Plan mot diskriminering och kränkande behandling Ansvariga för planen

Transkript

1 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Ansvariga för planen Pedagog från Alebo: Pedagog från Lindebo: Förskolechef: Linda Wimborn Andersson Linda Nilsson Mia Hamnedalen Vår vision Vi ska alla bli respekterade, sedda och uppmärksammade för den vi är och våra livssituationer. Vi ska alla respektera varandras åsikter, idéer och värderingar. Vi ska bejaka olikheter och mångfald. Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet Enligt artikel 12 i denna konvention har barnen rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör dem. Vi arbetar med barnen och våra visioner enligt följande: Vi bygger upp stärker självkänslan och gruppkänslan. Barnen är med och får bestämma vad som ska hända i verksamheten och vi visar tydligt för barnen att man ska lyssna färdigt på varandra. Vi uppmuntrar att alla svar och åsikter är viktiga. Lyssna på varandra, bli sedd för den du är. Att man bemöter andra som man själv vill bli bemött. Använder goda exempel i det pedagogiska arbetet och lyfter det positiva skeendet. När barnen gör något positivt t.ex. hjälper en kompis så lyfter man fram det och talar om för barnen att detta var snällt gjort osv. Berömmer ett positivt beteende. Språklig utveckling. Vi sjunger, läser böcker, sagolådor, dramatiserar tillsammans med barnen. Språk är makt; kunna förmedla och göra sin åsikt hörd. En bra kompis. Vi pratar mycket hur man vill att en bra kompis ska vara. Vi pratar om känslor, vad gör mig glad, ledsen, arg, rädd osv. Personalen är lyhörd för barns signaler i lekar och aktiviteter, t ex när någon säger "du får inte vara med". Vårdnadshavarnas delaktighet I brukarenkäten som genomfördes februari 2012 fanns frågor gällande barns trygghet, trivsel och värdegrundsarbetet på förskolorna. Analysen ifrån brukarenkäten kommer att bearbetas av pedagogerna och åtgärder kommer att redovisas på ett föräldramöte i september. Personalens delaktighet Varje förskola har en representant för att ta fram Likabehandlingsplanen. Representanterna delger och återkopplar till kollegorna. Detta görs på avdelningarnas planeringstid. Under planeringsdagar viks en stund för arbetet med Likabehandlingsplanen.

2 Förankring av planen Planen ska finnas på förskolans hemsida Information om var planen publiceras ges till föräldrarna via månadsbrev. All personal ska läsa och känna till innehållet och få information på personalmöte. Planen ska vara tillgänglig för alla. 2 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Det har upprättats en plan från år 2009 som pedagogerna har arbetat med. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Pedagoger samt föräldrar Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Alla barn ses och ska inte bli orättvist behandlade. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas På föräldraråd, APT, genom barnsamtal, föräldraenkäten och via e-mejl. Ansvarig för att årets plan utvärderas Mia Hamnedalen, Förskolechef Främjande insatser Främja likabehandling och förhindra utanförskap Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning och Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Alebo förskola och Lindebo förskola: Barnen ska känna till vad mobbning är och vad man kan göra för att hjälpa den som blivit mobbad. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till förskolan, förvissade om att barnen inte blivit utsatt för kränkande behandling. Föräldrarna ska känna till hur förskolan arbetar med jämlikhet, solidaritet och mångfald. Uppföljning sker under APT hur arbetet har gått och om barnens tankar och funderingar. På föräldraenkäten kan föräldrarna svara hur de känner till hur arbetet på förskolan bedrivs gällande jämlikhet, solidaritet och mångfald. Insats Studiecirkel: Alebo: Från motstånd till möjligheter (Lärarförbundet) HT-12 Lindebo: Modiga prinsessor och ömsinta killar (Lärarförbundet) HT-12 Gemensam litteratur: Lärande möte (Skolverket) VT-13 En bok som kan ligga till grund för hur vi arbetar med bemötande och värderingsfrågor.

