Plan. Bäckalunds skola och fritidshem Läsåret 2014/15

Transkript

1 ) Plan För att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Bäckalunds skola och fritidshem Läsåret 2014/15 Fastställd Ulrika Clewemar Rektor

2 ) Innehåll 1. Inledning Vår vision... 3 Bäckalunds skolas och fritidshems trivselregler... 3 Bäckalunds skolas och fritidshems ordningsregler... 3 Ordningsregler i matsalen Så här blir planen känd för barn/elever, vårdnadshavare och personal Definition av begrepp... 4 Diskriminering... 4 Trakasserier och kränkande behandling... 4 Sexuella trakasserier... 5 Repressalier Uppföljning av förra årets plan Kartläggning av situationer i verksamheten Genomförande... 6 Analys... 6 Fritidsenkäten Årets mål för det främjande arbetet Mål för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Uppföljning Våra rutiner för akuta och uppföljande åtgärder... 9 Handlingsplanen för akuta åtgärder vid kränkande behandling Rutiner för hur personalens/förskolechefens/rektors anmälningsskyldighet skall fullgöras Barn/elevers delaktighet i arbetet med planen Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

3 ) 1. Inledning Den här planen handlar om hur rektor/förskolechef och all personal bör arbeta för att metodiskt främja likabehandling samt för att förebygga och åtgärda trakasserier och kränkande behandling. 2. Vår vision Bäckalunds skola är en skola där alla människor som vistas i skolan känner trygghet, glädje och gemenskap. Därför börjar våra trivselregler med den ansatsen. I likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling förtydligar vi hur det arbetet kommer att utvecklas under kommande läsår. Bäckalunds skolas och fritidshems trivselregler Alla har rätt att känna trygghet, glädje och gemenskap. Alla ska behandlas lika. Alla arbetar för att motverka kränkande behandling så att ingen utsätts för det. Alla ska kunna känna att de blir respekterade av såväl elever som personal. Alla vuxna tar ansvar för alla barn. Bäckalunds skolas och fritidshems ordningsregler 1. Alla ska vara en bra kompis och ingen ska behöva vara ensam. 2. Alla respekterar varandra, både barn och vuxna. 3. Vi använder ett vårdat språk. 4. Vi är rädda om skolans och våra gemensamma saker och respekterar skolans gränser. 5. Vi skapar arbetsro genom att komma i tid och sitta på sin plats när man jobbar och lyssnar på varandra.

4 4 (22) Ordningsregler i matsalen 1. Ta lagom stora portioner 2. Häng upp dina saker och ställ skorna snyggt. 3. Gör fint efter dig och torka bordet torrt. 4. Var artig och lugn i matsalen. 3. Så här blir planen känd för barn/elever, vårdnadshavare och personal Likabehandlingsplanen behandlas vid APT varje månad så att den är känd för personalen. Eleverna lär känna planen i klassråd och elevråd. Vårdnadshavare får höra talas om planen vid föräldramöten, utvecklingssamtal och verksamhetsråd. När elev, vårdnadshavare eller personal är ny presenteras planen för dem och de får en förenklad version i sin hand. 4. Definition av begrepp Diskriminering Diskriminering är när en elev behandlas sämre än andra barn och missgynnandet har samband med: kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning könsöverskridande identitet ålder Alla elever har rätt att vistas i skolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling. En elev kan också bli diskriminerat om barnet blir särbehandlat på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempel till kön. Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av diskrimineringsgrunderna här ovan. Om exempelvis alla elever serveras samma mat diskriminerar skolan indirekt de elever som till exempel av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: fysiska (slag och knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)

5 5 (22) texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika webbcommunities ) trakasserier och kränkningar med sexuell anspelning. Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med o kön o etnisk tillhörighet o religion eller annan trosuppfattning o funktionshinder o sexuell läggning o könsöverskridande identitet o ålder Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller rycka någon i håret. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell art. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om ovälkomna beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande och upplevs som kränkande. Det kan också handla om sexuell jargong. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier och kränkande behandling. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan/fritidshemmet för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. 5. Uppföljning av förra årets plan Vi vidareutvecklade våra trivselregler tillsammans med eleverna. Detta har medfört att eleverna verkar känna sig tryggare. Utifrån punkterna i trivselreglerna har vi under året haft uppträdanden som har stärkt glädjen och gemenskapen för alla elever. Vi har arbetat i teman där alla varit delaktiga. Vi har haft ett tydligt rastvaktschema och fler rastvakter när alla klasser är ute samtidigt. Alla elever har fått veta vem/vilka som är rastvakter genom det rastvaktsschema som har funnits vid alla utgångar. Under lunchrasten är inte alla elever ute samtidigt. Elevrådet skulle ta fram och uppdatera reglerna för olika spel och lekar för att reglerna skulle vara väl kända av alla. Elevrådet gjorde fotbollsregler för alla. Det gjorde att eleverna visste vad som gällde, men det var en stor mängd regler och ska inför året revideras ytterligare. Vi arbetade för matro i matsalen genom fasta platser och bordsvärdar. Ingen skulle behöva uppleva att de inte hade någon att sitta bredvid. Detta har gjort matsituationen tryggare och gett ett gott resultat genom att eleverna haft någon

