Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Junibacken

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Junibacken Barn- och utbildningsförvaltningen Britt-Marie Johanssson Förskolechef

2

3 Innehåll 1 INLEDNING 5 2 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Främjande arbete: Förebyggande och hindrande arbete: Åtgärdande arbete KOMPETENSUTVECKLING 10 4 FRÄMJANDE, FÖREBYGGANDE OCH ÅTGÄRDANDE 11 5 BILAGA 1: OBSERVATIONSMALL 14 6 BILAGA 2: DOKUMENTATION VID KRÄNKANDE BEHANDLING 16 3

4

5 1 INLEDNING Enligt skollagen och läroplanen ska alla som arbetar i förskolan i det dagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt och förmedla och förankra de mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Uppdraget att arbeta med mänskliga rättigheter är tydligt i förskolans styrdokument, som skollag, diskrimineringslag och läroplan. Det vilar ytterst på principen om allas lika värde i regeringsformen och Europakonventionens skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. I skollagen första kapitlet, 5, andra stycket står: var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Åtgärder mot kränkande behandling utvecklas i skollagens kapitel 6. Med kränkande behandling avses ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har något direkt samband med diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen. I diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser som ska främja lika rättigheter och möjligheter och motverka diskriminering. Barn ska i förskolan inte bli utsatta för diskriminering eller trakasserier av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering innebär att ett barn direkt eller indirekt missgynnas i förhållande till andra d.v.s. behandlas sämre än andra barn. Missgynnandet ska ha samband med diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är kränkande behandling som har samband med en eller flera av diskrimineringsgrunderna. Vuxnas förhållningssätt har avgörande betydelse i det främjande och förebyggande arbetet för att motverka kränkningar. Det är också av stor vikt att all personal på förskolan deltar aktivt i det arbetet och även bjuder in barnen så att de är delaktiga i den utsträckning som är möjlig i förhållande till deras ålder. 5

6 I det norra förskoleområdet tar skolledningen aktivt avstånd från varje form av kränkande behandling, genom att arbeta främjande, förebyggande och ingripa när kränkningar inträffar. Alla som arbetar på Förskolan Junibacken har ett personligt ansvar att arbeta efter principen om alla människors lika värde, att bejaka ett arbetssätt som främjar lika rättigheter och förebygger kränkningar samt ingripa och följa upp när sådana inträffar. Varje medarbetare skall vara väl förtrogen med innehållet i denna plan mot kränkande behandling. 6

7 2 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BE- HANDLING Policy Alla barn har rätt att känna sig trygga i förskolan, bemötas med omtanke och respekt och inte utsättas för diskriminering, trakasserier eller någon form av kränkande behandling. Varje förskola ska ha en plan för sitt arbete mot diskriminering och kränkningar. Planen ska göras om varje år för att vara aktuell att användas i det vardagliga arbetet. Barnen ska delta i arbetet på det sätt som är möjligt efter deras ålder och planen ska göras känd för barnens vårdnadshavare. 2.1 Främjande arbete Det är ett målinriktat arbete i vardagen, som ska identifiera och stärka de positiva sidor i verksamheten som ger förutsättningar för lika rättigheter och möjligheter och motverka kränkande behandling. Det är ett värdegrundsarbete som syftar till att förankra trygghet, demokratiska värderingar och respekten för alla människors lika värde. 2.2 Förebyggande och hindrande arbete. Det första steget i det förebyggande arbetet är att regelbundet kartlägga förhållanden i den egna verksamheten. Det handlar om barnens trygghet, organisation, arbetssätt eller att rutiner och regler som formuleras så att de inte bidrar till diskriminering. Kartläggningen kan exempelvis göras genom observationer, samtal med barnen i grupp, enkätundersökningar eller intervjuer. Barnen medverkar på det sätt som är möjligt i förhållande till deras ålder. Kartläggningen behöver analyseras och utifrån vad som framträder i den formuleras konkreta, uppföljningsbara mål och det bestäms vilka insatser som ska kopplas till dem. Utöver de spontana observationer, som görs av verksamheten dagligen finns 2 kartläggningstillfällen (november och mars) inlagda under läsåret för att identifiera problem och risker. En tillsägelse eller tillrättavisning från en vuxen till ett barn är i sig inte kränkande behandling. Däremot ska man vara uppmärksam på hur man uttrycker sig och i vilket sammanhang. 7