3 3 Informera föräldrarna på föräldramöten, utvecklingssamtal och föräldraråd hur förskolorna arbetar med jämlikhet, solidaritet och mångfald. Ansvarig Mia Hamnedalen Datum när det ska vara klart Kartläggning Kartläggningsmetoder Husmodellen som diskussionsunderlag och kartläggningsmetod på pedagogträffar. Regelbundna barnsamtal, en gång per år Föräldraenkäter Incidentrapporter Observationer i barngrupper, både ute och inne Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning och Funktionsnedsättning Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Alla föräldrar har haft möjlighet att svara på föräldraenkät, även på modersmålet. Vid varje situation där ett kränkande bemötande upplevs, genom ordval, kroppsspråk eller fysisk handling, ska vi genast gå in och avbryta och tydligt markera att det inte är ett acceptabelt beteende samt direkt följa upp situationen genom samtal kring: Vad var det som hände? Varför hände det? Hur kunde du/ni gjort annorlunda? Hur hade det känts då? Detta har två syften. Dels visar vi den som utför en kränkande handling att det inte är acceptabelt, dels ställer vi upp för och bekräftar den som blivit utsatt. Vi kan inte alltid vara säkra på att vi når alla barn med det direkta samtalet därför måste vi hitta fler vägar för att nå ut med vårt budskap, det kan t.ex. vara genom rollspel. Det är viktigt att vi vuxna reagerar med samma tydlighet på denna typ av kränkning som när barn kränker andra barn. Vi måste också berätta för barnen om vi blir ledsna och att vi inte vill bli behandlade på detta sätt. Detta är viktigt eftersom vi också fungerar som förebilder för barnen. Hur personalen har involverats i kartläggningen Observationer av barngruppen har genomförts då det funnits orsaker och behov. Dessa har sedan analyserats och reflekterats över i arbetslag och med förskolechef. Under 2012/2013 kommer personalen att kartlägga enligt husmodellen diskriminering och trakasserier.

4 4 Förebyggande åtgärder Alebo Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning och Funktionsnedsättning Mål och uppföljning: Alla barn ska känna sig trygga och känna lust att komma till förskolan. Uppföljning sker genom samtal med barn och föräldrar och med hjälp av observationer. Åtgärd Vi använder materialet Start och Stegvis Dokumentation och observation av händelser Konfliktshantering när händelser uppstår. Dela in barnen i åldershomogena grupper Under hösten kommer personalen arbeta med att tillsammans med barnen skapa nya lärmiljöer, med "rum i rummen" anpassade till barnens ålder och intresse. Vi arbetar med att stärka barnen genom att bygga upp självkänslan hos barnet och skapa gruppkänsla. Uppmuntrar barnen att de kan och att vi litar på barnens förmåga. Vi leker lekar där alla barn kan vara med så de känner tillhörighet, en gruppkänsla. Gemensam rörelselek utomhus varje fredag. Använder goda exempel i det pedagogiska arbetet och lyfter det positiva skeendet Vi pedagoger ger beröm och berättar för barnen/barnet att detta var snällt som de har gjort osv. Vi lägger stor vikt på det positiva som händer i verksamheten. Språklig utveckling. Vi pedagoger läser mycket, rim och ramsor, sjunger sånger tillsammans med barnen. Barnen är med och återberättar sagor som vi har läst eller barnen läser för oss. Barnen får stort utrymme till att prata och vi pedagoger lyssnar och ställer följdfrågor. Lyssnar på musik och sjunger med. Barnsamtal. Vi pedagoger uppmuntrar barnen när de är snälla och hjälpsamma mot varandra. Vi pratar mycket om vad som gör en glad, ledsen, arg osv. Hur ser man ut, hur känner man sig i de olika känslorna. Hur man vill att kompisarna ska behandla en. Pedagogen ska ta på sig rollen som förebilder där honnörsorden är: (h)öra; höra, ömsesidighet, respekt och ansvar. Pedagogen ska också arbeta för ett positivt klimat. Kollegial coachning Öppen och ärlig dialog

