Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Björkbergs förskola Upprättad Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling för de barn som deltar i eller söker till verksamheten

2 1 (16) Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Björkbergs förskola Vår vision- Värdegrund På Björkbergs förskola arbetar vi utifrån demokrati och alla människors lika värde. Vi bemöter varandra med empati och respekt. Genom barnens inflytande och pedagogernas främjande av leken, ges möjlighet till ett lustfullt lärande. Demokrati- Allas rätt att ha och uttrycka sin åsikt. Inflytande- Alla ges möjlighet att påverka sin situation Respekt- Ömsesidigt bemötande Empati- Ha förmågan att sätta sig in i andra människors situation. Lustfyllt lärande- Det ska vara roligt att lära sig, jag kan jag vill jag vågar! Planen gäller från Planen gäller till Ansvariga för planen Arbetslag: Förskollärare och barnskötare vid Björkbergs förskola Förskolechef : Sara Humla Barnens delaktighet Pedagogerna går igenom planen med barnen på respektive avdelning anpassat utifrån ålder och mognad genom att förankra ex. Den gyllene regeln (behandla andra som du vill bli behandlad själv), våra Kompisböcker, Barnkonventionen och materialet Snick Snack. Barnen deltar också genom intervjuer (barn som fyllt tre år och uppåt) där vi närmare får reda på hur barnen trivs på förskolan. Det viktigaste arbetet sker daglig dags när vi lyssnar på och visar respekt för det barnen säger. På morgonsamling som sker varje dag där vi tar upp aktuella frågor, dessutom sker ett ständigt pågående arbete med värdegrundsfrågor

3 2 (16) Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavare görs delaktiga genom att de på föräldramöten, inskolning, föräldraråd och utvecklingssamtal informeras föräldrar om planen. Planen finns tillgänglig i hallarna på respektive avdelning på vår hemsida. Alla avdelningar har en synpunktslåda där vårdnadshavare kan kommentera eller lämna synpunkter. Vi har dialog kring saker som inträffar, men också kring funderingar och oro som kan finnas hos vårdnadshavare. Vår strävan är att vårdnadshavarna ska känna förtroende att de behandlas med respekt av oss pedagoger. Personalens delaktighet Planen är ett gemensamt framtaget dokument som ständigt hålls levande genom våra olika forum, ex. kvalitetsdagar, reflektionstid- kvalitetsarbete, avdelningsreflektion, APT/personalmöte. Den hålls också levande i den dagliga verksamheten genom arbetet med Den gyllene regeln, Barnkonventionen, Snick Snack och Kompisböcker. Pedagogerna har tillgång till en mapp i Drive där bl.a. Barnkonventionen, Allmänna råd kring arbetet mot Diskriminering och kränkande behandling, Stödmaterialet Förskolans och skolans värdegrund och Lika rättigheter i förskolan finns även att tillgå. Upprättande av ny plan görs varje november/december av pedagoger och förskolechef. Förankring av planen Alla pedagoger på förskolan har arbetat fram ett gemensamt förhållningssätt och värdegrund de har även reflekterat över ordens betydelse, utifrån direktiven förskolans läroplans direktiv. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder (Lpfö, rev. 2010, s.4). Under reflektionstidkvalitetsarbete har pedagogerna arbetat systematiskt och kontinuerligt med planen. Alla vårdnadshavare informeras om planen vid inskolning. Planen finns tillgänglig i hallen på varje avdelning och på vår hemsida, den tas även upp som en punkt på föräldramöte. Dessutom arbetar vi med planen i det vardagliga arbetet och i samlingar med barnen arbetar vi med planen. Förskolans städ och kostpersonal informeras om planen. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Fjolårets plan har utvärderats under kvalitetsdag, reflektion.