6 6 (22) att prata med. Var och en ska i första hand se till att min plats är ren. Bordsvärdarna tar en sista överblick över bordet innan klassen lämnar matsalen. Vi tog emot eleverna i kapprummet (F-1), rastvakten har annars haft ansvaret även för kapprummet. Denna åtgärd har gjort att det blivit bättre under året. En del av oron berodde på att det var många elever i samma kapprum och att de hade en liten yta var. Vi har ofta diskuterat språkbruket. Direkt när vi hörde något som inte var passande eller kunde stöta någon togs det upp i klassrummet. Föräldramöten och verksamhetsråd hade också punkten uppe för att hem och skola skulle ha en samsyn. Eleverna blev mer medvetna om sitt språk och det finns en upplevelse av att språkbruket blev bättre under läsåret. 6. Kartläggning av situationer i verksamheten. Genomförande Enkäter har lämnats ut till elever, personal och vårdnadshavare i skolan och på fritids. Eleverna har svarat på var de tycker att det finns otrygga platser i skolan och på skolgården. De har också fått berätta om de roliga, trygga platserna. Analys Det är få elever som överhuvudtaget uttrycker att de är otrygga på skolans område omkring 15 % av eleverna säger platserna vid en direkt fråga. Namngivna otrygga platser är baksidan av skolan och i skolgårdens ytterkanter. Vi kan även se att där det brukar samlas många elever samtidigt, till exempel vid gungbrädan kan en del av de yngre eleverna känna en viss oro. Toaletter och trapphus är otrygga inomhusplatser enligt de yngre eleverna. Klassrummet är allra säkrast. Över lag är eleverna positiva till och nöjda med sin skola. Det finns enstaka elever som anser att det finns de som mobbar och att det finns elever som blir mobbade på skolan. Några elever är lite negativa till att vara i skolan. Vårdnadshavarna är övervägande positiva till skolan och elevernas vardag. De anger att de inte helt och hållet känner till likabehandlingsplanen. Vårdnadshavarna visar att de är medvetna om att barnen inte alltid använder ett vårdat språk. När det gäller frågor om språkbruk, trygghet och tillgänglighet är personalen ganska överens om att skolan arbetar på ett bra sätt med dessa frågor. Frågan om mångfald och hur den speglas i material, leksaker och verksamhet får en stor spridning inom personalgruppen man tolkar den på olika sätt. Vi behöver bli bättre på att visa mångfalden i skolan. Vi behöver bli mer medvetna om hur litteraturen i verksamheten speglar mångfalden. Vi har inte regelbundet diskuterat likabehandlingsplanen och diskrimineringsgrunderna i tillräckligt stor utsträckning. Vi behöver uppdatera rutinerna för de akuta åtgärderna. I arbetet behöver vi få en rutin för hur introduktionen av verksamhetens policy och likabehandlingsplanen ska delges nya familjer och personal.

