Viby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Viby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolechef har ansvaret för att planen upprättas och följs. Vår vision På vår förskola ska alla barn känna sig respekterade för den de är oavsett kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Alla barn ska ha samma möjlighet till utveckling utifrån sina förutsättningar. På vår förskola ska inget barn bli utsatt för diskriminering, kränkande behandling eller trakasserier. Alla barn ska känna sig trygga, bli sedda och hörda, samt bemötas och behandlas med respekt. Alla barn ska känna tillhörighet i vår förskola. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2015/2016 Barnens delaktighet Genom enkätfrågor och samtal med barnen har de varit delaktiga i att ta fram planen. Vårdnadshavarnas delaktighet Alla vårdnadshavare på förskolan har fått möjlighet att besvara en enkät inför upprättande av planen. Personalens delaktighet All personal har varit delaktig i arbetet att upprätta planen. Kartläggningsarbetet som har gjorts på respektive avdelning har mynnat ut i en sammanställning som berör främjande, förebyggande och åtgärdande arbete.

3 Förankring av planen Förankring av planen sker utifrån nedanstående: Personal: Arbete i samband med arbetsplatsträffar, pedagogiska träffar, planeringsdagar och avdelningsplanering Föräldrar: Genom publicering på hemsidan, föräldraråd och föräldramöten Barn: I det dagliga arbetet på avdelningarna. Om behov finns översätts planen även till andra språk för att göra den tillgänglig för alla.

4 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Utvärdering av föregående års plan har ägt rum på utvärderingsdagen i juni Genom den årliga föräldraenkäten har föräldrars synpunkter samlats in. Vid barnintervjuer på våren har barnens synpunkter samlats in. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Personal, vårdnadshavare och barn har deltagit i utvärderingen av planen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Resultatet av utvärderingen visar att pedagogerna på förskolan har ett aktivt främjande arbete. Arbetet genomsyrar hela dagen. Vi arbetar med olika temaområden som rör likabehandling. Dockor och rollspel används för att belysa och samtala om orättvisor som har ett samband med diskrimineringsgrunderna. Lions Quest (Quintus) används som inspiration och vägledning i arbetet. Pedagogerna hjälper barnen att, både i ord och handling, hitta sina egna gränser och respektera andras. Arbete med att sätta ord på sina känslor är en betydelsefull del, likaså att förstå andras känslor. Arbetet med att förebygga och åtgärda kränkningar och diskriminering sker genom att tolka signaler från barnen samt genom information från vårdnadshavare. Det aktiva arbetet har gett ett gott resultat. Föräldraenkäten visar att ingen av de svarande upplever otrygghet på förskolan. Vi kan dock se en minskning av andelen som svarar att påståendet stämmer helt och hållet jämfört med föregående år. Mitt barn upplever trygghet i vår förskola. Stämmer helt och hållet 68% Stämmer ganska bra 32% Stämmer mindre bra 0% Stämmer inte alls 0% Vid pedagogernas analys av svaren framkom följande åtgärder för att öka tryggheten ytterligare och få fler som svarar "Stämmer helt och hållet" på påståendet "Mitt barn upplever trygghet i vår förskola": Pedagogers förhållningssätt och känslan vi förmedlar till föräldrarna är viktigt. Vi tar oss tid att ta emot ordentligt vid lämning och hämtning. Vi tänker på hur vi bemöter barn och föräldrar i olika situationer. Vi har en rak och tydlig kommunikation. Vi beskriver hur läget är och hur vi ser det enskilda barnet.

5 Vi kan förbättra information vid vikarie och att i möjligaste mån ha samma vikarie. Vi som ordinarie bör i den mån det går möta upp barn och föräldrar vid lämning och hämtning för att skapa en trygghet för barnet. Att vara lyhörda för vad barn och föräldrar uttrycker skapar trygghet. Detta är vi noggranna med. Vi pedagoger ska finnas där barnen finns, t ex cirkulera mer på gården när vi är ute. Detta ökar tryggheten Om svaren kan handla om en osäkerhet inför vår kompetens behöver vi informera om vilka speciella kompetensutbildningar vi går, vilka är direkt relaterade till den fysiska tryggheten, t.ex. olycksfall, brand. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Planen utvärderas på utvärderingsdagen i juni av pedagogerna. Inför utvärderingsdagen samlar pedagogerna in underlag i barngrupperna. Föräldrar deltar i utvärderingen genom vår årliga enkät. Ansvarig för att årets plan utvärderas Förskolechef