4 3 (16) Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Alla pedagoger på Björkbergs förskola. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Under hösten har förskolan arbetat med att skapa ett gemensamt förhållningssätt utifrån en värdgrundsformulering som ska råda både mellan barn och mellan vuxna, vi har samtalat om begreppen som genomsyrar vår gemensamma värdegrund. I det här arbetet har pedagogerna läst olika artiklar om värdegrunden. I den vardagliga verksamheten i barngrupperna arbetas det med olika material, det behöver dock utvecklas så att det blir enhetligt på förskolan. I leken kan man på vissa avdelningar höra barnen samtala och citera olika figurer som finns med i ett material som vissa avdelningar arbetar med och detta material har köpts in till samtliga avdelningar för ett fortsatt arbetet med att tillämpa ett gemensamt förhållningssätt. Pedagogerna arbetar aktivt med att dela in barnen i mindre grupper, detta för att gynna barnens lärande, men även som främjande arbetssätt mot diskriminering och kränkande behandling. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Vi kommer under detta år ha fokus på ett eller några områden i taget och utvärdera dem kontinuerligt. Utifrån utvärderingen beslutas om vi ska fortsätta med samma område eller välja nya. Utvärderingarna kommer att ske gemensamt på avdelningsreflektion, Sara möten och vid reflektionstid- kvalitetsarbete mellan pedagoger. Varje läsår genomförs en trivsel-trygghetsenkät, detta för att vi snabbt ska upptäcka eventuella kränkningar eller utanförskap och utifrån den agera direkt. Barnen deltar i utvärderingen av barnenkäten (Qualis) genom dialogsamtal. Ansvarig för att årets plan utvärderas Arbetslag: Förskollärare och barnskötare vid Björkbergs förskola Förskolechef: Sara Humla

5 4 (16) Främjande insatser Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Namn Kränkande behandling: Nolltolerans Kön: Lärmiljö Etnisk tillhörighet: Flerspråkighet Religion eller annan trosuppfattning: Respekt Funktionsnedsättning: Allas lika värde Sexuell läggning: Regnbågsfamiljer Könsidentitet eller könsuttryck: Utklädningskläder Ålder: Oavsett ålder Mål och uppföljning Kränkande behandling: Nolltolerans beträffande kränkande behandling ska gälla för hela förskolan. Alla pedagoger för att utredning och uppföljning sker enligt avsnitt Rutiner för akuta situationer. Direkt i den akuta situationen agerar pedagogen genom arbete med olika värdegrundsmaterial med det aktuella barnet/barnen/barngruppen, när det uppstår kränkningar mellan barn. Kön: Pedagogerna ska utforma lärmiljöer som skapar förutsättningar för att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Dessa ska följas upp genom observationer av lek och genom intervjuer med barnen. Etnisk tillhörighet: Alla ska känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet. Förskolan ska lyfta fram det Flerspråkiga biblioteket och visa vårdnadshavare att det finns. Vi ska arbeta vidare med olika språkgrupper som finns på förskolan. Dessa följs upp i intervjufrågor till barn och vårdnadshavare i utvecklingssamtal. Religion eller annan trosuppfattning: Öka personalens kompetens kring olika trosuppfattningar samt personalens kunskaper om, att inte alla vårdnadshavare och barn med en viss trosuppfattning har samma önskemål och behov. Funktionsnedsättning: Varje barn ska kunna delta utifrån sina förutsättningar. Pedagogerna ska arbeta med tecken som stöd och boksamtal, samt reflektera kring dessa frågor på avdelningsreflektion och reflektionstid- kvalitetsarbete.

6 5 (16) Sexuell läggning: Förskolan ska skapa förutsättningar i våra lärmiljöer (erbjuda olika former av litteratur) för att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar och sexuell läggning. Vi ska i samtal med barnen genom t.ex. boksamtal ta oss tid att svara på frågor och funderingar. Könsidentitet eller könsuttryck: Förskolan ska skapa förutsättningar så att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Vi ska utveckla vårt arbete med lärmiljöerna samt fortsätta arbetet med boksamtal, med utvald litteratur. Ålder: Förskolan ska ha en verksamhet som främjar alla barn oavsett ålder. En bit in på hösten följer vi upp hur gruppsammansättningar fungera, finns det behov gör vi förändringar. Insats Kränkande behandling: Fortsatt arbete med olika material i barngrupperna, såsom; Gyllene Regeln, Barnkonventionen, Snick Snack och Kompisböckerna samt samtala kring vardagliga händelser som uppkommer, både när någon har gjort något bra eller vid en konflikt. Uppmuntra och berömma ett positivt beteende. Barnintervjuer genomförs med syfte att ge barnen möjlighet att uttrycka sin åsikt. Kön: Förskolan ska se över lärmiljöer och lekmaterial kontinuerligt. Lärmiljöerna ska innehålla en mångfald som inbjuder till olika slags lek och samspel. Lekmaterialet ska finnas tillgängligt i barnens nivå. Vi ska uppmuntra barnen till lek i olika lärmiljöer oavsett kön. Etnisk tillhörighet: Förskolan ska lyfta fram det flerspråkiga bibliotek som finns för alla barn och vårdnadshavare. Förskolan ska även fortsätta att läsa olika sagor på svenska och ge möjlighet till vårdnadshavare att läsa samma bok hemma på sitt språk. Fortsätta att synliggöra våra olika språkgrupper på varje avdelning. Under inskolningen av nya barn ska förskolan fortsätta att ge ut dokumenten från Skolverket Förskolan är till för ditt barn och Två språk eller flera på deras språk till vårdnadshavarna. Religion eller annan trosuppfattning: Vi pedagoger ska ta reda på vad som gäller för den enskilda familjen och barnet. Vi ska även visa respekt för hur vårdnadshavarna vill att deras barn exempelvis ska vara klädd, vad de får äta, om det får följa med till svenska kyrkan osv. Vi har införskaffat en mångkulturell almanacka för att vidareutveckla arbetet med att ta hänsyn till enskilda högtider och traditioner när vi planerar vår verksamhet ex föräldramöten. Funktionsnedsättning: Förskolan ska anpassa verksamheten med hänsyn till barnens olika förutsättningar, och utforma aktiviteter så att alla barn kan delta utifrån sin förmåga. Vi ska använda tecken som stöd när det krävs och kompetensutveckla

