Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Norrgrindens förskola

Transkript

1 Upplands-Bro kommun Västra Bro förskolor Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Norrgrindens förskola

2 Inledning: Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska dess verksamhet utformas i överenskommelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde ( Lpfö-98 s. 4 ) Förskolans vision: Norrgrindens förskola ska vara en förskola fri från diskriminering,trakasserier/ kränkningar. Styrdokument: Förskolans läroplan ( Lpfö-98 s.8 ) Förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten ska präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling. Inget barn i förskolan ska utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling Upplands-Bro kommuns mål ( BIN ) Nolltolerans mot mobbning, skolk och droger skall gälla i alla våra verksamheter. Personalen skall genom tydligt, gränssättande och struktur, kombinerad med värme och omtanke skapa största möjliga trygghet för barn, elever, studerande samt, i förekommande fall, deras vårdnadshavare. Lag: Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: diskrimineringslagen 14a kap. i skollagen De har ersatt den tidigare barn och elevskyddslagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Förskolan ska nu varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbete en likabehandlingsplan ( enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen ) och en plan mot kränkande behandling ( enligt 14a kap. 8 skollagen ) De båda planerna kan samman föras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav. Läs gärna mer från skollagen på Information: Planen presenteras för föräldrar vid inskolning, föräldramöten och vid utvecklingssamtal. Planen finns tillgänglig för föräldrarna i förskolans entreér och på vår hemsida För nyanställda presenteras den under introduktionen. För vikarier gör vi dem uppmärksamma på vart den finns för att läsas.

3 Vad är en kränkande och trakasserande behandling? Gemensamt för kränkande och trakasserande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Kränkningar och trakasserier kan utföras av och drabba såväl barn som vuxen. Utgångspunkten är att den som uppger sig ha blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiskt och återkommande. En kränkande behandling kan var fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när barnet kommer) Trakasserier: är ett uppträdande som kränker barns värdighet och som har samband med kön könsidentitet eller könsuttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning ålder. Definition av diskriminerande behandling: Diskriminering i förskolan innebär att barn missgynnas av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering kan till exempel ske genom förskolans regler eller rutiner. Det betraktas även som diskriminering om barnet blir särbehandlat och det exempelvis har samband med anhörigs sexuella läggning eller funktionsnedsättning. Förebygga, upptäcka, utreda, åtgärda och följa upp kränkningar: Förebygga: Alla vuxna ska ingripa vid otrevligt språk, konflikter och mindre bråk samt om vi upplever att vuxen inte lyssnar på och respekterar det barnet har att säga. Alla vuxna på förskolan ska vara goda förebilder Värdegrundsfrågor ska diskuteras regelbundet Alla vårdnadshavare ska informeras om likabehandlingsplanen för förskolan. Upptäcka: På Norrgrinden har alla ett ansvar att se och anmäla. Diskussioner ska regelbundet äga rum i personalgruppen om barn och barngrupp. Utvecklingssamtal ska regelbundet ske med barnens föräldrar. Genom vardagssamtal med barnen. Barnobservationer.

4 Utreda och åtgärda: Förskolan ska ta alla anmälningar på allvar. I första hand ska kontakt tas med förskolan/basens personal som försöker utreda händelsen. Om någon form av diskriminering, trakasserier/kränkning misstänkts mellan pedagog -barn måste kollegor omedelbart meddela förskolechef om detta och lämpliga åtgärder sätts in. Personalen rapporterar omedelbart till förskolechef. Förskolechef ansvarar för att starta en utredning (genom ett direkt möte med personalgruppen) Eventuella åtgärder diskuteras. Personal eller förskolechef meddelar föräldrar. Uppföljning sker efter ca 14 dagar. 1. Information till förskolechef 2. Möte kring händelsen. 3. Åtgärder planeras. 4. Information till samråd med föräldrar, ev. revidering av åtgärdsplan. 5. Åtgärder genomförs. 6. Uppföljningsmöte. Dokumentation: Noggrann dokumentation ska föras av alla inblandade vid misstänkt fall av diskriminering eller kränkning. Med dokumentation avses både observationer och mötesanteckningar. Förskolechef har huvudansvaret för att all dokumentation sparas. Ansvarsfördelning förebyggande arbete: Vi bär alla, barn personal föräldrar, ett gemensamt ansvar i det förebyggande arbete. Tillsammans skapar vi en miljö präglad av omsorg och engagemang för varandra. Barnmiljö: barn, personal, föräldrar, förskolechef. Vuxenmiljö: personal, förskolechef. Identifieringsarbetet: personal, förskolechef Kartläggningsarbete: personal, förskolechef Förskolechef är ansvarig för att likabehandlingsplanen upprättas, genomförs och efterlevs. Utvärdering av likabehandlingsplanen: Uppföljning och utvärdering görs en gång/år. Ny plan upprättas därefter.