6 Främjande insatser Namn Främja likabehandling oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck Områden som berörs av insatsen Kön och Könsidentitet eller könsuttryck Mål och uppföljning Flickor och pojkar får lika stort inflytande över verksamheten och lika stort utrymme. Vi har ett normkritiskt förhållningssätt i verksamheten där vi arbetar för att stärka barnens förmåga att värna sin kroppsliga integritet gentemot vuxna och andra barn. Vi ger både pojkar och flickor likvärdiga möjligheter att utvecklas. Vi ger barnen förutsättningar att utveckla sina förmågor och intressen, samt erbjuder material och miljöer som utmanar både pojkar och flickor utan att vara könsstereotypt. Insats Vi för samtal med barnen om olikheter och utmanar dem i att reflektera utanför traditionella könsmönster. Både pojkar och flickor uppmuntras att prova olika roller i lekarna. Vi erbjuder könsneutralt material och lärmiljöer till både pojkar och flickor. Boken "Kråkes Familjer" köps in till alla avdelningar. Boken används som underlag för samtal. Ansvarig Pedagogerna i respektive arbetslag. Datum när det ska vara klart En sammanfattande dokumentation av årets arbete redovisas på utvärderingsdagen i juni Delutvärdering sker under våren 2016.

7 Namn Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet Mål och uppföljning Vi lär barnen att känna stolthet över sig själva utifrån sin etniska tillhörighet. Aktivt arbete med att utveckla barnens förmåga att leva sig in i och respektera andra kulturer och andra värderingar. Barnen ska bli uppmärksamma på att det finns olika etniska tillhörigheter. Vi uppmärksammar flerspråkighet på ett positivt sätt genom att t ex stödja barnets modersmål. Vi lyfter också fram kulturella skillnader på ett positivt sätt. Insats Vi lär barnen mer om olika kulturer och traditioner för att stärka barnets identitet, t ex genom att tillvarata vårdnadshavarnas kunskaper, låna böcker på biblioteket m.m. I samband med FN-dagen har hela förskolan en temavecka "Barn i världen". Flerspråkighet uppmärksammas på ett positivt sätt, exempelvis genom att sjunga på olika språk, jämföra ord på olika språk, synliggöra likheter och olikheter kopplat till olika språk, traditioner, seder och vanor. Vårdnadshavarna är en viktig resurs i arbetet. Boken "Kråkes Familjer" köps in till alla avdelningar. Boken används som underlag för samtal. Ansvarig Alla pedagoger i respektive arbetslag. Datum när det ska vara klart En sammanfattande dokumentation av årets arbete redovisas på utvärderingsdagen i juni Delutvärdering sker under våren 2016.

8 Namn Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Områden som berörs av insatsen Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning Vi utvecklar barnens förmåga att leva sig in i och respektera annan trosuppfattning. Vi gör barnen uppmärksamma på att det finns olika religioner och religiösa högtider. Insats Vi har en temavecka "Barn i världen" i samband med FN-dagen. På de avdelningar där vi har barn med annan religion eller annan trosuppfattning uppmärksammas deras högtider och traditioner. Vi behöver öka vår kunskap om andra religioner. Vi är medvetna om att inte alla vårdnadshavare och barn med en viss trosuppfattning har samma önskemål och behov, därför tar vi reda på vad som gäller för just den enskilda familjen. Boken "Kråkes Familjer" köps in till alla avdelningar. Boken används som underlag för samtal. Ansvarig Alla pedagoger i respektive arbetslag. Datum när det ska vara klart En sammanfattande dokumentation av årets arbete redovisas på utvärderingsdagen i juni Delutvärdering sker under våren 2016.