7 6 (16) oss inom detta. På den avdelning där vi har ett barn med funktionsnedsättning har vi anpassat miljön. Sexuell läggning: Vi ska låna böcker om regnbågsfamiljer. Läsa böckerna på sagostunder, samlingar och samtala om dessa när vi har boksamtal i syfte att medvetandegöra barnen om att familjer kan se olika ut, samt svara på frågor. Könsidentitet eller könsuttryck: Vi ska erbjuda en mångfald av utklädningskläder samt visa att alla får prova på oavsett kön. Vår inställning som personal är viktig. Ålder: Vi arbetar som en enhet. Vi delar in barnen i mindre grupper under dagen efter intresse och mognad exempelvis vid samlingar och lärstunder. Ansvarig Arbetslag: Förskollärare och barnskötare vid Björkbergs förskola Förskolechef: Sara Humla Datum när det ska vara klart Arbetet sker kontinuerligt och systematiskt under hela året. Kartläggning Kartläggningsmetoder Barnintervjuer med barn 3-5 år (Qualis). Enkät som vårdnadshavare besvarar. Observationer har gjort utifrån mallar från på alla avdelningar på förskolan. Pedagogerna arbetar med pedagogisk dokumentation och har vardagliga samtal med vårdnadshavare vid lämning och hämtning. Det har också genomförts en trivsel- trygghetsenkät. Planen har också kontinuerligt gåtts igenom på avdelningsreflektion, APT/personalmöte, reflektion- kvalitetsarbete och kvalitetsdag. Förskolan kommer att använda sig av ett dokument för att kartlägga när och hur barnen använder sina språk med hjälp av vårdnadshavarnas så kallade språkdomäner. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder

8 7 (16) Hur barn och vårdnadshavare har involverats i kartläggningen Barnen har intervjuats och observerats. Vårdnadshavare deltar genom att besvara en enkät. Hur personalen har involverats i kartläggningen Pedagogerna har genomfört intervjuer och observationer med barnen. Resultat och analys Barnen är övervägande positiva och tycker det är roligt att vara på förskolan utifrån resultatet av intervjuerna. Det vi behöver arbeta vidare med är hur vi kan utveckla våra lärmiljöer så att dessa blir gynnsamma för varje barn på förskolan, samt göra vårt gemensamma förhållningssätt levande i vardagen så den genomsyrar hur vi bemöter barnen, men även varandra. Förebyggande åtgärder Namn Kränkande behandling Nolltolerans Kön Inflytande Könsidentitet eller könsuttryck Utklädningskläder och lärmiljön. Etnisk tillhörighet Flerspråkighet Religion eller annan trosuppfattning Respekt Funktionsnedsättning Allas lika värde Sexuell läggning Regnbågsfamiljer Ålder: Oavsett ålder Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Mål och uppföljning Kränkande behandling Alla barn ska bli respekterade för den de är, samt känna sig trygga både inom- och utomhus. Uppföljning ska ske i intervjuer och samtal med barnen. Kön Pojkar och flickor ska ha lika stort inflytande och utrymme. Alla barn ska ges samma möjligheter att använda alla lärmiljöer. Uppföljning genom observationer och samtal. Könsidentitet eller könsuttryck Ett normkritiskt förhållningssätt ska råda.

