Förskolorna Myran och Koltrasten fr o m augusti 2013 förskolan LärKan.

Transkript

1 Förskolorna Myran och Koltrasten fr o m augusti 2013 förskolan LärKan. Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling

2 Förskolan ska vara trygg, rolig och lärorik för alla som deltar. Lpfö 98 rev.2010 Mål: Alla ska uppleva trygghet och trivsel i förskolan och familjedaghemmet. Ingen ska utsättas för diskriminering och kränkande behandling. Förskolans uppdrag och grundläggande värden Förskolan vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen i förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta, är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen. (Skolverket 2011) Utgångspunkter Diskrimineringslagen (SFS 2008:567 ) och skollagens (SFS 2010:800) förbud mot kränkande behandling av barn och elever. Lagarnas ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter, motverka diskriminering, samt förebygga och motverka kränkande behandling. Gällande diskrimineringsgrunder är kön, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Vad är diskriminering? Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med gällande diskrimineringsgrunder. Barn kan inte i lagens mening diskriminera varandra, utan detta gäller huvudmannen för verksamheten eller personalen. Det vill säga vuxen mot barn. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering innebär att barn behandlas sämre än andra barn. Indirekt diskriminering innebär när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn på grund av någon diskrimineringsgrund. 2

3 Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker barns värdighet. Dessa handlingar kan vara *fysiska (slag, knuffar) *verbala (hot, svordomar, öknamn) *psykosociala (utfrysning, grimaser) * texter och bilder (teckningar, lappar) Vad är Trakasserier? Trakasserier är uppträdande som kränker barns värdighet och har samband med diskrimineringsgrunderna. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till trakasserier. Vad är en kränkande behandling? Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. En kränkande behandling kan vara mer eller mindre uppenbar och förekomma i många olika sammanhang. De kan förekomma som enstaka händelse eller vara återkommande och systematiska. Ge värde. Det är viktigt att den enskildes upplevelse av kränkning alltid måste tas på allvar, för det är barnet som avgör om beteendet eller handlingen är kränkande eller oönskat. Gemensamt för all kränkande behandling är att den strider mot principen om alla människors lika värde. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barnet eller vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Vem ansvarar? Alla som arbetar i förskolan ska ta avstånd från alla former av och diskriminering och kränkande handlingar. För att alla ska ha rätt till lika behandling i förskola/familjedaghem har alla vuxna i barnens närhet handlingsplikt detta innebär att man måste reagera och agera om det förekommer något som uppfattas som diskriminerande och kränkande. Ytterst ansvarig för att så sker är huvudmannen (Hallstahammars kommun). Vårdnadshavares delaktighet och inflytande Vårdnadshavare i förskolan får Planen mot diskriminering och kränkande behandling vid inskolning och vid revidering av planen. Gemensamma forum och mötesplatser för föräldrar finns exempelvis föräldraråd, där vårdnadshavare, pedagoger och annan personal möts för samtal om verksamheten och Planen mot diskriminering och kränkande behandling. Genomgång av Planen mot diskriminering och annan kränkande behandling sker årligen vid höstens föräldramöte.. 3