7 7 (22) Fritidsenkäten Fritidsenkäten sammanställning (läsår 13-14) Attityder; Barn och föräldrar känner sig trygga på fritids och tycker att kontakten mellan vuxna-barn, barn-barn, personal-föräldrar är mycket bra. Inflytande; Barn och föräldrar tycker att de kan vara med och påverka verksamheten på fritids. Föräldrarna är nöjda med lärmiljön på fritids. Kommunikation; Föräldrarna upplever att de har bra kontakt med personalen! Värdegrund; Föräldrarna upplever att vi lär barnen hantera konfliktsituationer och att värdegrunden är viktig för oss. 7. Årets mål för det främjande arbetet. Mål: Vi arbetar för att alla elever ska känna trygghet, glädje och gemenskap. Vi gör tvärgrupper när vi har gemensamma aktiviteter t ex vid friluftsdagar och temaarbeten. Vi arbetar med fadderverksamhet. Skolans och fritidshemmets arbetslag Eleverna får visa vad de gjort genom olika elevarbeten (utställningar, musikaler, teatrar). Vi samtalar om hur man gör för att uppmuntra varandra. Skolans och fritidshemmets arbetslag Vi arbetar aktivt med språkbruket i det dagliga arbetet. Skolans och fritidshemmets arbetslag Rastvakter. Vid behov sätts fler rastvakter in. Skolans och fritidshemmets arbetslag, elevhälsan och rektor Rastvakterna har reflexvästar för att tydligt synas Skolans och fritidshemmets arbetslag Rastvaktsschemat sätts vid entréerna för att vara synligt Skolans och fritidshemmets arbetslag Alla raster ser inte likadana ut för eleverna. De utformas i samråd med elev, vårdnadshavare, mentor och elevhälsa. Mentor

8 8 (22) Eleverna har bestämda platser till exempel i skolbussen, matsalen och klassrummet. Grupperingar görs av arbetslaget och mentor. Mentor, skolans arbetslag Elevernas upplevelser tas på allvar och vi följer likabehandlingsplanens rutiner vid kränkande behandling. Skolans och fritidshemmets arbetslag Mål: Vårdnadshavarnas inflytande på fritids har ökat. Bloggen återinförs Fritidshemmets arbetslag Föräldrarna bjuds in till föräldramöten, utställningar och fika. Fritidshemmets arbetslag 8. Mål för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Mål: Likabehandlingsplanen är ett tydligt, använt dokument i skolan, med personalen, eleverna och vårdnadshavarna som delaktiga aktörer. Klassråd och elevrådet diskuterar likabehandlingsplanen Mentor och rektor Likabehandlingsplanen tas upp på utvecklingssamtal, verksamhetsråd och på föräldramöten. Skolans och fritidshemmets arbetslag Likabehandlingsplanen trycks i en förenklad form och lämnas till elever och vårdnadshavare. Skolans och fritidshemmets arbetslag Vikarier, nyanställda och nya elever får information om likabehandlingsplanen. Skolans och fritidshemmets arbetslag samt rektor

9 9 (22) Likabehandlingsplanen diskuteras på APT varje månad. Rektor Mål: Arbetslaget arbetar vidare med mångfald i material och verksamhet för att göra frågorna tydligare och få mer kunskap om hur vi kan arbeta med dessa frågor. Vi samtalar om mångfald ur olika perspektiv. Skolans och fritidshemmets arbetslag samt rektor Uppföljning Uppföljning av läsårets insatser sker genom enkäter och samtal vid utvecklingssamtal, klassråd och elevråd samt verksamhetsråd och APT under vårterminen. 9. Våra rutiner för akuta och uppföljande åtgärder Handlingsplanen för akuta åtgärder vid kränkande behandling 1. Den vuxna som ser händelsen, som eleven anförtrott sig åt eller som vårdnadshavaren tagit kontakt med, för samtal var för sig med inblandade elever. Meddela mentorn och skriv en tillbudsrapport som sparas på skolan. 2. Vårdnadshavare informeras. 3. Samma vuxna som fört samtalen ovan dokumenterar enligt rutinerna i elevhälsopärmen. 4. Mentor tar kontakt med kurator och rektor för att informera om händelsen. 5. Mentor dokumenterar enligt rutinerna i elevhälsopärmen. 6. Rektor anmäler till förvaltningen att skolan startar en utredning om kränkande behandling. 7. Rektor ger mentor eller elevhälsopersonal i uppdrag att utreda. Dokumentation i enlighet med rutiner i elevhälsopärmen. 8. Rektor sammankallar vid behov elevhälsan, delar ut uppdrag samt ansvarar för att dokumentation upprättas i enlighet med rutiner i elevhälsopärmen. Kuratorer - som mera oberoende part har rollen att samla de inblandade för att snabbt säkerställa vad som hänt 9. Rektor och/eller mentor i samarbete med kurator arbetar direkt med elever, deras vårdnadshavare och genomför samtal med: den utsatte eleven, kamrater eller andra som funnits runt situationen den/de som utsatt elev för kränkning.