9 8 (16) Förutsättningar ska skapas för att barnen ges möjlighet att utvecklas utan att begränsas av stereotypa könsroller. Utveckla lärmiljön så att den gynnar alla barn. Uppföljning ska ske genom observationer och samtal Etnisk tillhörighet Flerspråkighet ska uppmärksammas på ett positivt sätt. Fortsätta att utveckla vårt flerspråkiga bibliotek. Följs upp i observationer och samtal. Religion eller annan trosuppfattning Vi ska ha en öppen dialog med vårdnadshavare utifrån deras önskemål och behov. Följs upp i utvecklingssamtal. Förskolan ska använda sig av tolk när det behövs. Funktionsnedsättning Alla barn ska ges förutsättningar för att utveckla sina förmågor och intressen. Uppföljning ska ske genom att utvärdera och utveckla lärmiljön. Sexuell läggning Vi ska synliggöra och bejaka olika familjekonstellationer. Ålder Planering ska styras av barnets intressen och behov, ej enbart av ålder. Åtgärd Kränkande behandling: Alla vuxna ska vara lyhörda och närvarande pedagoger. Använda morgonsamlingen till att prata om det som är aktuellt för dagen, gällande vårt förhållningssätt till varandra i vardagen, barn-barn, vuxen-barn. Kön: Alla barn ska ges samma förutsättningar oavsett kön. Könsidentitet eller könsuttryck: Fortsätta att utveckla arbetet med lärmiljöerna. Etnisk tillhörighet: Allas traditioner, språk och seder ska synliggöras. Religion eller annan trosuppfattning: Fortsätta att utveckla arbetet med lärmiljöerna. Funktionsnedsättning: Verksamheten och lärmiljön ska anpassas med hänsyn till alla barns olika förutsättningar. Sexuell läggning: Pedagogerna ska vara förberedda att välkomna och bemöta regnbågsfamiljer på ett professionellt sätt. Ålder: Verksamhetsplaneringen ska styras av barnets individuella förutsättningar och intressen inte enbart av barnets ålder.

10 9 (16) Motivera åtgärd Kränkande behandling: Alla barn ska känna sig trygga Kön Alla barn ska ges samma förutsättningar oavsett kön. Könsidentitet eller könsuttryck Lärmiljön ska anpassas till alla barn. Etnisk tillhörighet Alla ska känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet. Religion eller annan trosuppfattning Alla ska känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet Funktionsnedsättning Alla barn ska få förutsättningar att utvecklas utifrån sin egen förmåga. Sexuell läggning Alla barn ska ha samma förutsättningar att utvecklas utan att begränsas av stereotypa föreställningar och då behöver lärmiljön ses över. Ålder Alla barn oavsett ålder ska ges förutsättningar att utveckla sina förmågor och intressen. Ansvarig Arbetslag: Förskollärare och barnskötare vid Björkbergs förskola Förskolechef: Sara Humla Datum när det ska vara klart Arbetet sker kontinuerligt och systematiskt under hela året.

11 10 (16) Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på Björkbergs förskola. Vi ska omedelbart ingripa när vi ser att barn eller vuxna kränker någon annan, oavsett om sker gentemot ett barn eller en vuxen. Alla pedagoger ska vara nära eller i samspel med barnens lek, samt vara lyhörda för hur barnen mår. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Skyldighet råder att anmäla, utreda och vidta åtgärder enligt Skollagen (20110:800) kap Vardagliga observationer och dokumentation av barns samspel görs för att tidigt upptäcka mönster och ev kränkningar. Personal som barn och vårdnadshavare kan vända sig till Vårdnadshavare och barn kan vända sig till all personal eller förskolechef vid förskolan. Barnet eller vårdnadshavare väljer själv. För att barnen ska känna trygghet och uppleva att förskolans miljö på alla områden är god, ska förskolans pedagoger säkerställa alla signaler om kränkande behandling rapporteras till förskolechefen och vidare till huvudmannen. Alla barn ska tas på allvar och deras upplevelser ska leda till åtgärder som främjar och förebygger kränkningar. Pedagogerna ska inte diskutera om huruvida barnet blir kränkt, utan alla signaler och tillbud ska rapporteras. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn När ett barn har blivit utsatt för någon form av kränkande behandling ligger i första skedet ansvaret på avdelningens pedagoger, som går direkt in och agerar för att få kränkningen att upphöra och förhindra kränkande beteende. Pedagogerna samlar information om vad som hänt och samtalar med den som blivit utsatt och den som utfört kränkningen, samt dokumenterar tillbudet i LISA och meddelar vårdnadshavare och förskolechefen. Förskolechefen rapporterar vidare till huvudmannen. Därefter tas nödvändiga beslut och ev. åtgärdsprogram upprättas. Ansvarig för uppföljning av åtgärder är förskolechefen. Rutinen för anmälan i LISA följs upp varje månad och varje kränkning återrapporteras till