8 2.3 Åtgärdande arbete Utreda Det första som måste ske när någon i verksamheten får kännedom om att ett barn blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling är att få stopp på kränkningen och ta hand om barnet. En sådan situation kan vara svår och smärtsam för alla inblandade, för både den som blivit utsatt och den som utfört kränkningen. När berörd vuxen avbrutit den pågående händelsen samt skyddat och tröstat den som blivit utsatt, börjar utredningsarbetet. Det gäller för den vuxne att genom samtal med berörda parter skyndsamt skaffa sig en bild av vad som hänt, vilka som varit inblandade och orsak till händelsen. Den vuxne behöver både utreda och hjälpa barn att förstå sin egen roll och även sätta sig in i den andres situation. Varje händelse är den andra olik och bedömningen av den avgör hur den vuxne handlar. Om ett barn blivit utsatt för kränkande behandling är det viktigt att berörda vårdnadshavare informeras så fort som möjligt. Om personal misstänks för trakasserier eller annan kränkande behandling av ett barn i förskolan ska detta skyndsamt anmälas till förskolechef, som gör utredningen och vidarerapporterar till huvudmannen. Stoppa kränkningen Ta reda på vad som hänt genom samtal med det utsatta barnet och den som kränker Kompissamtal Sociala berättelser för att öka förståelsen av det som hänt Genom ett positivt förhållningssätt stärka självförtroendet hos det utsatta barnet och den som kränker Information till föräldrar samma dag Information till förskolechef Dokumentera Dokumentation ska göras, på bilaga till handlingsplanen, av den personal som är närvarande när kränkningen äger rum. Den ska under arbetets gång förvaras på ett sådant sätt att uppgifterna är skyddade. Dokumentationen är ett viktigt stöd i arbetet att följa upp de åtgärder som beslutats och eventuellt förändra dem. 8

9 Efter avslutat arbete skall alla dokument förvaras av ansvarig skolledare på säker plats. Utvärdering Förskolan måste följa upp de åtgärder som beslutats för att se vad som hänt Hur ser situationen ut nu? Har kränkningarna upphört? Hur mår den utsatte, övriga inblandade? Vilka erfarenheter har vi gjort? Vad behöver vi tänka på i fortsättningen? Förskolechef hålls informerad under arbetets gång för att försäkra sig om att uppföljning görs och att arbetet gett resultat Ibland kan en situation, där kränkningar sker, vara svår att lösa. Då måste vi hitta andra åtgärder och lösningar tills vi ser att situationen är varaktigt löst 9

10 3 KOMPETENSUTVECKLING Vid olika forum under läsåret har tid avsatts för alla medarbetare för samtal och diskussion kring värdegrundsarbetet och planen mot diskriminering och kränkande behandling. 3 medarbetare i området har deltagit i en forskningscirkel kring mänskliga rättigheter under ledning av forskare från Mälardalens Högskola. Ytterligare 3 personer har under läsåret medverkat i en processledarutbildning, fördelade på 8 utbildningstillfällen, även den kring området mänskliga rättigheter och samma utbildningsanordnare. Forum för att sprida kunskapen till hela området finns vid områdets arbetsplatsträffar och olika samtalsforum. 10

11 4 FRÄMJANDE, FÖREBYGGANDE OCH ÅTGÄRDANDE Diskrimineringsgrund Främjande arbete Förebyggande arbete Åtgärdande arbete Generella åtgärdande steg. Kön Barnen leker med varandra oavsett kön eller ålder. Vi pedagoger uppmuntrar bra kompisrelationer oavsett kön och ålder. Vi vuxna deltar i leken och lyssnar aktivt så att ingen kränkande behandling sker. Steg 1: Det kränkta barnet är i fokus, vi fokuserar på att barnet omedelbart ska känna sig tryggt. Oavsett om det handlar om kränkande ordval, kroppsspråk eller fysisk behandling visar vi att vi inte accepterar detta. Steg 2: Personalen pratar sedan med de inblandade för att för- Könsöverskridande identitet eller uttryck Vi tänker på hur vi bemöter pojkar och flickor. Vi tänker på hur vi benämner saker och ting. Vi ser till det enskilda barnet och inte till vilket kön. Vi har dagliga samtal med barnen om de olika könen och att vi är olika för att motverka traditionella könsmönster. söka klara upp situationen och för att förebygga att det inte inträffar igen. Steg 3: Dokumentation av hän- Vi erbjuder barnen att få lika möjlighet att komma till tals och bli lyssnad till. Vi pedagoger är lyhörda i samtalen med barnen och i kommunikationen pedagoger emellan. delsen. Steg 4: Vid allvarligare incidenter som t.ex. slag, knuffar, bett eller vid systematiskt återkom- Etnisk tillhörighet Vi samtalar med barnen om att alla har lika värde oavsett bakgrund. Vi har kompissamtal med och vi pedagoger deltar i leken. mande kränkning berättar personalen det inträffade för vårdnadshavare till de inblandade Vi använder oss av teckenkommunikation för att barnen ska lära sig språket lättare. Detta gäller för alla barn. Vi läser sagor om andra länder och kulturer. Vi använder oss av tolk vid utvecklingssamtal och eventuellt vid andra sammanhang. barnen samma dag. Steg 5: Uppföljning av händelsen. 11

