Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller för perioden: Aug 2014-juni 2015 Ansvarig för planen: Hanna Lindö

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, skolbarnomsorg och förskoleklass. Ansvarig för planen Rektor Hanna Lindö Vår vision På Kyrkenorumskolan ska ingen elev bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. På Kyrkenorumskolan ska alla kunna känna trivsel, trygghet och glädje. Kyrkenorumskolan har valt ledordet GLÖDA som står för: Gemenskap Alla ska känna att de är en del i en gemenskap. Eleverna ska känna tillhörighet med hela skolan, sin klass och kamratgruppen. Lyhördhet Vi ska vara lyhörda för varandra på skolan. Det betyder att vi lyssnar på alla och att vi uppmärksammar varandra. Allas röst är lika viktig. Ödmjukhet Vi ska respektera våra olikheter och vara ödmjuka inför varandras åsikter. Delaktighet Alla på skolan ska känna att de är delaktiga och kan vara med och påverka. Allas åsikter är lika viktiga. Ansvar På skolan har vi ett ansvar mot varandra. Vi beter oss bra mot varandra och tar väl hand om skolans lokaler och material. Planen gäller Aug 2014-juni Elevernas delaktighet Eleverna har utvärderat förra årets plan och skolan har tagit till sig det som framkommit i denna utvärdering. Eleverna har också fyllt i en trivselenkät som ligger till grund för hur denna plan har utformats. Utifrån enkätens svar har vi kommit fram till hur arbetet under ska se ut. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna får information om planen på föräldramöten och möjlighet att diskutera planen på föräldraråd. Planen finns tillgänglig på Kyrkenorumskolans hemsida. 2

3 Personalens delaktighet Personalen har utifrån trivselenkäten både klassvis och i arbetslagen skrivit handlingsplaner där man beskriver vad man skall fokusera på under höstterminen 2014 och vårterminen Planen diskuteras sedan på APT och arbetslagsmöten. Förankring av planen Planen presenteras på föräldraråd, i arbetslagen, på föräldramöten och arbetas kontinuerligt med i klasserna. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Alla klasser har haft utvärdering genom samtal med eleverna kring följande frågor: - Känner eleverna till att skolan har en plan mot diskriminering och kränkande behandling? - Vet eleverna vad kränkningar innebär och hur de ska agera om kränkningar förekommer? - Upplever eleverna att alla på skolan är lika mycket värda? - Känner eleverna att de gör val efter intresse och inte efter kön? - Upplever eleverna att det förkommer rasistiska uttalanden på skolan? - Ser eleverna att skolan tar hänsyn till olika religioners högtider? - Upplever eleverna att det finns acceptans för olika sexuella läggningar? Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Samtliga elever på skolan. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Utvärderingen visar att en stor del av eleverna inte känner till att skolan har en plan mot diskriminering och kränkande behandling. De flesta vet vad kränkningar innebär och de flesta vet också hur de ska agera om kränkningar förekommer. Den största delen av eleverna upplever att alla på skolan är lika mycket värda och de allra flesta anser att de gör val efter intresse och inte efter kön. Många elever upplever att det förekommer rasistiska uttalanden på skolan. Eleverna svarar olika på frågan om skolan tar hänsyn till olika religioners högtider. Några tycker att vi gör det, andra inte. Eleverna nämner att vi inte har så många elever från andra kulturer att ta hänsyn till. Det råder också delade meningar om huruvida det finns acceptans för olika sexuella läggningar. Vissa tycker att det finns acceptans men det framkommer också att det är vanligt att exempelvis bög används som ett skällsord. 3

