikter som är uppklarade, så att man blivit sams, går vi inte vidare med. Du är rädd om skolans och kamraternas saker och vår gemensamma miljö. Du kommer i tid till lektioner och fritidshemmens aktiviteter och har med dig den utrustning som behövs t ex. läxor och idrottskläder. Du är på skolans område under hela skoldagen och fritidstid. Om du ska vara utanför området måste du komma överens med pedagogerna. Lekar som kan skada någon är inte tillåtet. Du får inte ta med farliga saker till skolan. Du eller den förälder som hämtar dig ska meddela en pedagog när du går hem för dagen. Det är viktigt att vi hjälps åt att följa reglerna för att alla ska trivas och känna sig trygga på skolan. 14

15 15