12 11 (16) verksamhetschef/huvudmannen för presentation i ansvarig nämnd månatligen. Rutinen följs upp varje kvartal på APT och i samverkan på förskolan enligt årscykeln. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal När jag som personal hör eller ser att en kollega kränker ett barn på något sätt ska jag så fort som möjligt avbryta detta. Dokumentera det inträffade i LISA. Vid grov kränkning tas genast kontakt med förskolechef. Förskolechefen rapporterar till huvudmannen. Förskolechefen tar kontakt med vårdnadshavare och kallar till möte omgående. Nödvändiga beslut tas och utredning görs skyndsamt. Utredningen ska alltid ske med möjlig hänsyn till den utsatta och övriga inblandade. Ansvarig för dokumentation är förskolechef. Förskolechef kallar berörda till uppföljningsmöte. Rutiner för uppföljning Respektive arbetslag följer upp genom samtal med barn och ev vårdnadshavare, dokumentation görs. Vid avdelningsreflektion sammanställs dokumentationen. Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att följa upp när personal har kränkt ett barn. Förskolechef har samtal med berörda pedagoger ang. det inträffade. Förskolechefen kallar till möte och går igenom åtgärdsplan med berörda pedagoger. Förskolechef kallar till uppföljningsmöte utifrån hur åtgärdsplanen fungerat. Rutiner för dokumentation och ansvarsförhållanden Pedagogerna på avdelningen ska dokumentera och rapportera tillbudet i LISA och till förskolechefen. Förutom då det gäller grov kränkning vuxen- barn, då görs den av förskolechef. Förskolechefen ansvarar för att skriva in de åtgärder som är planerade och uppföljning av tillbudet. Utredning: Tidpunkt/-er, händelseförlopp, analys av ev. orsak till kränkning.. Ansvarsförhållande Arbetslag: Förskollärare och barnskötare vid Björkbergs förskola Förskolechef: Sara Humla

13 12 (16) Begrepp Diskriminering Diskriminering är när en pedagog på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en pedagog tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Exempel: Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad.

14 13 (16) Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling, på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo, bi som heterosexuella. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt 1 kap. 5 i diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.

15 14 (16) Religion eller annan trosuppfattning Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med religion eller annan trosuppfattning. Förskolan ska också aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn som deltar eller söker till verksamheten oavsett religion eller annan trosuppfattning. Diskrimineringsskyddet gäller också när ett barn eller en elev utsätts för missgynnanden eller trakasserier på grund av en nära anhörigs religionstillhörighet eller trosuppfattning. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism och ateism. De anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion. Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas enligt 1 kap. 5 i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Begränsningen av funktionsförmågan ska till följd av en sjukdom eller skada vara medfödd eller förvärvad. Begränsningen ska därutöver vara varaktig, det vill säga bestå över en längre tid. Begränsningar till följd av en skada eller sjukdom som är av övergående natur omfattas alltså inte. Exempel på vanliga funktionsnedsättningar är allergier, hörsel- och synskador, Aspergers syndrom, ADHD och dyslexi och olika variationer av rörelsehinder. Diskrimineringsskyddet gäller också när ett barn eller en elev utsätts för missgynnanden eller trakasserier som har samband med en nära anhörigs funktionsnedsättning. Sexuell läggning Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med sexuell läggning. Förskolan ska också aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn och elever som deltar eller söker till verksamheten oavsett sexuell läggning.

16 15 (16) Med sexuell läggning avses enligt 1 kap. 5 i diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Diskrimineringsskyddet gäller också när ett barn eller en elev utsätts för missgynnanden eller trakasserier som har samband med nära anhörigs sexuella läggning. Även diskriminering och trakasserier som har samband med felaktigt förmodat sexuell läggning omfattas av lagskyddet. Ålder Barn i förskolan får inte utsättas för diskriminering och trakasserier som har samband med ålder. Med ålder avses enligt 1 kap. 5 i diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder om särbehandlingen gäller tillämpning av bestämmelse i skollagen.