PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Familjedaghemmen Lesjöfors. Ansvarig förskolechef Ulla-Carin Drougge

Transkript

1 PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Familjedaghemmen Lesjöfors Ansvarig förskolechef Ulla-Carin Drougge 1

2 Innehållsförteckning 1. Vår vision sid.3 2. Definition av begrepp sid.3 3. Uppföljning av förra årets plan sid.4 4. Årets mål för det främjande arbetet sid.4 5. Kartläggning av situationer i verksamheten..sid.4 6. Mål för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.sid Mål för årets arbete.sid Insatser.sid Ansvarsfördelning sid Uppföljning...sid.5 7. Våra rutiner för akuta och uppföljande åtgärder.sid Ansvarsfördelning sid Dokumentation sid.6 8. Barns delaktighet sid.6 2

3 1. Vår vision Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar 2. Definition av begrepp Diskriminering Diskriminering är när ett barn behandlas sämre än andra barn och missgynnandet har samband med: kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning könsöverskridande identitet ålder Alla barn har rätt att vistas i familjedaghemmet utan att utsättas för någon form av kränkande behandling. Ett barn kan också bli diskriminerat om barnet blir särbehandlat på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra barn, Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när familjedaghemmen tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verka neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn på grund av diskrimineringsgrunderna här ovan, Om exempelvis alla barn serveras samma mat diskriminerar familjedaghemmet indirekt de barn som till exempel av religiösa skäl behöver annan mat, Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: fysiska (slag och knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier) 3

4 Trakasserier är uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med o kön o etnisk tillhörighet o religion eller annan trosuppfattning o funktionshinder o sexuell läggning o könsöverskridande identitet o ålder Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller rycka någon i håret Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell art. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om ovälkomna beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande och upplevs som kränkande. Det kan också handla om sexuell jargong. Både personal och barn kan göra sig skyldiga till trakasserier och kränkande behandling. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barnet eller vårdnadshavaren har anmält familjedaghemmet för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. 3. Uppföljning av förra årets plan Dagbarnvårdarna har inte upplevt att det varit några incidenter av trakasserier eller kränkande behandling under året. Barnen har längtat till familjedaghemmen när de varit sjuka. Barn och personal är ute varje dag och då minskar ofta de små konflikter som naturligt uppstår mellan små barn. Vi har inte följt upp arbetet lika ofta som planerat på våra möten. Mycket annat har kommit emellan och då arbetet i barngrupperna har fungerat väl, så har inte behovet varit lika stort. 4. Årets mål för det främjande arbetet. Flickor och pojkar ska ges möjlighet till lika stort utrymme och inflytande i familjedaghemmen. Med hjälp av ett material från Unicef om barnkonventionen ska vi bli bättre på att hålla diskussionen levande i vardagen. Vi tar med en punkt om likabehandling på personalmöte varje gång för att få in rutinen. Dagbarnvårdaren pratar regelbundet i sin barngrupp om hur man ska vara en bra kamrat. 4

5 5. Kartläggning av situationer i verksamheten. Det är överlag god gemenskap och bra relationer i grupperna. När dagbarnvårdaren ska laga mat och barnen är i ett annat rum kan det ändå hända att det blir konflikter. I år är det övervägande flickor i grupperna. Ibland kan leken gå överstyr och något barn blir för hårdhänt utan att mena det. Det är många små barn vilket gör att riskerna är därefter. 6. Mål för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 6.1 Mål för årets arbete - Vi vill att Alla barn trivs hos oss - Vi vill att Alla barn ska må bra och ha roligt när de vistas hos oss - Inget barn ska utsättas för kränkande behandling av vare sig andra barn eller vuxna. - Alla barn ska behandlas med respekt. - Vi ska ha god uppsikt över alla utrymmen där barnen befinner sig. 6.2 Insatser under året - Vi informerar våra föräldrar om planen på föräldramötet den 24/ Vi ska lära oss mer och prata om vad kränkningar kan vara t.ex. genom Unicefmaterialet. - Vi lånar böcker på biblioteket om ex. olika familjer - Vi finns alltid nära barnen och då särskilt de yngsta. - Alla vuxna berömmer och förstärker positivt uppförande. 6.3 Ansvarsfördelning Förskolechef som huvudansvarig, ser till att ta med en punkt om likabehandling på personalmötets dagordning varje gång så att diskussionen hålls levande i vardagen. Förskolechef följer upp arbetet på sina besök i verksamheten. Varje dagbarnvårdare har ett ansvar att arbeta för att nå målen med de insatser som planerats. Alla vuxna har ett gemensamt ansvar för att vara uppmärksamma och agera vid alla former av kränkningar. 6.4 Uppföljning Uppföljning kommer att göras regelbundet, ex. på våra personalmöten. 5

6 Varje dagbarnvårdare gör kartläggning i sin egen grupp genom observationer, barnintervjuer och samtal med föräldrar Vi använder oss av skolverkets självvärderingsmaterial BRUK A.1.9 Utvärdering av årets arbete planeras till 19 maj Våra rutiner för akuta och uppföljande åtgärder 7.1 Ansvarsfördelning Vid en mer allvarlig händelse ser dagbarnvårdaren till att: 1. Avbryta händelsen och om möjligt prata med de inblandade 2. Så fort som möjligt kontakta parternas föräldrar för att sakligt informera om det inträffade. 3. Meddela förskolechef vad som hänt och tillsammans besluta om fortsatta åtgärder 4. Dagbarnvårdaren skriver ner händelsen på därför avsedd blankett 5. Vid behov träffas dagbarnvårdare- föräldrar och förskolechef för vidare åtgärder 6. Uppföljande samtal med förskolechef för att se om beslutade insatser för de akuta åtgärderna haft effekt 7.2 Dokumentation Ifylld dokumentationsblankett lämnas av dagbarnvårdaren till förskolechef för säker förvaring och arkivering. 8. Barns delaktighet i arbetet med planen I samlingar, vid sagoläsning och i andra liknande situationer i vardagen, samt i barnintervjuer förs samtal så att barnen är delaktiga i både det främjande och det förebyggande arbetet. Kompisböckerna är bra att använda i olika situationer. Förslag till intervjublanketter är Tycka om listan och Gubbintervjun från portfolioboken. 6