Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016

Transkript

1 Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016 Diskrimineringsgrunder och definitioner Diskrimineringsgrunder Enligt diskrimineringslagen (2008:567) är diskriminering när verksamheten behandlar ett barn sämre än andra barn. Alla i verksamheten ska ha samma rättigheter oavsett: 1. Kön 2. Funktionshinder 3. Sexuell läggning 4. Etnisk tillhörighet 5. Religion eller annan trosuppfattning 6. Könsöverskridande identitet 7. Ålder Definitioner Dessa är de sju diskrimineringsgrunderna. Kön att någon är man eller kvinna Funktionshinder - varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Sexuell läggning - homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Etnisk tillhörighet - nationellt eller etniskt ursprung och hudfärg. Religion eller annan trosuppfattning - alla människor har rätt till sin tro. Könsöverskridande identitet - att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Ålder - man får ej särbehandlas eller trakasseras på grund av ålder. Diskriminering kan ske direkt och indirekt. Direkt diskriminering är när ett barn missgynnas på grund av någon av dessa sju diskrimineringsgrunder. Indirekt diskriminering är när man behandlar alla lika. Det är när verksamheten tillämpar en bestämmelse som verkar neutral, men som diskriminerar någon på grund av flera av de sju

2 diskrimineringsgrunderna. Det kan till exempel vara att verksamheten serverar samma mat till alla barn, då kan barn med annan religion diskrimineras. Trakasserier är en behandling som kränker en elevs värdighet och som har koppling till någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Det kan vara att ett barn säger ett skällsord som har med hudfärg att göra. Enligt skollagen (2010:800) är kränkande behandling en behandling som kränker ett barns värdighet, men som inte har någon koppling till de sju diskrimineringsgrunderna. Hit räknas det som till vardags kallas för mobbning. Kränkningar kan vara fysiska (slag, knuffar), verbala (hot, svordomar, öknamn), psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer). Främjande åtgärder: Den vuxne är där barnen är. Vara delaktig och regelbundet observerar barngruppen i den fria leken. Vi ska värdesätta det positiva hos varandra. Att inte blunda eller välja att inte höra vid kränkande behandling och att alltid ifrågasätta ett kränkande beteende. Nära föräldrakontakt med diskussioner omkring värdegrunden. Jag använder litteratur och berättar sagor som utmanar traditionella könsroller och som handlar om olika familjekonstellationer. Jag gör medvetna val av faktaböcker och sagoböcker från hela världen. Jag planerar aktiviteter som alla kan delta i. Utvärdering: Tre barn hade slutat hos mig och jag hade två inskolningar under hösten, varav ett barn hade annat modersmål. Detta var en ny situation både för mig och barngruppen. Jag la mycket fokus direkt på att jobba med regler, tydlighet, värdegrund och hur man är en bra kompis. Jag uppmuntrade positivt beteende och hjälpte barnen att reda ut de konflikter som uppstod. Många av konflikterna berodde på svårigheter att kommunicera. Jag lånade hem böcker om andra kulturer och vi pratade mycket om hur det är att komma från andra länder. Vid höstterminens slut var det en bra stämning i gruppen och barnen accepterade varandra och varandras olikheter. I april skolades ytterligare ett barn in men detta påverkade inte gruppen.

