Kungsmarksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Kungsmarksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Gäller från augusti 2015 till juni 2016 Reviderad Ansvarig för planen: Yvonne Andersson rektor Värdegrundsgruppen: Yvonne Andersson rektor Vivi Larsson kurator Susanne Zetterman skolsköterska Marika Larsson lärare Roy Rafalski fritidsledare Tove Göthberg elevassistent Epost: 1

2 Styrdokument: Verksamhetsformer som omfattas av planen är grundskola årskurs 7-9, samt grundsärskola. Lagar och regler: Diskrimineringslag (2008:567) Skollag (2010:800) Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Skolverkets allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (SKOLFS 2012:10) Proposition 2005/06:38, Trygghet, respekt och ansvar om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Proposition 2007/08:95, Ett starkare skydd mot diskriminering. Kungsmarksskolans mål och vision: Vår vision är att alla Kungsmarksskolans elever ska trivas, vara trygga och känna samhörighet med dess personal och med varandra. Det är en viktig förutsättning för god lärmiljö. Skolans elever ska utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt. Alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling. Vårt mål är att lärandemiljön på Kungsmarksskolan ska vara begriplig, hanterbar och meningsfull. Vi strävar alltid efter att skapa dialog och delaktighet om måluppfyllelse och förbättringsinsatser. Vårt mål är att alla respekteras för den man är och att alla har lika värde. Kungsmarksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling/likabehandlingsplan: Arbetet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Det främjande arbetet baseras på kunskap om hur diskriminering, trakasserier och kränkande behandling uppstår och de viktiga faktorer som skapar en trygg miljö. Planen och dess innehåll ska vara känd hos elever, personal och vårdnadshavare och vara ett levande verktyg. 2

3 Elevernas delaktighet i utarbetandet av planen: Alla elever får på klassrådstid av sina klassföreståndare ta del av sammanställningarna från trivselenkät och fyra frågor. Dessa ligger till grund för kartläggningen av elevernas trivsel och utgör väsentliga delar för utarbetandet av likabehandlingsplanen. Även elevrådet tar del av resultaten av enkätsvaren och är med vid framställandet av planen. Vårdnadshavarnas delaktigtighet i utarbetandet av planen: Vårdnadshavarna för elever i åk 7 får information om likabehandlingsplanen på inskolningssamtalet, då även en lathund för likabehandlingsplanen delas ut. Övriga årskurser får information vid föräldramöten och vid skolrådet. Likabehandlingsplanen finns som länk på Kungsmarksskolans hemsida samt Unikum. Personalens delaktighet i utarbetandet av planen: Likabehandlingsplanen behandlas och diskuteras på elevhälsoteamsmöten, arbetsplatsträffar, arbetslagsmöten och ämneslagsmöten. Kartläggningsmetoder: Fyra frågor görs årligen i klass av KLF och är anonym Trivselenkät görs årligen och är anonym Hälsoenkät görs i åk 8 enskilt och följs upp av skolsköterskan V 8-enkät görs i åk 9 digitalt/anonymt Observationer Personliga åsikter/erfarenheter fångas upp genom: - Klassråd och elevråd - Utvecklingssamtal - Elevsamtal - EHT - Arbetslag - Värdegrundsgruppen - Fortbildningsdagar - Tillbudsrapporter 3

4 Områden som berörs i kartläggningen: Hot och våld Kränkande behandling och diskriminering Kön Sexuell läggning Könöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen: Med hjälp av anonyma enkätundersökningar och hälsoenkäten får varje elev ge sin egen uppfattning. Därefter sammanställs och analyseras resultatet på skolnivå av värdegrundsgruppen. Eleverna, elevrådet och klassföreståndare analyserar tillsammans resultatet, för att därefter påverka inriktning av likabehandlingsplanen. Hur personalen har involveras i kartläggningen: Värdegrundsgruppen delar ut enkätsvaren till respektive klassföreståndarna. Klassföreståndarna genomför undersökningarna med sin klass. Därefter sammanställer värdegrundsgruppen resultatet som presenteras och analyseras gemensamt på arbetslagsmöten, elevhälsoträffsmöten samt klassrådstid under året. Resultat av kartläggningen: De allra flesta av elever i åk 9 säger att de känner sig trygga i skolan och att de tycker det är viktigt att det går bra för dem med deras skolarbete. De säger att de upplever att lärarna trivs i skolan. De önskar mer studiero på lektioner vilket har gjort att skolan infört gemensamma ramar för hur undervisningen genomförs av samtliga lärare. Före, efter och under lektionerna har alla lärare mycket likartat upplägg som ska gynna elevers studiero och därmed stötta dem till höjd måluppfyllelse. Denna likvärdighet skapar trivsel och trygghet för alla. 4

