Hasslebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Hasslebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Hasslebo förskola 1-5 år Läsår /7

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Hasslebo förskola 1-5 år Ansvariga för planen Ulrika Christensson Förskolechef Lena Ohlzon Förskollärare Vattendroppen Elsa Ekberg-Frank Förskollärare Snöflingan Vår vision På vår förskola ska inget barn diskrimineras, trakasseras eller utsättas för annan kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Läsår Barnens delaktighet Barnen är delaktiga genom samtal både planerade och spontana. Här pratar vi bl a. om hur man kan vara en bra KOMPIS, att vi är olika men lika värdefulla, om barnens olika intresse och önskemål. Varje vecka har de äldsta barnen aktiviteter där man ofta får öva sig i att vara en bra kompis, konfliktlösning, samarbete och att ta hand om varandra genom massage/beröringsövningar och kamratövningar. Barnen får också använda sig av av olika kreativa uttrycksformer som uppmärksammar olika teman från likabehandlingsplanen. Tillsammans med de barn som behöver extra stöd i sin språkutveckling arbetar vi med TAKK (tecken som alternativ kommunikation) för att de ska kunna deltaga i dialogerna och berätta vad de vill och vad de känner. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrarna har via kommunens föräldraenkät fått komma med sina synpunkter på hur verksamheten jobbar med likabehandlingsfrågor. Vi har informerat om vår likabehandlingsplan på föräldramöte hur vi jobbar i våra barngrupper med bland annat konflikthantering och hur man är en bra kompis. Även genom samtal med föräldrar planerade eller spontana när det har inträffat något med deras barn. Personalens delaktighet All personalen är delaktiga i olika situationer och diskuterar vikten av olika frågor både spontant och sedan också på personalmöte och i våra arbetslag. Förankring av planen I arbetet med barnen kommer vi regelbundet att ta upp de saker som finns nämnda i planen. Att få med oss barnen i detta arbetet är en grundförutsättning för att likabehandlingsplanens mål kan nås. På personalmöten och planeringar kommer det regelbundet att diskuteras hur planen fungerar och hur den kan vidareutvecklas för att på bästa sätt få en god miljö för alla på förskolan. Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på vår hemsida. Den kommer också att sitta uppe på vår förskola. 2/7

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Fjolårets plan har utvärderats genom samtal på personalmöte och i arbetslagen. Föräldrarna har fått diskutera och ange sina synpunkter på föräldramöte när det gäller likabehandlingsplanen. Personalen diskuterar kontinuerligt planen och dess innehåll samt bestämmer riktning för nästa års plan. Genom föräldraenkäten ser vi om kännedomen om likabehandlingsplanen är större än tidigare. Genom utvecklingssamtalen får vi en bild av hur föräldrarna upplever vårt arbete med värdegrundsfrågor. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Förskolechef, personal, vårdnadshavare och barn. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Ett fortsatt arbete med hur vi barn och vuxna ska vara mot varandra. Utifrån utvärderingen ser vi ett tydligt behov av att fortsätta arbeta med "bra kompis tema". Att inget barn eller vuxna diskrimineras, trakasseras eller blir utsatt för kränkande behandling. Att det är viktigt att involvera hela personalgruppen, föräldrar och barn mer i att utforma nästa likabehandlingsplan. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas I ett månadsbrev till föräldrarna på hösten 2015 På ett personalmöte 2015 Genom barnsamtal enskild eller i grupp under Ansvarig för att årets plan utvärderas Lena Ohlzon och Elsa Ekberg Frank 3/7

4 Främjande insatser Namn Förabygga och förhindra kränkande behandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Vi vill att alla på Hasslebo ska respektera varandra och vara bra kamrater gentemot varandra. Insats Att vi som pedagoger är lyhörda i det dagliga arbetet med våra barn, föräldrar och arbetskamrater. På Hasslebo har vi olika verktyg som används under dagarna för att få barnen att lära sig respektera varandra, visa hänsyn och vara goda medmänniskor. Vi har dagliga samtal med barnen hur de tycker en bra kompis ska vara/eller hur en dålig kompis är. Detta kan fungera som en grund för att komma ihåg men också genom att använda nedanstående instrument hoppas vi på att bidra till mer harmoniska barngrupper där respekten för varandra ökar. Stopphanden: Innebär att barnen lär sig att säga stopp om de anser att de råkat ut för något som inte är ok och att man lär sig lyssna på kompisar som säger "stopp", samt/eller visar det med handen (därav stopphanden). Man kan därifrån eventuellt få vidare och diskutera hur man kan lösa det uppkomna problemet. Säga förlåt/snälla handen: Istället för att använda händerna att knuffa, slå, att nypas etcetera kan man vända detta till att man hellre vill se att den som gör detta använder snälla handen till att klappa, göra förlåt, eller att man säger förlåt med "hjärtat". Det vill säga att barnet ska förstå innebörden när han/hon säger förlåt. Ansvarig Lena Ohlzon och Elsa EKberg Frank Datum när det ska vara klart Namn Genus Områden som berörs av insatsen Kön Mål och uppföljning Att alla barnen känner sig trygga och sedda för den de är. Stärka deras självförtroende. Är man trygg i sin könsidentitet är det också lättare att pröva saker som man tycker tillhör det andra könet. Vi vill med detta visa på att ingen aktivitet eller inget uttryck är mer viktigt eller fint än något annat oavsett vem man är. Insats Titta över inredningen av olika lekmiljöer och utveckla Genustänkandet. Medveten väljer böcker som utvecklar genus tänkandet. Ansvarig Lena Ohlzon och Elsa Ekberg Frank Datum när det ska vara klart 4/7