5 Kartläggning och nulägesanalys: 1. Innemiljö - skåp eller dylikt där barn tycker om att krypa in och gömma sig, vissa barn vill ha stängd dörr och andra vill ha öppen dörr. Mål: Målsättningen är att barnen fortsättningsvis ska kunna utnyttja hela vår innemiljö, men en pedagog ska alltid vara stationerad där barnen är. Åtgärd: Viktigt att pedagogerna är närvarande när barn leker i skåp eller eller andra krypin för att kunna bekräfta och stötta det barn som vill ha öppen respektive stängd dörr i skåpet eller dylikt. Hela arbetslaget ansvarar för detta. 2. Utemiljön pedagoger kan uppleva en svårighet i att inte alltid se och höra vad barnen säger eller gör mot varandra. Vid rutschkanan och gungorna bland de äldre barnen sker ibland konflikter och olyckor mellan barn som kan vara svår att överblicka för den vuxne. Mål: Utemiljön skall vara trygg och lustfylld för alla barn. Åtgärd: Vi måste mycket mer aktivt utveckla stationssystemet som är avsedd för pedagogerna så att de får en bättre överblick av vad som sägs och görs mellan barn i vår utemiljö. Alla pedagoger ansvarar för detta. 3. Hallsituationen vid på- och avklädning i hallen kan det ibland vara för många barn och detta leder då till att barn knuffas och säger hårda ord mot varandra. Mål: Viktigt att vi vuxna skapar ett lugn för barnen i denna lärandesituation. Åtgärd: Pedagogerna måste dela in barnen i mindre grupper även vid in och utgång för att skapa ett lugn för barnen i denna situation. Hela arbetslaget ansvarar för detta. 4 Kö-situationer pedagogerna måste minimera köande till olika situationer i vår verksamhet till exempel vid matsituationerna låta barnen gå ut till matsalen utan att stå i kö på basen innan.

6 Mål: Att pedagogerna får en överblick om vad som händer mellan barn genom att dela in gruppen i mindre grupper. Åtgärd: Låta några barn i taget slussas till den aktivitet/ rutinsituation som är återkommande i vardagen så att vi på detta sätt minimerar möjligheten för barn att det ska ske något bland dem när de står och väntar på sin tur. Hela arbetslaget ansvarar för detta. 5.Språkbruk vi behöver utveckla att ge varandra konstruktiv feedback när vi vuxna hör hur kollegor /barn pratar till barnen/varandra. Mål: Att alla vuxna reagerar och agerar när vi hör något vi upplever olämpligt som sägs mellan barn-barn, vuxen-barn, barn-vuxen samt vuxenvuxen. Åtgärd: Tillåtande klimat att få och ge feedback bland de vuxna på förskolan. 6.Förhållningssätt pedagoger kan ibland uppleva att barn retar varandra och detta leder då ibland till konflikt mellan barnen. Barn som tar leksaker från kamrater utan att fråga om lov. Små incidenter mot/mellan barn som inte följs upp, det kan vara till exempel två barn som vistas i utemiljön med någon pedagog och där sker det återkommande händelser mellan dessa barn Pedagogen som är ute reder ut händelsen med barnen men senare under en dag kan incidenter ske mellan dessa barn återigen och då har oftast inte den då närvarande pedagogen från tidigare händelser fått ut information till kollegorna om vad som tidigare under dagen/veckan skett mellan barnen. Mål: Alla barn ska känna sig lyssnad på och förstå att varje barn har sitt eget värde. Åtgärd: Samtala om hur man ska vara mot varandra. Spela rollspel med Utgångspunkt från vardagssituationer hur är en bra kamrat? Finnas till hands som pedagog för att vägleda och ge barnen rätt verktyg och ord för att lösa situationen när barn tar saker från varandra. Upprätta en situationspärm där pedagogerna delger varandra då det inträffat något mellan barn som de inte kunnat förmedla muntligt till kollegor. Viktigt att pedagogerna inte pratar över barnens huvud utan blir mer medveten om hur och när vi diskuterar barn/händelser etc. Hela arbetslaget ansvarar för detta.

7 7.Rutiner förskolan måste se över sina rutiner för de barn som själva går på Toaletten så att barnen inte behöver vänta för länge på sin tur. Mål: Alla barn ska vara trygga i våra rutinsituationer. Åtgärd: Påminna barnen att de kan använda sig av hela basens toaletter. Specifika åtgärder: Kön Mål På vår förskola ska all verksamhet genomsyras av ett könsperspektiv för att uppnå jämställdhet. Inget barn ska känna sig utsatt för trakasserier eller diskriminering på grund av kön. Aktiviteter Skapa pedagogiska miljöer som lockar både pojkar och flickor. bemöta/ se barnet inte kläder, accessoarer eller dylikt. Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Mål På vår förskola ska alla barn oavsett religion, etnisk eller kulturell tillhörighet eller annan trosuppfattning, ha samma rättigheter och möjligheter. Aktiviteter Tolkhjälp erbjuds till föräldrarna vid samtal som till exempel under inskolning, utvecklingssamtal. Förskolans arbete med att få föräldrar med utländsk bakgrund mer delaktig i verksamheten måste utvecklas och förtydligas genom att uppmuntra dem att dela med sig av sina traditioner och sin kultur. Funktionshinder Mål På vår förskola ska alla barn ha samma rättigheter och möjligheter. Inget barn ska känna sig utsatt för diskriminering eller trakasserier på grund av funktionshinder. Aktiviteter Vi ser över den fysiska miljön utifrån det aktuella funktionshindret. Vid varje planering av förskolans verksamhet ska eventuella konsekvenser för barn med olika funktionshinder beaktas Vid behov måste förskolan införskaffa kunskap genom litteratur, sakkunnig personal. Vi använder oss av tecken som stöd om behov finns.

8 Sexuell läggning Mål Förskolan ska arbeta för ökad förståelse för olika sexuella läggningar. Aktiviteter Förskolan ska öka införskaffandet av litteratur med olika familjebildningar /sexuell läggning samt att vi måste fortsätta våra diskussioner kring till exempel hur ser vår formulering ut angående familjebildning på barnens hyllor i våra hallar.