10 10 (22) 10. Uppföljning sker genom samtal med berörda elever för att konstatera att kränkningen upphört. Kurator gör en skriftlig sammanfattning och rektor fattar beslut om att avsluta ärendet efter information till berörda vårdnadshavare samt mentor. Dokumentation sänds till förvaltningsledningen. 11. Om misstanke finns att personal utsatt elev-/er för kränkning eller diskriminering startar rektor utredningen (pkt 6) där elevens vårdnadshavare omedelbart informeras om situationen. Rektor tillkallar sig den berörda personalen samt dennes fackliga företrädare för samtal och rådgör därefter med förvaltningsledning om vidare åtgärder. Rektor ansvarar för att utredningen dokumenteras och att den skickas till förvaltningsledningen. Rektor ansvarar för att ärendets fortlöpande information också når vårdnadshavarna. 10. Rutiner för hur barn/elever och vårdnadshavare ska göra anmälan När elev eller vårdnadshavare upplever att en kränkning sker, att eleven själv är kränkt eller att en kamrat utsatts för kränkande behandling tas kontakt med mentor eller elevhälsan, som rapporterar till rektor. Beträffande situationer där personal utsätter elev för kränkning eller diskriminering skall rektor informeras omgående. Rektor anmäler direkt ärendet till förvaltningsledningen och startar utredning. 11. Rutiner för hur personalens/förskolechefens/rektors anmälningsskyldighet skall fullgöras Alla vuxna på skolan/fritidshem som får kännedom om kränkande behandling har ansvar att reagera och agera i direkt anslutning till den aktuella händelsen. Alla upplevda kränkningar eller diskriminering ska rapporteras till rektor som i sin tur ska anmäla det till förvaltningen. 12. Barn/elevers delaktighet i arbetet med planen Eleverna har fått ange trygga och otrygga platser i skolan och på skolgården. De har också fått svara på påståenden i en enkät. I klassråd och elevråd har samtal om likabehandlingsplanen och trivselregler förts.

11 11 (22) Inför arbetet med likabehandlingsplanen frågor till eleverna Bilaga 1 1 betyder stämmer inte alls och 4 betyder stämmer helt. Jag uppför mig trevligt mot alla i skolan. Andra uppför sig trevligt mot mig. Jag använder ett vårdat språk. Andra omkring mig använder ett vårdat språk. Jag tycker om att vara i skolan. Jag trivs med mina skolkamrater. Jag kan prata med min lärare om sådant som händer i skolan. Det finns de som mobbar i min skola. Det finns de som blir mobbade i min skola Jag tycker att lärarna behöver veta om att

12 12 (22) Bilaga 2 Frågor till vårdnadshavare Vi arbetar ständigt med likabehandling i skolan. Alla elever ska få den hjälp de behöver för att utveckla kunskaper och demokratiska färdigheter. Det vore bra för det arbetet om du som vårdnadshavare svarar på hur du tycker att skolans arbete stämmer överens med din uppfattning. 1 betyder stämmer inte alls och 4 betyder stämmer helt. Mitt barn har goda relationer med personalen Vet inte Mitt barn har goda kamratrelationer. Mitt barn bemöts med respekt i skolan. Mitt barn använder ett vårdat språk. Jag är väl insatt i skolans likabehandlingsplan. Likabehandlingsplanen visar att skolan har tydliga åtgärder om någon blir kränkt. Skolans förebyggande arbete mot kränkande behandling och mobbing är tillfredsställande. Samarbetet mellan hem och skola fungerar väl. Den information jag får om skolans arbete är tillfredsställande. Jag fick information om likabehandlingsplanen På första föräldramötet På utvecklingssamtal Något annat föräldramöte Genom verksamhetsrådet Genom att se på bloggen Vid annat tillfälle Jag tycker att personalen behöver veta om att

13 13 (22) Kartläggning inför arbetet med likabehandlingsplanen Bilaga 3 Arbetsmiljö Skolan ska skapa en fysisk och psykosocial miljö som lämpar sig för alla; elever såväl som vuxna. Språkbruk I vår verksamhet är vi uppmärksamma på om det finns en jargong bland elever, föräldrar eller medarbetare som kan upplevas som nedsättande eller respektlös. Trygghet Hos oss visar eleverna tillit och trygghet till varandra och de vuxna.