5 Kartläggning Kartläggningsmetoder * Vid utvecklingssamtalen samtala med vårdnadshavare * Regelbundet diskutera klimatet i barngrupperna * Observera och samtala med barnen Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Genom samtal med barn och föräldrar i enlighet med ovan fick vi reda på hur de ser på miljön och klimatet på förskolan. Genom att delta aktivt i barnens vardag får vi information utifrån detta kan vi anpassa det vidare arbetet efter vad vi anser behövs. Hur personalen har involverats i kartläggningen Genom arbetslagsdiskussioner, genomläsning av planen. Resultat och analys Genom observationer och samtal med både barn och föräldrar ser vi att det saknas ett mer genomtänkt genusarbete på förskolan, liksom att vi också behöver arbeta med kulturell mångfald. Vid samtal med föräldrar samt genom observationer av barngruppen har vi noterat ett behov av att arbeta med hur man är mot varandra som kamrater i gruppen och enskilt. 5/7

6 Förebyggande åtgärder Namn "Kamratskap/Bra kompis" "Kön" "Kulturell mångfald" Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning och Ålder Mål och uppföljning Barnen ska ha lika handlingsutrymme i alla situationer och miljöer oavsett kön. De ska välja sina lekar utifrån sina intressen utan att bli begränsade av traditionella könsmönster. Eftersom vi inte har den kulturella mångfalden i våra barngrupper vill vi tillföra detta genom böcker/film i nära samtal med barnen. Vi fortsätter vårt arbete med "Bra kompis". Åtgärd Vi genomför "genusdagar" och "Kulturell mångfaldsdagar" för alla barnen på Hasslebo förskola. Förskolan är inne i en stor förändrings- utveckling då miljöerna ska förändras på olika sätt då vi kommer att ha med detta i vårt förändringsarbete. Motivera åtgärd Vi ser ett behov utifrån observationer och samtal med barnen att vi behöver förändra vårt arbetssätt och våra miljöer. Ansvarig Lena Ohlzon och Elsa Ekberg Frank Datum när det ska vara klart 6/7

7 Rutiner för akuta situationer Policy Ingen i vår verksamhet ska bli utsatt eller utsätta andra för trakasserier eller kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Alla som får kännedom om att trakasserier eller kränkningar förekommer ska genast agera i uppkommen situation och därefter informera förskolechef. Förskolechef ska i sin tur rapportera till huvudman. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Hasslebo förskolas personal via telefon. Förskolechef: Ulrika Christensson Det går också bra att vända sig till vilken annan personal som helst. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Hasslebo förskolas personal via telefon. Förskolechef: Ulrika Christensson Det går också bra att vända sig till vilken annan personal som helst. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn -Ingripa omgående mot all kränkande behandling -Talar med de berörda barnen -Informerar förskolechef -Informera vårdnadshavare och arbetslaget -Följer upp och dokumenterar händelsen Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal -Att man i första hand tar diskussionen med arbetskamraten -Dokumenterar händelsen -Om detta upplevs svårt kontakta förskolechefen Rutiner för uppföljning Har en uppföljningssamtal med alla inblandade om händelsen. Samtalet ska ske inom en vecka. Om hjälp behövs kontakta förskolechefen. Rutiner för dokumentation Personal som får kännedom gör en notering Och informerar förskolechefen Förskolechefen upprättar ett dokument om händelsen Regelbundna noteringar och uppgjorda handlingsplaner förs av ansvarig mentor. Kopia till förskolechef. Ansvarsförhållande Den berörda personalen ansvarar för att händelsen uppmärksammas, gör anteckningar och ser till att insatserna följs upp. Förskolechefen ansvarar för att händelsen dokumenteras på ett systematiskt sätt. 7/7