5 5 Handlingsplan När barn kränker andra barn: Vid varje situation där ett kränkande bemötande upplevs, genom ordval, kroppsspråk eller fysisk handling, ska vi genast gå in och avbryta och tydligt markera att det inte är ett acceptabelt beteende samt direkt följa upp situationen genom samtal kring Vad var det som hände? Varför hände det? Hur kunde du/ni gjort annorlunda? Hur hade det känts då? Detta har två syften. Dels visar vi den som utför en kränkande handling att det inte är acceptabelt, dels ställer vi upp för och bekräftar den som blivit utsatt. Vi kan inte alltid vara säkra på att vi når alla barn med det direkta samtalet därför måste vi hitta fler vägar för att nå ut med vårt budskap, det kan t.ex. vara genom rollspel. När barn kränker vuxna: Det är viktigt att vi vuxna reagerar med samma tydlighet på denna typ av kränkning som när barn kränker andra barn. Vi måste också berätta för barnen om vi blir ledsna och att vi inte vill bli behandlade på detta sätt. Detta är viktigt eftersom vi också fungerar som förebilder för barnen. När vuxna kränker barn: Vi ska alltid reagera när vi anser att en vuxen kränker ett barn. Det kanske handlar om en omedveten kränkning från den vuxnes sida. Det är därför viktigt att vi vid ett lämpligt tillfälle gör denne uppmärksam på hur vi uppfattat situationen och att man kan ha en öppen dialog om detta. Vid grövre kränkningar måste vi ingripa direkt för att skydda barnet. Att man behandlar barnen på ett icke kränkande sätt gäller alla vuxna som vistas på förskolan. När vuxna kränker andra vuxna: Det kan vara svårt som vuxen att bemöta situationer där vuxna kränker andra vuxna men vi har en skyldighet gentemot varandra att reagera. Detta gäller både direkta och indirekta kränkningar. Genom att verka för ett öppet arbetsklimat där alla känner sig trygga kan man förhoppningsvis motverka kränkningar. Detta gäller alla vuxna som vistas på förskolan. Vid misstanke om återkommande eller grov kränkande behandling av ett barn eller en vuxen skall en utredning göras. Att detta görs är förskolechefens ansvar så fort denne fått information om situationen. Utredningen ska leda till en handlingsplan som tas fram tillsammans med alla inblandade. Resultatet av det arbetet ska sedan följas upp genom observationer och samtal. All personal ansvarar för att det förbyggande arbetet genomförs. Detta gör man genom att vara närvarande och aktiv i barnens vardag på förskolan, att visa intresse och omtanke för varje barn och vuxen samt att i varje situation vara förebild och företrädare för den värdegrund vi vill ha. Förskolechefen har det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i en tillåtande och bejakande miljö. Upprättandet av planen sker av förskolechef, pedagoger, barn och föräldrar. Alla i verksamheten, personal, vikarier, lärarstuderande, barn och föräldrar ska känna till den. Planen ska vara ett levande dokument och användas i det pedagogiska arbetet, i kontakt med föräldrar samt andra deltagare i verksamheten Planen ska lämnas på remiss och diskuteras på föräldraråd och därefter erbjudas och finnas tillgänglig för alla föräldrar samt andra deltagare i verksamheten. En årlig uppföljning ska göras och redovisas i kvalitetsredovisningen.

6 6 All personal ska vara delaktig i den årliga revideringen av planen. Föräldrar ska i samband med revidering få möjlighet att lämna synpunkter på innehållet. Motivera åtgärd Barnen får den uppmärksamhet och trygghet varje barn kräver. Två pedagoger från Alebo kommer att erbjudas utbildning i ICPD, dvs. vägledande samtal med barn. Ansvarig Mia Hamnedalen Datum när det ska vara klart Lindebo Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning och Funktionsnedsättning Mål och uppföljning All barn ska känna sig trygga och känna lust att komma till förskolan. Uppföljning sker genom samtal med barn och med hjälp av observationer. Vi använder materialet Start och Stegvis Dokumentation av observationer av händelser Konfliktshantering när händelser uppstår Dela barnen i Bamsegrupp (4 år) och Björngrupp (5 år) Öppna dörrar mellan avdelningarna per sida Alla vuxna tar på sig rollen som förebilder med honnörsorden: (h) ÖRA, dvs. höra, ömsesidighet, respekt och ansvar. Pedagogerna ska arbeta för ett positivt klimat. Kollegial coachning Öppen och ärlig dialog Motivera åtgärd Genom att samarbete mer mellan avdelningarna, lär barnen och pedagogerna känna varandra för ökad respekt, ömsesidighet och trygghet. En pedagog på Lindebo har påbörjat utbildning i ICPD, dvs. vägledande samtal med barn. Handlingsplan När barn kränker andra barn: Vid varje situation där ett kränkande bemötande upplevs, genom ordval, kroppsspråk eller fysisk handling, ska vi genast gå in och avbryta och tydligt markera att det inte är ett acceptabelt beteende samt direkt följa upp situationen genom samtal kring Vad var det som hände? Varför hände det? Hur kunde du/ni gjort annorlunda? Hur hade det känts då? Detta har två syften. Dels visar vi den som utför en kränkande handling att det inte är acceptabelt, dels ställer vi upp för och bekräftar den som blivit utsatt. Vi kan inte alltid vara säkra på att vi når alla barn med det direkta samtalet därför måste vi hitta fler vägar för att nå ut med vårt budskap, det kan t.ex. vara genom rollspel.