14 14 (22) Tillgänglighet Vår verksamhet är tillgänglig för alla elever oavsett social bakgrund, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. (Funktionsnedsättning gäller inte bara rullstolsbundna elever, den gäller även andra funktionshinder som astma, hörsel- och synskador, diabetes eller ADHD. Tänk också på att elever har olika förutsättningar trots samma diagnos, tänk på vilka behov som finns här just nu). Mångfald På vår skola syns det att vi välkomnar mångfald. (Oavsett gruppernas sammansättningar speglar material, leksaker, verksamhetens innehåll, människor med olika etniskt ursprung och religion, olika intellektuell och fysisk förmåga, olika kön och människor som lever i olika familjesammansättningar hur vi välkomnar mångfald).

15 15 (22) Vi har goda rutiner för att observera den dagliga verksamheten så att den belyser mångfalden. Litteratur Vi har litteratur som visar och belyser vår mångfald.

16 16 (22) Kompetensutveckling Planera för kompetensutveckling. Syftet ska vara att öka kunskap och medvetenhet om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och vad man ska göra åt det. I vårt arbetslag diskuterar vi likabehandlingsplanens diskrimineringsgrunder regelbundet. Vid behov att öka kompetensen angående antidiskrimineringsarbetet tar vi ansvar och söker ny kunskap.

17 17 (22) Introduktion Skolans introduktion bör välkomna och inkludera alla elever och föräldrar oavsett till exempel familjebildning, språkkunskaper och funktionshinder. I samband med att skolan tar emot ny personal eller tar emot nya elever bör elever, föräldrar och anställda få information om verksamhetens policy och likabehandlingsplanen. Information till föräldrar I samband med introduktion har vi tydlig rutin att informera elever och föräldrar om planen. Föräldrarna får information om elevens möjligheter att utveckla det svenska språket och sitt modersmål.

18 18 (22) Vi är uppmärksamma på att inte alla elever och föräldrar med en viss trosuppfattning har samma önskemål och behov. Vi tar reda på vad som gäller för varje familj. Vi ser till att vårdnadshavare blir inkluderade och får ett bra bemötande av skolan oavsett hur deras språkkunskaper är eller hur deras familjebildning ser ut. Vi informerar vikarier och nyanställda om innebörden i likabehandlingsplanen.

19 19 (22) Kommunikation Det är viktigt att göra likabehandlingsplanen känd i verksamheten. Alla ska känna till den inte bara alla personalgrupper utan även vårdnadshavare och elever. Därför kan det vara bra att vi har rutiner för när och hur information om planen ska förmedlas och hur elever och vårdnadshavare görs delaktiga. Använd gärna redan etablerade kanaler, sprid informationen till exempel vid introduktion av nya elever och anställda samt på föräldramöten. Det är också bra att lägga ut planen på webben och genom länk från bloggar. Vi har rutiner för hur vi ska ge vårdnadshavare möjlighet att synpunkter och/eller förslag på likabehandlingsarbetet och vårt material är tillgängligt även för vårdnadshavare med olika funktionshinder eller annat modersmål. På vår webbplats förmedlar vi verksamhetens likabehandlingsarbete.

20 20 (22) Rutiner för akuta åtgärder En likabehandlingsplan ska även innehålla rutiner för akuta åtgärder när skolan fått kännedom om att en elev upplever sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Rutiner ska omfatta hur personalen ska agera först samt rutiner för uppföljande insatser och dokumentation. Vi har väl fungerande rutiner för att planen för akuta åtgärder följs. Alla i vårt arbetslag har god kännedom om de rutiner som ska följas under och efter akuta åtgärder enligt likabehandlingsplanen.

21 21 (22) Brukarenkät för fritidshem Bilaga 4 Hur stämmer dessa påståenden överens med Dina erfarenheter? Sätt kryss i lämplig ruta. OBS ej mellan rutorna. ATTITYD inte alls helt 1. Mitt barn tycker om att gå till fritids. 2. Mitt barn har bra relationer med personalen. 3. Mitt barn har bra kamratrelationer. 4. Som förälder känner jag mig lugn och trygg när mitt barn är på fritids. INFLYTANDE 5. Mitt barn har möjlighet att påverka verksamheten och aktiviteterna på fritids i den mån han/hon önskar. 6. Som förälder har jag möjlighet till inflytande i verksamheten i den mån jag önskar.

22 22 (22) 7. Mitt barn möter en bra lärmiljö på fritids. 8. Jag upplever att aktiviteterna på fritids är tillfredsställande för mitt barn. KOMMUNIKATION 9. Samverkan mellan hem och fritids fungerar väl. VÄRDEGRUND 10. Personalen lär barnen hantera konfliktsituationer. 11. Övrigt. Skickas senast