4 Det är förskolechefens ansvar att Plan mot diskriminering och kränkande behandling utvärderas och revideras årligen genom att studera incidentrapportering barn till barn och vuxen till barn och den fortlöpande dokumentationen. Detta arbete ligger sedan till grund för målen till kommande verksamhetsårs arbetsplan för respektive förskola och avdelningar. Uppföljning av Planen mot diskriminering och annan kränkande behandling. Resultat Mål för Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Resultat Främjande insatser Förskolans personal har fått utbildning i form av föreläsning av Claes Schmidt/Sara Lund som gav konkreta exempel på vad diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning kan innebära. Mycket skratt och mycket allvar som gav en ökad medvetenhet hos alla som deltog. Vi har sett filmen regnbågsfamiljer och tillsammans i personalgruppen diskuterat olika familjebilder. Genom detta och genom konkret kontakt med varierande familjebildningar är vi på god väg till en större medvetenhet och ett mer lyhört förhållningssätt i frågan. Projektet JämSkap (jämställdhet och entreprenörskap i förskolan) har gett oss möjlighet att med stöd av gemensam handledning arbeta med mångfaldsfrågor och även där visat på könsöverskridande familjebilder. Handledningarna har bidragit till ökad kunskap, medvetenhet och insikt i frågan hos oss alla. Kartläggning och analys har skett i reflekterande samtal på de enskilda hemvisterna samt i hel grupp på förskolans arbetsplatsträff. Till det kommande föräldramötet kring JÄMSKAPSprojektet kommer vårdnadshavare att bjudas in för lägesinformation och ges möjlighet till medverkan. Detta är inplanerat till januari månad Analys av resultatet har även gjorts i kvalitetsgrupp tillsammans med förskolechef. Vi har där i inkomna incidentrapporter inte kunnat se någon form av trakasserier eller annan kränkande behandling på grund av sexuell läggning. Förebyggande insatser I det förebyggande arbete har förskolan köpt in en del ny normkritisk litteratur till personal och barn. Här har tid saknats för inläsning av litteraturen på grund av arbetet med att avsluta två äldre förskolor samt flytta dessa till en nybyggd fastighet och där sammanföra dem och skapa en ny förskola. Utifrån analysen av föregående års resultat har vi beslutat att detta mål arbetar vi vidare med under Föräldrar har fått information om arbetet och tankarna på föräldraråd och i andra föräldraforum. De har då givits möjlighet till medverkan och delaktighet. 4

5 Barns medverkan Främjande insatser I avdelningars dokumentation har vi på reflektionsmöten kunnat se att många frågor har dykt upp hos barnen under året. Såsom; Kan flickor tycka om flickor och pojkar tycka om pojkar? Kan de gifta sig med varandra? Genom att vi som personal tillsammans på olika sätt ökar vår kunskap kring dessa frågor blir vi mer lyhörda för frågorna och får lättare att besvara dem utifrån människors rätt till den egna sexualiteten och människors lika värde. Idag upplevs att pedagoger mer uppmärksammar barnens frågor och behov av att tillsammans med andra få prata omkring detta. Pedagoger uttrycker även att de själva blivit mer medvetna om hur de uttrycker sig i samtal med barnen och med vårdnadshavare. Resultatet har varit uppe för analys och reflektion i hemvistlagen. Utifrån detta samt att vi i kartläggningen av observationer och dokumentation ser små effekter hos barnen avser vi att fortsätta arbeta med detta mål även under Förebyggande insatser Vår tanke var att låta barnen få ta del av dessa frågor i ny litteratur. Där man kan läsa om, samtala om och tillsammans med andra diskutera kring frågorna. Möjligheten till att få igång detta arbete och tillhandahålla detta på ett bra sätt har fått vänta i avvaktan på ny förskola. Målet lever vidare under och då i mer konkret form och handling. 5

6 Förskolans lokala plan Främjande arbete Mål Förskolan ska arbeta för att förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Förskolan ska arbeta för att pojkar och flickor ges lika förutsättningar i sin utveckling och får lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten. Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden. Insatser Barns medverkan Föräldrars medverkan Att vi vuxna reflekterar över våra egna värderingar och normer kring sexuella läggningar. Att vi vuxna är medvetna om vårt förhållningssätt i lek situationer. Barnen deltar i samtal och diskussioner tillsammans med andra barn och vuxna. Föräldramöte utifrån projektet JämSkap i januari 2014, samt i möten med föräldrar i olika former. Ansvar Förskolechef Arbetslag Projektledare Att vi bemöter barnens funderingar på ett rakt och ärligt sätt. Att vi lyfter fram att det är ok att tycka olika. Att utifrån ett normkritiskt förhållningssätt låna böcker, arbeta med den tidigare inköpta litteraturen samt Den samtida bokhyllan för barn. Barnen deltar i arbetet med att läsa och samtala kring litteraturen. Föräldramöte utifrån projektet JämSkap i januari Att låna ut boken Ge ditt barn 100 möjligheter istället för två. Förskolechef Arbetslag Projektledare 6