7 När barn kränker vuxna: Det är viktigt att vi vuxna reagerar med samma tydlighet på denna typ av kränkning som när barn kränker andra barn. Vi måste också berätta för barnen om vi blir ledsna och att vi inte vill bli behandlade på detta sätt. Detta är viktigt eftersom vi också fungerar som förebilder för barnen. När vuxna kränker barn: Vi ska alltid reagera när vi anser att en vuxen kränker ett barn. Det kanske handlar om en omedveten kränkning från den vuxnes sida. Det är därför viktigt att vi vid ett lämpligt tillfälle gör denne uppmärksam på hur vi uppfattat situationen och att man kan ha en öppen dialog om detta. Vid grövre kränkningar måste vi ingripa direkt för att skydda barnet. Att man behandlar barnen på ett icke kränkande sätt gäller alla vuxna som vistas på förskolan. När vuxna kränker andra vuxna: Det kan vara svårt som vuxen att bemöta situationer där vuxna kränker andra vuxna men vi har en skyldighet gentemot varandra att reagera. Detta gäller både direkta och indirekta kränkningar. Genom att verka för ett öppet arbetsklimat där alla känner sig trygga kan man förhoppningsvis motverka kränkningar. Detta gäller alla vuxna som vistas på förskolan. Vid misstanke om återkommande eller grov kränkande behandling av ett barn eller en vuxen skall en utredning göras. Att detta görs är förskolechefens ansvar så fort denne fått information om situationen. Utredningen ska leda till en handlingsplan som tas fram tillsammans med alla inblandade. Resultatet av det arbetet ska sedan följas upp genom observationer och samtal. All personal ansvarar för att det förbyggande arbetet genomförs. Detta gör man genom att vara närvarande och aktiv i barnens vardag på förskolan, att visa intresse och omtanke för varje barn och vuxen samt att i varje situation vara förebild och företrädare för den värdegrund vi vill ha. Förskolechefen har det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i en tillåtande och bejakande miljö. Kvalitetssäkring Upprättandet av planen sker av rektor, pedagoger, barn och föräldrar. Alla i verksamheten, personal, vikarier, lärarstuderande, barn och föräldrar ska känna till den. Planen ska vara ett levande dokument och användas i det pedagogiska arbetet, i kontakt med föräldrar samt andra deltagare i verksamheten Planen ska lämnas på remiss och diskuteras i föräldraråd och därefter erbjudas och finnas tillgänglig för alla föräldrar samt andra deltagare i verksamheten. En årlig uppföljning ska göras och redovisas i kvalitetsredovisningen. All personal ska vara delaktig i den årliga revideringen av planen. Föräldrar ska i samband med revidering få möjlighet att lämna synpunkter på innehållet. Ansvarig Mia Hamnedalen Datum när det ska vara klart

8 Rutiner för akuta situationer Policy Enligt den nya skollagen (SFS 2010:800) som kommer att tillämpas från och med den 1 juli 2011 är personal i förskolan som får kännedom om att ett barn kan ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling skyldig att anmäla detta till förskolechefen. Chefen är i sin tur skyldig att föra informationen vidare till huvudmannen. Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på våra förskolor, Alebo och Lindebo. Personalen har en gemensam uppfattning om vad som menas med trakasserier och kränkande behandling och vad de som vuxna i förskolan ska reagera på. Värdegrundsarbetet ska ligga som en röd tråd i processgrupper, APT, reflektion och uppföljningsarbetet. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Pedagogerna håller god uppsikt över alla platser där barn leker inomhus- och utomhus är redo att ge barnen stöd i situationer där det uppstår bråk och konflikter. Föräldrarna är viktiga i att upptäcka trakasserier och kränkande behandling, därför ska vi alltid ha en dialog med föräldrarna som kan höra av sitt barn att något har hänt på förskolan. Föräldrarna ska då informera förskolan för att utresa om så är fallet. Pedagogerna ska rapportera händelser hänt under dagen till föräldrarna. För dialog mellan förskola och hemmet om vilka kännetecken vi ska vara uppmärksamma på. Ett barn som långvarigt blir utsatt för kränkningar kan: verka ledsen och olycklig, håglös och passiv ha svårigheter att koncentrera sig underprestera sakna vänner ha svårigheter att tala i grupp ha svårigheter att hävda sig i kamratgruppen sova dåligt, ha mardrömmar vara motvillig att gå till förskolan komma hem med trasiga, förstörda eller borttappade kläder och saker utan förklaringar komma hem med blåmärken eller sår utan att förklara varför muta eller köpa kompisar med pengar och saker Alla pedagoger ansvarar för att det förebyggande arbetet genomförs. Detta gör man genom att vara närvarande och aktiv i barnets vardag på förskolan, att visa intresse och omtanke för varje barn och vuxen samt att i varje situation vara förebild och företrädande för den värdegrund vi vill ha: (h)öra! Förskolechefen har det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i en tillåtande och bejakande miljö. 8

