Hubertusgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, grundskola 1-6, fritidshem F-3 Läsår: samt

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola 1-6, fritidshem F-3 Ansvariga för planen Rektor ansvarar för att utforma planen. Vår vision Lust att lära - lära@lära - livslångt lärande Lusten är grunden för allt lärande. Vi arbetar därför aktivt med att skapa förutsättningar för trygga, kreativa och utmanande lärmiljöer. Lära@lära innebär att förstå sitt eget lärande och få tillgång till olika verktyg för detta, öka sin motivation och stärka sitt självförtroende. Livslångt lärande handlar om att skapa beredskap för att möta en framtid i ständig förändring och utveckla sin förmåga att anpassa sig till nya situationer. Förskolan, skolan och fritidshemmen är en trygg miljö för alla, fri från diskriminering och kränkande behandling och präglas av respekt för människors olikheter. Alla går till förskolan, skolan och fritidshemmen och känner glädje och trygghet. Alla på förskolan, skolan och fritidshemmen vågar se, vågar säga ifrån och vågar bry sig! Alla pratar med varandra - inte om varandra! Planen gäller från Planen gäller till Läsår samt Elevernas delaktighet Eleverna görs delaktiga genom sitt deltagande i trivselenkäten. Rektor går också runt i klasserna för att delge resultaten från trivselenkäterna. Där inbjuds till samtal. Likabehandlingsplanen gås igenom på elevrådet. På så vis har eleverna möjlighet att påverka planens innehåll. De har också möjlighet att diskutera och ha synpunkter på skolans regler i elevrådet. I fritidshemmet intervjuas grupper av barn med representanter från alla avdelningar under vårterminen.

3 Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna görs delaktiga genom att planen presenteras och diskuteras på skolans forum för föräldrainflytande, skolkonferensen. Personalens delaktighet Personalen är delaktig i samtliga led. De är delaktiga i utformande och genomförande av trivselenkäter. De samtalar kring och analyserar resultatet av trivselenkäter och intervjuer. Representanter från personalen som verkar i skolans trygghetsteam utarbetar planen tillsammans med rektor. I samband med efterarbete och uppföljning av trivselenkäterna är klasslärarna delaktiga i planering av eventuella åtgärder tillsammans med trygghetsteamet. Förankring av planen Planen förankras hos personalen genom att de tillsammans med rektor fastställer innehållet. Planen gås också igenom med personalen på läsårets första APT. Den nya planen publiceras på skolans hemsida och gås igenom i samtliga klasser i samband med läsårsstart 2015, senast den 1 februari. Den finns också publicerad på skolans hemsida. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Förra årets mål var: s likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling och likabehandlingsarbete skall göras känd för alla anställda på skolan/fritidshemmet, alla barn och elever och deras vårdnadshavare. Alla skolans elever skall kunna känna sig trygga överallt inom skolans område. Skolans trivsel/ordningsregler ska vara kända för elever/barn och personal. De görs kända för vårdnadshavare i skolkatalogen som delas ut till alla elever varje höst. Bygga upp ett trygghetsråd på skolan för att skapa kortare väg för ett kontinuerligt arbete med trygghets- och likabehandlingsfrågor. Någon form av praktiskt värdegrundsarbete som t ex SET eller pedagogiskt drama används i det förebyggande arbetet i alla klasser. Skapa rutiner så att eleverna blir informerade om att enkäterna är anonyma och att det inte finns sätt att ta reda på vem som svarat vad via elevernas inloggningar. Ett annat alternativ är att inte besvara enkäterna anonymt. Inför höstterminen utarbeta former för ett trygghetsteam som agerar mot elever som kränker och de som känner sig kränkta. Arbetet inleds på gemensam APT under vårterminen och början av höstterminen.