5 Hälsofrågorna i 8:an visar att: Flertalet av eleverna upplever att skolmiljön på Kungsmarksskolan är bra, mycket bra. Eleverna upplever att de oftast både har arbetsro och kan koncentrera sig på lektionerna, men en del av eleverna känner sig stressade över mängden skolarbete. Över 90 % av eleverna upplever inte att det har förekommit några kränkande behandlingar mot sig själva eller mot andra elever de senaste 3 månaderna. Nästan alla eleverna upplever sig må fysiskt och psykiskt bra eller mycket bra. 100 % av eleverna upplever att de har någon vuxen som de kan prata med förtroligt. De flesta eleverna uppger att de vet hur de själva och andra skall uppträda för att det skall bli bättre i klassrummet och de vet vart de skall vända sig om något inte fungerar. I enkäten 4 frågor framkom: Generellt verkar eleverna trivas i sina klasser och på skolan. I de flesta klasser finns önskemål om mer lugn och studiero på lektionerna. De flesta upplever att de är trygga och att de har bra kamrater. Önskemål om längre raster och längre lunchrast. Det framkommer att det är mycket oro och trängsel in till matsalen. Det finns önskemål om att det skall vara personal som kontrollerar insläpp av elever till matsalen. Önskemål om att elevcaféet skall vara öppet mer. Önskemål om mindre prov för att minska stressen. Åtgärder för främjande av lika rättigheter och möjligheter: Vi arbetar systematiskt med värdegrundsfrågor, attityder, språkbruk, konflikthantering och genomför värderingsövningar. Värdegrundsgruppen är ett stöd för elever, personal och vårdnadshavare. Åtgärder för att förebygga, främja och upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling- läsåret 2015/2016 En övergripande åtgärd för att skapa en trygg skola, där likabehandling främjas och kränkningar, trakasserier och diskriminering motverkas är arbetet med att skapa goda relationer mellan personal och elever. Varje elev ska känna att det finns någon vuxen på Kungsmarksskolan som de känner att de kan vända sig till, vare sig det handlar om att de själva känner sig kränkta eller vill berätta om någon annan som de upplever utsatt. För att förbättra vårt främjande, förebyggande och praktiska arbete kommer vi under året arbeta på följande vis. 5

6 Mål/åtgärder: Åtgärd Vad ska göras Rastvärd: Personal finns tillgänglig i skolans lokaler När Mål Vem är ansvarig När ska uppföljning ske Varje dag För att skapa trygghet, trivsel och samhörighet mellan elever och personal Rektor/ personal Elevenkäter Klassråden elevråd Bussvärd: Finnas vid busshållplatserna och syns med reflexväst på Skolans ordningsregler: Ska vara väl kända och diskuteras. uppsatta väl synliga i skolan Teambildning/ Samarbetsövningar: Gruppövningar som stärker sammanhållningen Förebyggande och främjande arbete: Diskuteras i arbetslag, elevhälsoteam och ämneslag. Samtal: Enskilda/ grupp Systematiskt arbetsmiljöarbete: Upptäcka brister i den fysiska, psykiska, och psykosociala arbetsmiljön. 4 frågor: Enkätundersökning Varje eftermiddag Regelbundet Terminsstart På avsatt tid Efter behov Terminsvis HT Skapa trygghet vid resor hem från skolan För att skapa en begriplig, hanterbar och meningsfull lärandemiljö Allas lika värde, respekt för den man är. Skapa samhörighet. Delaktighet, måluppfyllelse, förbättrings-insatser. Skapa trivsel, trygghet och delaktighet. Allas lika värde. Skapa en god lärmiljö, ge ledning och stimulans för personlig utveckling Skapa dialog, delaktighet om målupp-fyllelse och förbättringsinsatser. Rektor/personal Rektor/personal Rektor/personal Rektor/personal Arbetslagsledare Speciallärare Rektor, elevhälsopersonal och berörda Rektor, skyddsombud och elevskyddsombud Rektor, värdegrundsgrupp en Elevenkäter Klassråden elevråd Elevenkäter Klassråden elevråd Efter gjord övning Regelbundet/ månadsvis Kontinuerligt Årligen HT 6