4 Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Samtal i klasserna och en utvärderingsenkät. Personalen utvärderar i respektive arbetslag. Eleverna fyller i en trivselenkät. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor Främjande insatser Främja uppmärksamhet kring likabehandling på skolan Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Mål och uppföljning Likabehandlingen ska vara levande och aktuell i all verksamhet som sker i skolan och det ska vara ett förhållningssätt som ständigt finns hos både personal och vuxna på skolan. Insats Eleverna får undervisning om det demokratiska samhällets principer, normer och värderingar. Eleverna har inflytande och tränar demokratiska former genom klassråd en gång per vecka och skolråd där två representanter från varje klass träffas en gång per månad. En gång per termin har elev, förälder och lärare utvecklingssamtal. Här följs deras sociala utveckling upp i relation till läroplanens mål under normer och värden och ansvar och inflytande. De mål och metoder som sätts upp för varje elev är viktiga redskap för att stärka eleven och för att uppnå en skola utan diskriminering och kränkande behandling. Vårdnadshavarna bjuds in till utvecklingssamtal, föräldramöten och föräldraråd för att samarbeta med skolan kring sina barns behov och kring skolans normer och värderingar. På skolan arbetar vi kontinuerligt med GLÖDA, värdegrundsfrågor samt Planen mot diskriminering och kränkande behandling. 4

5 Skolan har gemensamma ordningsregler som kontinuerligt följs upp, diskuteras och utvärderas. Gemensamma aktiviteter ordnas regelbundet för att stärka skolans gemenskap. På höstterminen och på vårterminen arrangeras det friluftsdagar utomhus för hela skolan med syfte att stärka gemenskapen. Under höstterminen har vi en filmdag då vi tittar på film som vi sedan använder som diskussionsunderlag för frågor kring diskriminering och kränkande behandling. På varje rast finns rastvärdar ute för att främja ett gott rastklimat. Två gånger per vecka hålls gemensamma rastaktiviteter på skolgården. På skolan finns en riskkarta där de områden som det förekommer mest kränkningar är markerade. Dessa områden har rastvärdarna särskild uppmärksamhet på. Skolan har ett AKTA-team som är ett vuxenteam som har ett extra ansvar för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. AKTA-teamets arbete skall vara främjande, förebyggande, upptäckande, utredande och åtgärdande. På skolan finns också trivselvärdar vilket innebär att två elever per klass utses av lärare. Eleverna har som uppdrag att vara uppmärksamma på kränkande behandlingar och diskrimineringar som sker i skolmiljön. Trivselvärdarna träffas en gång var tredje vecka och vid varje träff arbetar de med en lek/samarbetsövning som de sedan tar med till sina respektive klasser. Personalen får kompetensutveckling i t.ex. värdegrundsfrågor och om barn i behov av särskilt stöd. En gång per termin görs en elevenkät i klasserna. Pedagogerna analyserar resultatet och vidtar aktuella åtgärder. Skolan har en skolkurator och skolsköterska anställda för att främja elevernas hälsa och välbefinnande. Skolsköterskan har enskilda hälsosamtal med elever i förskolklass, åk 4 och 6. Genom samtal vid arbetslagsmöten varje vecka görs avstämningar kring elevhälsa som dokumenteras. Ansvarig Rektor Datum när det ska vara klart Läsåret 14/15. 5

6 Kartläggning Kartläggningsmetoder Trivselenkät har delats ut och fyllts i av samtliga elever på skolan. Resultatet har analyserats både på klassnivå och i arbetslaget. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Etnisk tillhörighet, Kön och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Genom samtal och utvärdering i klasserna samt genom trivselenkät. Hur personalen har involverats i kartläggningen Genom arbetet i klasserna och på arbetslagsmöten. Resultat och analys Resultat och analys utifrån trivselenkäten. F-3 Trivseln i klassen är bra eller mycket bra enligt de allra flesta. De allra flesta trivs också bra eller mycket bra på fritids. Enstaka elever har uppgett att de inte trivs i klassen eller på fritids. De allra flesta elever uppger att de har många kamrater i klassen, endast en person upplever att han inte har någon kamrat i klassen. Samtliga elever förutom en uppger att de alltid eller nästan alltid har någon att vara med på rasterna. Flera stycken uppger dock att de upplever att det finns andra som inte får vara med på rasterna. Flertalet elever uppger att de aldrig eller nästan aldrig blir retade i skolan, men ungefär 10 % uppger att de upplever sig retade ofta/ganska ofta. Endast ett fåtal upplever att de blir retade ofta/ganska ofta på fritids. Cirka 6 % av eleverna uppger att de ofta eller ganska ofta blir slagna/sparkade eller knuffade i skolan. Många uppger att det används fula ord i klassen. De allra flesta elever uppger att de aldrig eller nästan aldrig är rädda på rasterna. Endast ett fåtal uppger att de är rädda på rasterna. 10 % av eleverna har vid flera tillfällen slagit, sparkat, tvingat eller retat någon. 6 % av eleverna har vid ett tillfälle gjort något av ovanstående. De allra flesta elever känner att de har någon vuxen de litar på som de kan prata med på skolan. 4-6 Samtliga elever uppger att de har kompisar i klassen, och den övervägande delen att de har många kompisar i klassen. Alla elever, utom en, uppger att de trivs bra eller mycket bra i sin klass. Det som eleverna återkommande säger är att: de har många kompisar, de har bra lärare, det är stökigt, pratigt och onödiga kommentarer. De allra flesta upplever att de alltid eller nästan alltid har någon att vara med på rasterna. Ett fåtal elever uppger att det ganska ofta händer att någon retas eller säger taskiga saker i skolan. Den övervägande delen uppger dock att det aldrig eller nästan aldrig händer. 6