9 Namn Främjande arbete med koppling till diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Alla barn ska kunna delta utifrån sina olika förutsättningar i de aktiviteter som genomförs. Insats Verksamheten anpassas med hänsyn till barnens olika förutsättningar och den utformas så att alla barn kan delta på sina villkor i de olika aktiviteterna. Vid behov upprättas nätverksmöten med t ex habiliteringen, handikapporganisationer m.m. Ansvarig Alla pedagoger i respektive arbetslag. Datum när det ska vara klart En sammanfattande dokumentation av årets arbete redovisas på utvärderingsdagen i juni Delutvärdering sker under våren Namn Främjande arbete med koppling till diskrimineringsgrunden sexuell läggning Områden som berörs av insatsen Sexuell läggning Mål och uppföljning Pedagogerna är förberedda på att välkomna och bemöta regnbågsfamiljer. Insats Boken "Kråkes familjer" köps in till alla avdelningar. Boken används i det pedagogiska arbetet med barnen som underlag för samtal om olika familjekonstellationer. Vi lånar även andra böcker om olika familjekonstellationer från biblioteket att använda i samtal med barnen. Vid mottagande av nya barn och familjer i verksamheten är pedagogerna medvetna om att familjekonstellationerna kan se olika ut. Vi diskuterar hur vi bemöter barn från olika familjekonstellationer/regnbågsfamiljer på

10 pedagogiska träffar. Ansvarig Alla pedagoger i respektive arbetslag. Datum när det ska vara klart En sammanfattande dokumentation av årets arbete redovisas på utvärderingsdagen i juni Delutvärdering sker under våren Namn Främjande arbete med koppling till diskrimineringsgrunden ålder Områden som berörs av insatsen Ålder Mål och uppföljning Alla barn oavsett ålder ges lika stora möjligheter till utveckling utifrån sin egen mognadsnivå. Insats Pedagogerna reflekterar över om det finns osynliga maktstrukturer i barngruppen som bygger på ålder. Får de äldre barnen förmåner enbart på grund av sin ålder och som skapar hierarkier? Ansvarig Alla pedagoger i respektive arbetslag. Datum när det ska vara klart En sammanfattande dokumentation av årets arbete redovisas på utvärderingsdagen i juni Delutvärdering sker under våren 2016.

11 Namn Främjande arbete med koppling till kränkande behandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Mål och uppföljning Inget barn ska utsättas för kränkande behandling på vår förskola. Insats Vi tränar varje barns förmåga till empati och respekt för allas lika värde och vi ger redskap för att lösa konflikter. Vi använder t ex Quitus (Lions Quest) som inspiration och stöd i detta arbete. Barnen får lära sig att hjälpa varandra; de mindre barnen kan få hjälp att lägga upp mat eller hjälp med påklädning av de äldre barnen. Alla barn, både flickor och pojkar, involveras i lika stor utsträckning i detta arbete. Vi för samtal med barnen om olika situationer som kan uppfattas som kränkande, hur de kan agera för att vara en bra kompis och hur de kan hjälpa en kamrat som blir utsatt för kränkningar. Alla pedagoger föregår med gott exempel och visar barnen hur man bör bete sig mot varandra. Pedagogerna talar aldrig illa om andra anställda, barn eller vårdnadshavare. Ansvarig Alla pedagoger på respektive avdelning. Datum när det ska vara klart En dokumentation av arbetet görs i samband med utvärderingsdagen i juni 2016.

12 Kartläggning Kartläggningsmetoder Kartläggning görs genom: Enkätfrågor till barnen Samtal i hela barngruppen Samtal mellan pedagogerna Föräldraenkäter Samtal En del av kartläggningen utgörs av regelbundna planerade samtal med barn, enskilt och i grupp för att få information om stämningen i barngrupperna och på hela förskolan. Genom samtalen fångas barns upplevelse av diskriminering upp, det vill säga om de känner sig orättvist behandlade i verksamheten och om det i så fall finns ett samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning och ålder. Enkäter Föräldrarna ges möjlighet att delta i kartläggningen genom enkäter. Baren får också svara på enkla frågor genom enkäter. Samtliga anställda besvarar den årligen återkommande medarbetarenkäten där delar av frågeställningarna handlar om situationen på förskolan och förskolans likabehandlingsarbete. Incidentrapporter Vi följer huvudmannens rutin för anmälan av och utredning av kränkande behandling. Rutinen, samt anmälningsblanketter finns tillgängliga på kommunens intranät. Genomgång av rutiner och regler Vi granskar kritiskt de rutiner och regler vi har på vår förskolan på såväl individ-, grupp- som verksamhetsnivå. Vi ser exempelvis över rutinerna för spridning av information, kontakt med vårdnadshavare, användning av tolk m.m. Syftet är att upptäcka om det finns diskriminerande inslag? Kan förskolan göra sig skyldig till indirekt diskriminering? Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de barn som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.