4 Se över formerna för hur vi samtalar med elever som känner sig utsatta och kränkta samt för elever som kränker. Vilka modeller/metoder finns? Arbeta med att skapa tolerans och förståelse för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Skolans likabehandlingsplan utvärderas på årets första elevråd och av personalen i på årets första APT i januari. Trygghetsteamet reviderar sedan planen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Pedagogisk personal, elever i elevrådet samt trygghetsteam. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Likabehandlingsplanen behöver ses över och göras mer uppdaterad och överskådlig. Därför ska den skrivas med stöd av diskrimineringsombudsmannens "Plan för skolan-verktyg". Det finns numera ett trygghetsteam på skolan. Under höstterminen 2014 har teamet presenterat sig och sin verksamhet i samtliga klasser i skolan. Teamet utarbetar rutiner för arbetet under läsåret. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Rektor ansvarar för att planen utvärderas på årets första elevråd i januari samt för att den utvärderas av all personal på årets första APT i januari. Trygghetsteamet reviderar sedan planen tillsammans med rektor. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor tillsammans med trygghetsrådet

5 Främjande insatser Namn HBTQ-utbildning Områden som berörs av insatsen Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Mål och uppföljning Öka kunskaperna hos all personal kring HBTQ för att öka förståelse och bidra till ett gott förhållningssätt till elever, personal och vårdnadshavare. Insats Utbildningskväll under vårterminen 2015 med fokus på HBTQ. Ansvarig Rektor Datum när det ska vara klart februari 2015

6 Namn Funktionshinder Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Eleverna med olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska kunna gå till skolan utan att bli utsatta för kränkningar. Insats Samtliga klasser i skolan arbetar på något vis, beroende på elevernas ålder, med värderingsövningar kring elever med funktionshinder. Som stöd kan t ex UR:s program, skönlitteratur eller pedagogiskt drama användas. Ansvarig Rektor Datum när det ska vara klart november 2015 Namn Vardagsinsatser Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning Att alla elever ska känna sig trygga och bli bemötta med respekt i skolan, både på raster och på lektioner och fritidshem. Alla elever ska känna en social tillhörighet i skolan och i fritidshemmet. Insats Följande främjande insatser används i skolan: Hög vuxennärvaro i matsalen ger goda relationer mellan vuxna och vuxna. Gemensamma teman t ex aktivitetsdag och aktiviteter för att skapa gemenskap och vi-känsla

7 i skolan, både i skola och på fritids. Gemensam utflykt för hela skolan i april. Kollegiehandledning för all pedagogisk personal för att stärka dem i sin yrkesroll. Kontinuerliga pedagogiska diskussioner kring förhållningssätt gentemot eleverna. Ansvarig Rektor Datum när det ska vara klart Planeras i samband med läsårsstart Kartläggning Kartläggningsmetoder Kartläggning sker med hjälp av en trivselenkät som genomförs i samtliga klasser i november. I enkäten kartläggs/ställs frågor både om skola och fritidshem specifikt. I de klasser där resultaten sticker ut genomför trygghetsteamet kompletterande intervjuer i grupp för att underlätta analysarbetet. I fritidshemmet görs också sociogram. Där genomförs också intervjuer som komplement. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning och Funktionsnedsättning Hur eleverna har involverats i kartläggningen Utöver att eleverna tillfrågas i enkäter och intervjuer, återkopplar rektor resultaten från trivselenkäterna i klasserna. Hur personalen har involverats i kartläggningen Samtliga pedagoger som är knutna till klassen tar del av enkätresultat och analyserar resultaten på grupp- och individnivå. Resultat och analys Av trivselenkäterna kan man utläsa att en klar majoritet av eleverna från F-6 trivs alltid eller ofta i skolan. Övriga trivs ibland och ingen av eleverna i skolan trivs aldrig. Samma mönster kan man se i frågan om eleverna är med och leker på rasterna. På frågan om det finns platser på skolan, ute eller inne, där eleverna känner sig rädda är svaren ganska spridda. Många av de yngre eleverna skriver platser där de inte får vistas enligt reglerna.