7 De allra flesta elever upplever att det aldrig eller nästan aldrig händer att någon slår/sparkar eller knuffar dem i skolan. Många av eleverna uppger att det finns elever i klassen som säger fula ord. Den övervägande delen av eleverna uppger att de inte har blivit retade på grund av kön, vem de är kära i, handikapp eller var de kommer ifrån. 15 % uppger att de blivit retade på grund av den de är kär i, 8 % på grund av där de kommer ifrån och på grund av sitt kön och 2 % på grund av funktionshinder. Den övervägande delen elever upplever att de aldrig är rädda på rasterna. Många säger också att de nästan aldrig är rädda på rasterna. En person är ganska ofta rädd på rasterna. Samtliga elever uppger att de aldrig eller vid något tillfälle har sparkat, slagit, tvingat eller retat någon. 15 % uppger att det inte finns någon vuxen på skolan som de litar på och känner att de kan prata med. 90 % av eleverna tycker inte att skolan jobbar på ett bra sätt med att alla ska känna sig lika behandlade. Analys De allra flesta elever på Kyrkenorumskolan trivs i sin klass och har flera kompisar. Det är inte vanligt förekommande att man utsätts för kräkningar vare sig i form av ord eller handling. Många elever på skolan uppger att det används fula ord och en betydande del på mellanstadiet uppger att de blivit retade. En betydande del av eleverna på mellanstadiet upplever också att de inte finns någon vuxen på skolan som de litar på. Förebyggande åtgärder Varje klass har analyserat enkätresultatet och utifrån detta skrivit en utvärdering samt förslag på åtgärder. Arbetslagen har sedan tillsammans delat goda idéer och suttit och skrivit förslag på åtgärder. F-1 Syfte: att behålla den goda trivseln Hur: Samarbetsövningar Hemliga kompisar Övningar om positiva egenskaper Se varje barn Positiva förväntningar Syfte: Att förbättra språkbruket Hur: 7

8 Samtal med föräldrar vid behov. Pratar allmänt om språkbruket i klasserna. 2-3 Syfte: Att skapa och bibehålla ett gott klassrumsklimat Hur: Olika strategier för att komma tillrätta med fula ord och också hålla frågan levande i klassen. Samarbetsövningar i klassrummet. Leka med olika personer i klassen. Arbeta med att säga snälla saker till andra Byta platser oftare Mötas ute i arbetslaget Minska oron i korridorer Vara ute med eleverna och leka Jobba för att alla ska bli sedda. 4-6 Syfte: God arbetsmiljö där man inte kommenterar varandra och använder fula ord. Hur: Dilemmafrågor och allmänna diskussioner. Utifrån utvärderingen av förra årets plan kan vi konstatera att vi under ht-14 och vt-15 behöver lägga ner mer arbete på att förankra planen mot diskriminering och kränkande behandling bland elever på skolan. En tanke är att göra planen mer tillgänglig genom att också göra en filmversion av den. Planen behöver vara ett levande dokument som ska diskuteras och förankras i varje arbetslag. Syftet är att all personal känner ett engagemang och delaktighet att värna om både elevernas och sin egen trygghet och säkerhet på skolan när det gäller kränkande behandling. Skolan behöver vidare arbeta med att bland personal och elever förankra de kommungemensamma rutinerna vid kränkningar. Rutiner för akuta situationer Policy All personal i verksamheten har en skyldighet att skyndsamt agera när man upptäcker att en elev är kränkt eller utsatt för trakasserier. Vid alla former av kränkningar skall en kränkningsanmälan göras. 8