7 Trivselenkät: Enkätundersökning anonym Hälsoenkät åk 8: Enkätundersökning V-8 enkät till åk 9 samt ped. personal: Klassråd/Elevråd: Elevinflytande APT: Tillbudsrapporter, arbetsmiljöfrågor Elevhälsomöten: Förebyggande elevhälsoarbete sker i arbetslagen och vid EHT. Pedagogisk lunch: Äta med eleverna för att skapa relationer Undervisning: I skolans ämnen ingår ett förebyggande arbete mot kränkande behandling/trakasser ier samt diskriminering. VT Trivsel, delaktighet och förbättrings insatser HT Se fysik och psykisk hälsa V.40 Se över tid hur elever och personal upplever skolsituationen skapa förbättrings insatser Kontinuerligt schemalagt Kontinuerligt 3 vecka Varje vecka Dagligen Dagligen Skapa dialog, delaktighet och inflytande Ge och få information. Delaktighet. Förbättringsmöjligheter. Främja, förebygga och stödja elevens utveckling mot målen Trygghet, gemenskap mellan elever och personal Allas lika värde, respektera varandra, skapa en god lärmiljö. Kurator Skolsköterska VT HT Rektor/ lärare V. 48 Rektor, lärare och EHT Rektor Rektor Rektor Alla Regelbundet Återkommande Veckovis Årsvis Dagligen 7

8 Rutiner för akuta situationer: Följande utgångspunkt gäller alltid: om personen anser att den blivit utsatt för en kränkning, trakasserier och detta kommer till verksamhetens kännedom måste alltid en utredning göras oavsett hur personalen ser på situationen. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: Skolan har flera kanaler för att upptäcka trakasserier och kränkande behandling. - Direkt information från elever och vårdnadshavare till lärare och skolledning - Observationer från personal, undervisande lärare, rast och bussvakter, skyddsombud och elevskyddsombud - Klassråd - Elevråd - Enkäterna - Elevhälsoteamet - Utvecklingssamtal Rutiner för att anmäla misstanke om trakasserier och kränkande behandling: Vad gör jag som elev om jag upplever/upptäcker diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling? Om du som elev känner dig kränkt eller upptäcker att någon annan är kränkt, diskriminerad eller trakasserad är det viktigt att du berättar det för någon vuxen. Det viktigaste är att skolan får kännedom om att en elev är utsatt, för att kunna förändra elevens situation samt påbörja utredning. Om Du som elev av någon anledning inte vill vända dig till någon på skolan då vänder du dig till Barn och elevombudet (BEO) Telefon BEO@skolinspektionen.se Eller diskrimineringsombudsmannen Box Stockholm do@do.se Telefon:

9 Vad gör jag som vuxen (förälder eller anhörig mm) om jag upplever/upptäcker diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling? Förälder eller anhörig som upplever/upptäcker kränkning, diskriminering eller trakasserier vänder Du dig till klassföreståndare, rektor, elevhälsan eller någon annan personal. Det viktigaste är att skolan snarast får kännedom om att en elev är utsatt, för att snarast kunna förändra elevens situation samt påbörja utredning. Om jag som personal känner mig kränkt/diskriminerad eller upptäcker att någon annan personal blir det så vänder jag sig till: - Rektor/Skolchef - Arbetsplatsombud - Skyddsombud Rutiner för att utreda och åtgärda när någon trakasseras eller kränks: Rutiner för att utreda och åtgärda när elev trakasseras eller kränks av andra elever 1. Stoppa omgående oönskat beteende. 2. Utgå ifrån elevens upplevelse genom samtal. Vid allvarlig händelse kontakta vårdnadshavare. 3. Möten med alla inblandade äger rum, så att allas röst/upplevelse får komma fram. 4. Kan händelsen klassificeras som en enstaka händelse och de inblandade ser sin del och visar på att det inte kommer att ske igen, kan ärendet avslutas redan här. Uppföljning är viktig. 5. När det är återkommande kränkning/diskriminering då fortgår utredningen på olika nivåer. Klassföreståndare kontaktar rektor och vårdnadshavare. För att ett oönskat beteende ska upphöra gör vi överenskommelse tillsammans hur vi agerar härifrån och framåt. Tillbudsrapport eller blanketten kränkande behandling skrivs och skickas till rektor/skolchef, kurator och skyddsombud. 6. Informerar berörda, ex undervisande lärare, klassföreståndare, skolpersonal samt hemmen om de avtal som gjorts. Ärendet kan även tas upp i elevhälsan för konsultation. 7. Har kontinuerliga uppföljningsmöten för att stämma av att överenskommelser och avtal hållits. Ansvarig för uppföljningen är den person som varit med vid samtalet, t ex klassföreståndaren eller den som utsetts ansvarig. 8. Dokumenterar överenskomna avtal för att kunna göra vårdnadshavare delaktiga och för att kunna följa upp avtalet. Dokumentation sker på avsedd blankett. 9. Dokumentation görs av klassföreståndare eller den som utsetts som ansvarig för ärendet. 10. Vid allvarliga kränkningar tar rektor tillsammans med elevhälsoteamet över ansvaret för ärendet. Där fattas beslut om eventuell anmälan till andra myndigheter, såsom polis eller individ och familjeomsorg. 9

10 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev trakasseras eller kränks av personal: Om man som elev har blivit trakasserad eller kränkt av någon personal så är det viktigt att man kontaktar en vuxen. När skolan har fått information om ärendet ska följande rutiner ske: 1. Rektor informeras. 2. Därefter beslutar rektor om möte med inblandad personal och elev tillsammans med vårdnadshavare. 3. Om elev känner sig kränkt utav rektor. Kontakta vårdnadshavare! Den person på skolan som fått kännedom har möte med elev, vårdnadshavare och rektor, för att lyssna och försöka att lösa situationen. Om situationen inte löser sig eller ansvarig person känner sig obekväm ska ärendet överlämnas till skolchef. 4. Rektor/skolchef utgår från elevens upplevelse genom samtal. 5. Rektor/skolchef har ansvar för fortsatt utredning, åtgärd och uppföljning. Rutin för uppföljning och dokumentation vid trakasserier och kränkande behandling: All kränkande behandling/diskriminering ska dokumenteras, av klassföreståndare eller den person som utsetts till ansvarig för ärendet. Använd blanketten Kränkande behandling eller tillbudsrapport. Blanketten ska skickas till rektor/skolchef, kurator och skyddsombud. Rektorn/skolchef ansvarar för uppföljning av händelsen. Förankring av planen: - Vi arbetar och diskuterar utifrån resultatet av Trivselenkäter och fyra frågor på klassrådstid och elevråd. - Vi diskuterar likabehandlingsplanen på utvecklingssamtal, föräldramöte och skolråd. - Vi diskuterar på arbetsplatsträffar (APT), i arbetslag, i elevhälsoteamet (EHT) och i värdegrundsgruppen. 10

11 Begreppen: Trakasserier, diskriminering och kränkande behandling: Trakasserier är ett uppträdande som kränker en individs värdighet och som har samband med kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck. Det kan vara: - Fysiska (slag, knuffar) - Verbala (hot, svordomar, öknamn) - Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) - Texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier och sociala medier). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. - Kränkande behandling definieras i kapitel 6 i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. - Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, könsidentitet eller köns uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. - Diskriminering kan till exempel ske genom skolans regler eller rutiner. - En elev kan också bli diskriminerad om eleven blir särbehandlad på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionsnedsättning med mera. - Direkt diskriminering: Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. - Indirekt diskriminering: Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av kön, könsidentitet eller köns uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning. 11

12 Tillbud- Skaderapport barn/elev görs av personal på Kungsmarksskolan och undertecknas av rektor och skyddsombud. 12