9 9 Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Alebo: Linda Andersson Wimborn Lindebo: Linda Nilsson Förskolechef: Mia Hamnedalen, Man kan naturligtvis även vända sig till all personal på förskolorna. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Vid varje situation där ett kränkande bemötande upplevs, genom ordval, kroppspråk eller fysisk handling, ska pedagogerna genast gå in och avbryta och tydligt markera att det inte är acceptabelt beteende samt direkt följa upp situationen genom samtal kring: vad var det som hände? Varför hände det? Hur kunde vi ha gjort annorlunda? Hur hade det känts då? Genom kartläggningen visar vi att en kränkande handling inte är acceptabelt och bekräftar personen som blivit utsatt. Pedagogerna uppmärksammar och tar ansvar för när ett barn utsätter ett annat barn för kränkande behandling. Den personal som uppmärksammar händelsen kontaktar förskolechefen och informerar vad som hänt. Den pedagog som uppmärksammat händelsen informerar alla berörda föräldrar samma dag som händelsen skett. Förskolechefen informerar avdelningschefen om händelsen. Den pedagog som uppmärksammat händelsen ansvarar för att en utredning görs och dokumenterar. Den pedagog som uppmärksammat händelsen ansvarar för att åtgärder vidtas för att förhindra fortsatta kränkningar eller trakasserier. En handlingsplan upprättas. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal All personal uppmärksammar och tar ansvar om någon vuxen, personal eller vårdnadshavare utför en kränkande handling mot ett barn. Den person som uppmärksammar händelsen kontaktar förskolechefen och informerar vad som hänt. Förskolechefen informerar övrig personal. Förskolechefen informerar avdelningschefen om händelsen. Den personal som dokumenterat händelsen informerar alla berörda föräldrar samma dag som händelsen skett. Den pedagog som uppmärksammat händelsen ansvarar för att en utredning görs och dokumenterar. Den pedagog som uppmärksammat händelsen ansvarar för att åtgärder vidtas för att förhindra fortsatta kränkningar ellertrakasserier. En handlingsplan upprättas. Vid allvarliga fall av trakasserier eller kränkande behandling kan det bli aktuellt att överväga disciplinära åtgärder gentemot den eller de anställda som har utfört trakasserierna eller kränkningarna. I lagen om anställningsskydd (LAS) finns en rad arbetsrättsliga åtgärder som arbetsgivaren kan vidta mot arbetstagare som misskött sig och utsatt någon för trakasserier eller kränkande behandling.

10 10 De åtgärder som kan bli aktuella är: Varning (enligt LAS 30 ) Omplacering (enligt LAS 7 ) Uppsägning (enligt LAS 7 ) Avsked (enligt LAS 18 ) Innan någon av dessa arbetsrättsliga åtgärder kan vidtas ska den anställdes eventuella facklig organisation kontaktas. Arbetsgivare som vidtar arbetsrättsliga åtgärder mot en anställd för att stävja trakasserier eller kränkande behandling bör erbjuda henne eller honom stödsamtal. Rutiner för uppföljning Ansvarspedagog eller den pedagog som uppmärksammat händelsen ansvarar för att efter två veckor följs fallet upp och utvärderas. Rutiner för dokumentation: Ansvarspedagogen eller den pedagog som uppmärksammat händelsen, ansvarar för att fallet dokumenteras. Blanketten utredning/dokumentation gällande misstanke om kränkande behandling. Blanketten Åtgärdsprogram- kränkande behandling används för vilka åtgärder som ska vidtas. Alla åtgärder från arbetslaget dokumenteras (telefonsamtal, möten observation mm.) och arkiveras i en barnmapp för ärendet. Ansvarspedagogen ansvarar för att dokumentationen delges föräldrarna. Förskolechefen dokumenterar när en vuxen kränker ett barn.