3 När barnen inte har kunnat lösa sina konflikter har jag hjälpt till genom att sätta ord på det som har hänt, förklarat, visat och gett förslag på hur man kan lösa situationen så alla blir nöjda. Eftersom jag arbetar ensam kan jag hamna i situationer när jag inte har full koll på vad som händer. T ex vid blöjbyte, toabesök, matlagning osv. Jag informerar alltid föräldrarna om det hänt något under dagen och jag känner att jag har bra kontakt med alla och att vi kan diskutera om saker som hänt. Jag informerar också om regler vid inskolningen och det fungerar bra. Jag upplever att alla känner sig trygga, sedda och respekterade i gruppen. Åtgärder för förbättring: Att fortsätta och arbeta med språket och vårt förhållningssätt gentemot varandra. Att fortsätta och utveckla nära relationer, empati och kamratskap i barngruppen. Kartläggning och nulägesanalys: I nuläget består gruppen av två barn som är 5 år och ett barn som är 1,5 år som känner varandra. Två barn slutade i somras. Barnen är i nuläget bra på att leka tillsammans men konflikter uppstår ibland. Vi fortsätter arbeta med hur man är en bra kamrat, turtagning, kommunikation och konflikthantering. Det yngre barnet får vara med de äldre och de tar tand om honom. Även här kommer jag att uppmuntra positiva och empatiska beteenden. Eftersom barngruppen är liten kommer jag, då det ges möjlighet, att åka till Lindens förskola för att ge de äldre barnen möjlighet att vistas i större grupp och utveckla sina kompetenser att leka med andra. Mål: Barnen ska få enkla redskap för att hantera de konflikter som kan uppstå i leken. Jag vill att barnen ska få reflektera hur kamraten reagerar känslomässigt t ex blev kamraten glad eller ledsen vid situationen. Jag vill skapa en miljö att barnen ges möjlighet att stärka sitt självförtroende och få förståelse för olikheter och att det är ok att tycka olika. Förebyggande åtgärder: Diskutera tillsammans med barnen, hur är en bra kompis?. Utforma gemensamma regler tillsammans med barnen. Låna böcker som handlar om känslor. Läsa, rimma och sjunga om kompisar. Låna böcker som handlar om barn från andra länder. Köpa in boken Bilder för dialog - när språket inte räcker till" för att underlätta kommunikationen även till föräldrar med annat modersmål.

4 Visa hur man kan lösa konflikter utan att kränka kamraten, tydliggör att det finns olika sätt att lösa konflikter beroende på situation. Anpassa aktiviteter för barnen under dagen t ex lugnare aktiviteter innan lunch. Då kränkningar, trakasserier eller mobbning upptäcks sker följande: Pedagogen avleder/avbryter omedelbart handlingen som kan vara kränkande och samtalar kring det som hänt och låter båda sidor komma till tals. Pedagogen är tydlig med att det som hänt inte är acceptabelt. Barnen och pedagogen samtalar, om det är möjligt, om andra alternativ att lösa konflikten eller undvika att kränkningen upprepas. Pedagogen ansvarar för att vårdnadshavare till samtliga inblandade barn blir informerade om händelsen. Pedagogen dokumenterar det som hänt samt följer upp och arbetar förbyggande så att kränkningen inte upprepas. Vid händelse som kan vara kränkande behandling gör pedagogen omgående en anmälan till förskolechef. Blanketten finns på Bubblan under gruppen All personal. Anmälan görs i varje enskilt fall och det ska alltså inte vara upprepade kränkningar för att en anmälan ska göras. Förskolechef gör direkt anmälan om misstänkt kränkning till huvudman. Förskolechef återkopplar till den pedagog som anmälde kränkningen och startar omgående en utredning. Vid behov kontaktar förskolechef extern expertis. Samverkan: Vi får synpunkter och information från föräldrarna i den dagliga dialogen vid lämning och hämtning. På föräldramöte presenterar och diskuterar vi likabehandlingsplanen. Likabehandlingsplanen finns tillgänglig för alla parter. Uppföljning och utvärdering: Intervjua barnen kontinuerligt. Ha en daglig nära föräldrakontakt. Inför utvecklingssamtalen får föräldrarna hem en enkät med frågor som de tillsammans med barnen ska svara på t ex Hur trivs du? Har du några kamrater? Observera och dokumentera kontinuerligt barnen vid leken. Detta ligger till grund för den utvärdering som görs i maj Ny plan upprättas hösten Dagbarnvårdare Ruda sep-15

5