8 De namn som nämns av eleverna i enkäten är i de flesta fall redan kända av lärarna, både de som utsätter och de som är utsatta. Frågorna av likabehandlingskaraktär ger inga tydliga indikationer på att någon blir illa behandlad eller diskriminerad på grund av sitt ursprung, religion eller sitt funktionshinder. De allra flesta eleverna tycker att de kan prata med någon vuxen i skolan, en större andel bland de äldre än bland de yngre svarar vet ej eller tycker inte att det inte finns någon vuxen de kan prata med. Fortfarande upplever några av eleverna att det förekommer kränkningar mot elever med olika former av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Sammanfattningsvis ser skolans likabehandlings- och antimobbningsarbete ut att fungera väl. Eleverna är trygga och har någon att leka med på rasterna. Färre anmälningar om kränkande behandling har lämnades in till rektor jämfört med året innan. Rutiner för att lämna in anmälningar har förtydligats. Av kränkningarna att döma är de relativt spridda i klasser och situationer. Fortfarande händer en del i omklädningsrummen, där försöker idrottsläraren eller elevassistent att vara på plats. Det har också förekommit fler kränkningar som handlar om språkbruk i en av skolans klasser. Där har man arbetat med att göra en handlingsplan för både arbetsro och språkbruk med eleverna. Ett par av klasserna behöver arbeta med att skapa tryggare lärandeklimat. Förebyggande åtgärder Namn Trygget och studiero Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning och Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Eleverna ska känna att de har trygghet och studiero på lektionerna, raster och i fritidshemmet. Åtgärd Arbete med att skapa gott ledarskap i klassrummen med hjälp av föreläsningar och litteratur. Rastvakter finns på alla raster Vuxennärvaro i omklädningsrum.

9 Motivera åtgärd Flera av eleverna har angett omklädningsrummen som en otrygg plats i skolan. Ansvarig Rektor Datum när det ska vara klart Löpande Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Hög vuxennärvaro där det behövs, på raster, i matsal i omklädningsrum. Trygghetsteamet har en brevlåda där eleverna kan lägga brev om någon själv känner sig utsatt eller märker att någon är det. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Elevhälsoteam: Pernilla Vesterlund, rektor Kajsa Holmberg, skolsköterska Kjell Alsanius, skolpsykolog Anne Karin Wellbring Guth, socionom Trygghetsteamet: Pernilla Vesterlund, rektor Linda Malmgren, specialpedagog Anna Capobianco, resurslärare Anna Johansen, elevassistent

10 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Personal får information om misstänkt diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling från elev, barn, förälder eller annan person. Pedagog dokumenterar. Skriftlig anmälan till rektor. Personal undersöker genom samtal. Dokumentation av händelsen lämnas till rektor. Berörda föräldrar informeras om möjligt samma dag. Åtgärder och uppföljningar vidtas för att få att situationen att upphöra. Om det konstateras att det är mer systematisk eller långvarig diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling sammankallar rektor trygghetsteamet och eventuellt elevhälsoteamet som fortsätter utredningen och planerar åtgärder. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal 1. En anställd som upplever att en kollega eller annan vuxen kränker elev ska omedelbart prata med den som agerat tvivelaktigt. 2. Rapportera kränkningen till rektor som dokumenterar. Vårdnadshavarna kontaktas. 3. Vid upprepade kränkningar av elev ska rektor kontaktas direkt. Rektor utreder också vad som hänt. Rutiner för uppföljning Om läraren ansvarar för åtgärderna ligger ansvaret på att följa upp, utvärdera och dokumentera på honom/henne. Om det är trygghetsteamet som ansvarar för åtgärderna, ska de ansvara för uppföljning, utvärdering och dokumentation. Rutiner för dokumentation Se ovan. Ansvarsförhållande All personal är ansvarig för att upptäcka och anmäla kränkningar, i första hand till rektor. Rektor ansvarar för att i sin tur anmäla kränkningen till huvudman och för att kränkningarna följs upp. Pedagogerna ansvarar för kontakt med vårdnadshavare.