7 Ökad delaktighet hos föräldrar genom att bland annat hos samkönade föräldrar få hjälp med hur vi ska svara på frågor om mamma och pappa. Arbeta för att vår miljö passar och ger utrymme för utveckling för alla oavsett kön. Återkommande reflektera kring Vägledande samspel/icdp för att skapa en psykosocial miljö som främjar barns utveckling. Att utifrån arbetet med projektet JämSkap fortsätta inspirera barnen till ett entreprenöriellt tänkande Familjecollage skapas för samtal på förskolan. Att aktivt föra en dialog med barnen runt lek miljön ur ett normkritiskt perspektiv. I samspelet tillsammans barnvuxen. Plocka upp barnens intressen och bygga vidare på dem. Föräldrar är delaktiga i framtagandet av familjecollagen. I det dagliga arbetet, i utvecklingssamtal och andra former av samråd samtala kring miljöns betydelse för barns lika förutsättningar och möjligheter oavsett kön. Förskolans övergripande specialpedagog utbildar vägledare i detta hälsofrämjande program. Dessa vägledare ska (förutom förskolepersonal) handleda föräldragrupper med start april Detta program är en del i ett hälsofrämjande familjeprogram taget för hela kommunen och kommer att finnas över hela förskoleåldern. I det dagliga arbetet, i utvecklingssamtal och andra forum av samråd. Arbetslag Förskolechef Alla arbetslag tillsammans. Områdeschef Specialpedagog Vägledare Arbetslag Projektledare 7

8 Förebyggande arbete Mål Förskolan ska arbeta för att förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Förskolan ska arbeta för att pojkar och flickor ges lika förutsättningar i sin utveckling och får lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten. Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden Insatser Barns medverkan Föräldrars medverkan Att utifrån ett normkritiskt perspektiv läsa och diskutera bok paketet En samtidia bokhylla. Återkommande reflektera kring Vägledande samspel/icdp för att skapa en psykosocial miljö som främjar barns utveckling. Observationer om var i rummet (fysiskt) barnen befinner sig. Nyttjar barnen alla lekställen? Att föra en levande diskussion om att få vara sig själv. I samspelet tillsammans barnvuxen. Pedagoger gör trygghetsvandringar tillsammans med barnen. Samtala kring detta i olika forum med föräldrar. Förskolans övergripande specialpedagog utbildar vägledare i detta hälsofrämjande program. Dessa vägledare ska (förutom förskolepersonal) handleda föräldragrupper med start april Detta program är en del i ett hälsofrämjande familjeprogram taget för hela kommunen och kommer att finnas över hela förskoleåldern. I utvecklingssamtal och i andra forum för samråd diskuterar pedagoger tryggheten utifrån barnens och föräldrarnas perspektiv. Ansvar Arbetslagen Projektledare Områdeschef Specialpedagog Vägledare Förskolechef Arbetslag 8

9 Rutin för arbetet med att upptäcka diskriminering och annan kränkande behandling Genom ett förhållningssätt, där samspelet lyhört observeras, såväl mellan barn som mellan barn och vuxna. Genom dagliga samtal med vårdnadshavare om hur barnet mår samt som återkommande punkt vid varje utvecklingssamtal. Genom barnsamtal och intervjuer. Genom regelbunden kartläggning och analys av barns trygghet och trivsel. Genom incidentrapportering. Genom att planera insatser, som utifrån kartläggningar och analyser, skall genomföras under året. Genom utvärdering av de insatser som gjorts. 9