9 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling På varje rast finns rastvärdar ute för att främja ett gott rastklimat. Två gånger per vecka hålls gemensamma rastaktiviteter på skolgården. Skolan har ett AKTA-team som är ett vuxenteam som har ett extra ansvar för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. AKTA-teamets arbete skall vara främjande, förebyggande, upptäckande, utredande och åtgärdande. På skolan finns också trivselvärdar vilket innebär att två elever per klass utses av lärare. Eleverna har som uppdrag att vara uppmärksamma på kränkande behandlingar och diskrimineringar som sker i skolmiljön. Trivselvärdarna träffas en gång var tredje vecka och vid varje träff arbetar de med en lek/samarbetsövning som de sedan tar med till sina respektive klasser. Vid varje arbetslagsmöte diskuteras elevhälsa och där lyfts eventuella kränkningar upp. Föräldrarna får information om planen vid föräldramöten och möjlighet att diskutera den på föräldraråden. Alla föräldrar ska informeras om till vem/vilka de kan vända sig för att få hjälp om de upplever att deras barn är trakasserade eller kränkta. Rutiner för akuta situationer Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Skolan har rastvärdar ute varje rast. Skolan har en riskkarta över de platser där eleverna upplever att kränkningar förekommer. Rastvärdarna ägnar extra uppmärksamhet åt dessa platser. Lärarna använder blanketten för att logga händelser. Rutiner för att utreda och åtgärda när elever kränks av andra elever 1. PEDAGOGEN. Klassläraren, förskolläraren eller fritidspedagogen för loggbok vid händelser som kan utvecklas till att bli kränkande behandling eller diskriminering. 2. PEDAGOGEN När en kränkning har ägt rum eller ett oroande mönster ses i loggen samtalar mentor, klasslärare, förskollärare eller fritidspersonal med de inblandade: Samtal med den som blivit utsatt (snarast). Hittar en plats att tala ostört. Låt eleven berätta vad som hänt och anteckna i dokumentation vid första tillfället. Anmäl på skalman. Samtal med den/de som kränker. Hitta en plats att tala ostört. Få fram vad som har hänt och anteckna i dokumentation vid första tillfället. Tala om för eleven vad du 9

10 har fått reda på och låt honom/henne berätta sin version. Kom överens om lämplig åtgärd. Samtal till alla inblandades föräldrar samma dag. Om föräldrarna inte är sammanboende men har gemensam vårdnad, kontaktas båda föräldrarna. Meddela eleverna att du gör en uppföljning om 5-7 dagar. De samtalen antecknas på samma blankett. Har kränkningarna upphört avslutas ärendet genom att skriva ner dokumentationen på Skalman. Har kräkningarna inte upphört lämnas ärendet till AKTA. 3. AKTA När kränkningarna inte har upphört eller är av allvarligare grad går ärendet vidare till vuxenteamet som stöttar i processen. Personal i AKTA har samtal med den som utsatts. Personal i AKTA har samtal med den som kränker. Berörd personal informeras och föräldrar till samtliga föräldrar kontaktas. Vid behov gör personal i AKTA teamet vidare kartläggning och observationer. Samtliga samtal dokumenteras. Återkoppling till berörda sker kontinuerligt. AKTA teamet analyserar och reflekterar ihop med berörda pedagoger om situationen. Vid behov kopplas EHT in för att samordna insatserna. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Om en elev upplever eller anses kränkt av en vuxen vänder sig eleven till sin mentor eller annan vuxen. Rektor leder sedan samtalen med berörda och tar hjälp av EHT vid behov. Rutiner för dokumentation Alla upptäckter skall skriftligt dokumenteras och det är den personal som upptäckte kränkningen/trakasserierna som ansvarar för att dokumentera händelsen. Ansvarsförhållande Enligt skollagen (SFS 2010:800) är lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling skyldiga att anmäla detta till rektorn. Rektorn är i sin tur skyldig att föra informationen vidare till huvudmannen. 10

11 11