13 Vi är uppmärksamma på om detta förekommer på förskolan. Trygghetsvandringar Förskolans ute- och innemiljö granskas utifrån ett trygghets- och säkerhetsperspektiv i syfte att identifiera platser och situationer där trakasserier och kränkande behandling kan förekommer utan att personalen får kännedom om det. Barn och föräldrar involveras också i detta arbete. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Enskilda samtal har genomförts med barn från alla 3-5 års avdelningar. Samtal i grupp har genomförts på samtliga avdelningar. Alla föräldrar har erbjudits möjlighet att besvara en enkät som är direkt kopplad till arbetet med att kartlägga diskriminering och trakasserier. I samband med den årliga brukarenkäten i kommunen har föräldrar också getts möjlighet att delta i kartläggningen. Förskolan bedriver ett aktivt arbete för att öka svarsfrekvensen på föräldraenkäterna. Den dagliga kommunikationen med vårdnadshavare utgör en betydelsefull del i kartläggningsarbetet. Hur personalen har involverats i kartläggningen Pedagogerna har observerat och kartlagt barngrupperna på alla avdelningar. Pedagogerna har resonerat kring platser som kan upplevas som otrygga på förskolan. Reflektionssamtal i pedagoggrupperna har lett fram till förslag på främjande, förebyggande och åtgärdande arbete. Resultat och analys Kartläggningen visar att det finns platser som kan vara otrygga. Det gäller alla platser där pedagogerna inte finns i närheten är otrygga. De platser vi har identifierat som speciellt otrygga är följande: Utomhus: * Ute på gården utanför Tellus och Jupiter * Valstugan som skymmer sikten för pedagogerna. Det är svårt att hålla kolla på vad som sker bakom stugan. * Bakom förrådet på lilla gården.

14 * Den del av lilla gården som är framför köket, där tåget finns. * Gårdens "ytterområden". Inomhus * Hallarna där det kan bli trångt när barnen går ut/in. * Tvättrum och toaletter Kartläggningen visar inte tecken på att diskriminering förekommer utifrån diskrimineringsgrunderna.

15 Förebyggande åtgärder Namn Förebyggande åtgärder utifrån kartläggningen Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Målet är att alla barn ska vara trygga på vår förskola och att inga trakasserier eller diskriminering ska förekomma. Åtgärd Förebyggande arbete sker genom att: Pedagogerna cirkulerar ute och är på hela gården. Även inomhus rör sig pedagogerna på hela avdelningen för att ha uppsikt över alla rum. Grind sätts upp till hallen på småbarnsavdelningarna för att förhindra att barnen är där utan uppsikt av pedagogerna. Pedagogerna släpper in/ut några barn i taget i entréerna. En pedagog finns ute och tar emot när barnen går ut. Avdelningarna möbleras för att ge möjligheter att kombinera olika lekar för att stimulera lekar som bryter traditionella könsmönster. Speciellt under hösten läggs mycket tid till att arbete med relationerna i barngrupperna. Arbete med "jaget", känslor och vänskap sker. Lions Quest (Quintus) ger stöd och inspiration i arbetet. Vi använder även böcker riktade till barnen för att prata om känslor, t ex "Tilda med is och sol". Motivera åtgärd Åtgärderna syftar till att öka tryggheten på de platser vi har identifierat som otrygga. Åtgärderna kring det pedagogiska arbetet i barngrupperna kring normer och värden är ett främjande arbete som syftar till att skapa goda relationer mellan barnen. Ansvarig Samtliga pedagoger deltar aktivt i alla åtgärder. Förskolechefen ansvarar för att utvärdering och uppföljning av åtgärderna sker. Datum när det ska vara klart Åtgärderna utvärderas kontinuerligt under året och en sammanfattande utvärdering görs på utvärderingsdagen i juni 2016.