10 Rutiner för att utreda och åtgärda diskriminering och annan kränkande behandling Situation när barn kränker barn på förskolan Närmaste person ingriper och avbryter det som pågår. Den vuxne talar enskilt med det utsatta barnet och den/de som kränker. Vad har hänt? Samla information. Incidentrapportering (se bilaga). Vid behov kontaktas vårdnadshavare. Åtgärder på förskolan vidtas och dokumenteras, i dialog med vårdnadshavare. Möjlighet till vägledning i arbetet ges i form av interna och externa stödinsatser. Förskolechefen överväger om andra insatser behöver kopplas in, t.ex sociala myndigheter. Allvarliga incidenter rapporteras omgående till huvudmannen på olika nivåer. Alla ärenden som rör kränkande handlingar skall följas upp individuellt, i gruppen och på verksamhetsnivå (se bilaga). Situation när vuxna diskriminerar eller kränker barn på förskolan Den närmaste vuxne ingriper/agerar i det som pågår. Förskolechefen informeras omgående (incidentrapport). Förskolechefen samtalar med den vuxne. Möjlighet till vägledning i arbetet ges i form av interna och externa stödinsatser. Områdeschefen informeras. Områdeschefen, eller om ärendet delegeras till förskolechefen, utreder skyndsamt omständigheterna. En utredning sker som dokumenteras (se bilaga). Allvarliga incidenter rapporteras omgående till huvudmannen på olika nivåer. Åtgärder vidtas utifrån det enskilda ärendet. Alla ärenden som rör diskriminering och andra kränkande handlingar ska följas upp individuellt, i gruppen och på verksamhetsnivå (se bilaga). 10

11 Incidentrapport till huvudman Skickas omgående till huvudman. Datum: Typ av incident: Händelserapport Vidtagna åtgärder Underskrift: Kopiera för användning 11

12 Incident registrering för förskolan Systematisk uppföljning av händelser i november/december och maj månad. Trakasserier och kränkningar barn till barn Datum Händelse Åtgärd Sign Kopiera för användning 12

13 Incident registrering för förskolan Systematisk uppföljning av händelser i november/december och maj månad. Diskriminering, trakasserier och kränkningar vuxna till barn Datum Händelse Åtgärd Sign Kopiera för användning 13

14 Sammanställning av incidentrapporter Till utvärderingen i maj/juni månad. Barn till barn Det här framkom i sammanställningen av incidentrapporterna: Åtgärder: Planerade åtgärder förs in i Arbetsplan och Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Kopiera för användning 14

15 Sammanställning av incidentrapporter Till utvärdering i maj/juni månad. Vuxna till barn Det här framkom i sammanställningen av incidentrapporterna: Åtgärder: Planerade åtgärder förs in i Arbetsplan och Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Kopiera för användning 15

16 Dokumentation av trakasserier och kränkande behandling på förskola. Gäller situationer barn till barn och där föräldrar informeras. Datum: Närvarande: Beskrivning av situationen: Planerade åtgärder: Tid för uppföljning: Kopiera för användning 16

17 Dokumentation av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på förskola. Gäller vuxen till barn och där huvudmannen (områdeschefen) är inkopplad. Datum: Närvarande: Beskrivning av situationen: Planerade åtgärder: Tid för uppföljning: Kopiera för användning 17

18 Uppföljning av dokumentation kring arbetet mot trakasserier och kränkande behandling på förskola. Systematisk uppföljning november/december och i maj månad. Gäller barn till barn. Uppföljning på individnivå Uppföljning på gruppnivå Uppföljning på verksamhets nivå Kopiera för användning 18

19 Uppföljning av dokumentation kring arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling på förskola. Systematisk uppföljning i november/december och i maj månad. Gäller vuxen till barn. Uppföljning på individnivå Uppföljning på gruppnivå Uppföljning på verksamhets nivå Kopiera för användning 19