12 Religion eller trosuppfattning Barn med annan religion eller trosuppfattning erbjuds annan om barnet inte äter det som serveras. Vi firar våra svenska högtider och traditioner. I de fall vi har barn med annan religion eller trosuppfattning samtalar vi om den religionen och dess högtidsdagar. Vi samtalar med barnen om att man har olika religioner och trosuppfattning. Vi pedagoger besvarar de frågor som dyker upp. Vi samtalar med föräldrarna om hur de ställer sig till firande av våra svenska högtider och traditioner. Vi kommer fram till en gemensam lösning som känns bra för båda parter. Funktionshinder Vi samtalar om alla människors olikheter. Vi utgår från barnets behov och förutsättningar. Vi pedagoger uppmuntrar barnets positiva handlingar för att motverka att barnet känner ett misslyckande. Vi sätter inte barnet i situationer som vi anser att barnet inte klarar av för att på så vis motverka misslyckanden. Sexuell läggning Vi samtalar i arbetslaget hur vi löser situationen på bästa sätt för alla parter. Vi lyfter fram att alla har rätt att tycka och känna som man vill. Vid behov läser vi litteratur och samtalar. Ålder Vi pedagoger uppmuntrar kamratrelationer oavsett ålder. Vi pedagoger uppmuntrar och finns som stöd i tron om sin egen förmåga oavsett ålder. Vi pedagoger finns som stöd för barnet och hjälper till i situationer som uppstår. 12

13 Annan kränkande behandling Vid leksituationer deltar vi pedagoger alternativt att man befinner sig i närheten för att höra och se vad som sägs och görs. Vid toalettbesök alternativt blöjbyte ser vi till att barnen i största möjliga mån får vara ifred. Vi pedagoger hjälper barnen i leken och löser problem som uppstår. Barnen är delaktiga i utformningen av gemensamma regler. Vi läser böcker för barnen med ett innehåll som handlar om diskrimineringsgrunderna. Vi samtalar om varför man ska vara själv på toaletten alternativt vid blöjbyten. Vi genomför lekobservationer och samtalar med barnen. Vi pedagoger diskuterar en gång i veckan på torsdags-/fredagsprat om situationer som uppstått och följer även upp tidigare händelser. Detta dokumenteras och sätts in i vår RUUT pärm (rutin, utvärdering och utvecklingspärm) 13

14 5 BILAGA 1: OBSERVATIONSMALL Datum: Observatör: Vilken situation tittar jag efter? -vilka glasögon har jag? Vem/Vilka (pojke/flicka) Var? Leker vad? Vad händer? Beskriv situationen Hur? Arbetslaget diskuterar fram vad observationerna ska handla om. Varje pedagog i arbetslaget observerar en liknande situation i fria leken i ca 5-10 min. Ex. Glasögon : Fysiska kränkningar. Barn som river, biter, knuffar eller slår. Blir samma barn alltid rivet, bitet, slaget eller knuffat? Ex. Glasögon : Utanförskap eller genus. Barn stänger ute varandra ur leken. Blir samma barn alltid utsatt? Ex. Glasögon : Verbala kränkningar eller genus. Verbala klimatet. Vad säger barnen till varandra och när används kränkande ord? 14

15 Ex. Glasögon : Kränkningar som hör samman med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller könsöverskridande uttryck. När? Uppföljning av observationerna ska följa arbetsplanens uppföljningar, tre gånger per år. Analys? Arbetslaget diskuterar och reflekterar tillsammans om vad man sett och vad man tillsammans behöver tänka på (förebyggande arbete). Mönster? Tänkbara orsaker? Hur går vi vidare? Vem ansvarar? 15

16 6 BILAGA 2: DOKUMENTATION VID KRÄNKANDE BE- HANDLING Datum: Anteckningar förda av: Befattning: Rubrik för händelsen: (t.ex. tillmäle, hot, våld) Person/er som varit utsatt/a: Annan/andra person/er som nämnts i samband med händelsen: Beskrivning av händelsen: Har vårdnadshavare informerats? När? Av vem? Vilka andra har informerats? När? Av vem? Vilka andra åtgärder har vidtagits? (Individ-, grupp-, förskole- och förvaltningsnivå) 16

17 Vilka kommer att informeras? När? Av vem? Vilka andra åtgärder kommer att vidtas? (Individ-, grupp-, förskole- och förvaltningsnivå) Datum för uppföljning och utvärdering: Vilka ska delta vid uppföljning och utvärdering? Ansvarig utredare: 17