16 Rutiner för akuta situationer Policy På Viby förskola råder nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Pedagoger och vårdnadshavare är uppmärksamma på kännetecken som tyder på att ett barn kan vara utsatt för kränkningar. Pedagogerna har god uppsikt över barnen både inom- och utomhus och är redo att ge stöd i situationer där det uppstår bråk eller konflikter. Alla barn och vårdnadshavare ska kunna vända sig till någon på förskolan som de har förtroende för när de ser att ett barn blir utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Ett barn som långvarigt blir utsatt för kränkningar kan: verka ledsen och olycklig, håglös och passivha svårigheter att koncentrera sig underprestera sakna vännerha svårigheter att tala i grupp ha svårigheter att hävda sig i kamratgruppen, sova dåligt, ha mardrömmar. vara motvillig att gå till förskolan, komma hem med trasiga, förstörda eller borttappade kläder och saker utan förklaringar, komma hem med blåmärken eller sår utan att förklara varför, muta eller köpa kompisar med pengar och saker. Pedagogerna på förskolan är extra uppmärksamma om de hör vårdnadshavare berätta om något av ovanstående eller själva ser tecken på att barnet kan vara utsatt. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Barn och vårdnadshavare kan vända sig till pedagogerna på avdelningen. Varje barn har en kontaktpedagog. Vårdnadshavare kan också vända sig till förskolechefen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Huvudmannens rutin för anmälan av kränkande behandling och diskriminering tillämpas. Förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn känner sig utsatt för kränkande behandling i verksamheten ska enligt skollagen skyndsamt anmäla detta till förskolechefen. Förskolechefen anmäler detta till huvudmannen dvs. skolnämnden, genom ett delegationsbeslut. Ärenden hanteras skyndsamt. Blankett för anmälan finns på kommunens intranät. Utredningen ska allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsakerna till händelsen. Utredningen ska omfatta både det barn som blivit kränkt och det eller dem som kan ha kränkt. Samtal ska föras med alla inblandade barn. I vissa fall kan det räcka med några få frågor för att få händelsen klarlagd och i andra fall kan utredningsskyldigheten bli mer långtgående och även innefatta samtal med barnets vårdnadshavare.

17 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Både diskrimineringslagen och skollagen innehåller absolut förbud för de anställda att utsätta ett barn för trakasserier eller kränkande behandling. Detta gäller för alla tänkbara former av kränkningar. Ett barn som blir kränkt at någon anställd är i en särskilt utsatt situation eftersom barnet befinner sig i beroendeställning. Kränkningar som begås av pedagoger betraktas därför som mycket allvarliga. Förskolechefen eller någon annan med motsvarande ledningsfunktion ansvarar för att utredning görs skyndsamt vid misstanke om kränkningar. All personal förväntas reagera och säga till om någon kollega har ett kränkande beteende gentemot barn. - Prata med kollegan i enrum. Fråga hur denne tänkte. Lyssna in situationen. - Undvik känsliga samtal/diskussioner med barn närvarande. - Informera förskolechefen. Förskolechefen ansvarar för att utredning görs. Vid allvarliga fall av trakasserier eller kränkande behandling kan det bli aktuellt att överväga disciplinära åtgärder gentemot den eller de anställda som har utfört trakasserierna eller kränkningarna. I lagen om anställningsskydd (LAS) finns en rad arbetsrättsliga åtgärder som arbetsgivaren kan vidtag mot arbetstagare som misskött sig och utsatt någon för trakasserier eller kränkande behandling. Åtgärder som kan bli aktuella är: Varning enligt LAS 30 Omplacering enligt LAS 7 Uppsägning enligt LAS 7 Avsked enligt LAS 18 Innan arbetsrättsliga åtgärder vidtas ska den anställdes eventuella fackliga organisation kontaktas. Om arbetsrättsliga åtgärder mot en anställd vidtas bör stödsamtal till den anställde erbjudas. Hela processen dokumenteras väl. Rutiner för uppföljning Handlingsplikten inträder så snart det finns misstanke om att ett barn utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. (se Håbo kommuns rutin för anmälan av kränkande behandling/ -diskriminering SKN nr ) Ansvarig: Förskolechef deltar i samtal och uppföljning och är ansvarig för eventuella åtgärder

18 Rutiner för dokumentation Alla incidenter anmäls till förskolechefen enligt Håbo kommuns rutin för anmälan av kränkande behandling /-diskriminering. Samtal, observationer, utredningar, åtgärder m.m. dokumenteras skriftligt. Pedagoger och förskolechef ansvarar för att en skriftlig dokumentation sker. Ansvarsförhållande Lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn kan ha blivit utsatt för trakasserier eller kräkande behandling är skyldig att anmäla detta till förskolechefen som ansvarar för att det utreds enligt Skollagen 6 kap 10. Förskolechefen är i sin tur skyldig att föra informationen vidare till huvudmannen. Håbo kommun har en skriftlig rutin för detta, se bilaga (SKN nr ).