Fröslundavägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Fröslundavägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016 1

2 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolechef, Biträdande förskolechef samt medarbetare i Likabehandlingsgruppen. Vår vision På vår förskola välkomnar vi olikheter och nya idéer. Hos oss får barnen lära sig genom inspiration och upplevelser. Planen gäller från Planen gäller till Likabehandlingsgrupp Läsår 2015/2016 Barnens delaktighet Trygghetsronder- 3-6 år Barnintervjuer- 3-6 år Observationer- 1-6 år Barnenkäter- 5-6 år Vårdnadshavarnas delaktighet Enkäter "Dropp in" Föräldramöte Inskolningssamtal Uppföljningssamtal Utvecklingssamtal Personalens delaktighet Likabehandlingsgrupp- 1 pedagog från varje hemvist sitter som representant för arbetslaget. 2

3 Förankring av planen APT Vid reflektion varje vecka Pedagogiska samtal Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Utifrån brukarenkäternas svar så har alla hemvister arbetat med de olika förbättringsåtgärder som har synliggjorts utifrån föregående års brukarenkät. Det har varit förbättringsåtgärder såsom mer och utförligare information till vårdnadshavare, ett förbättrat bemötande och daglig kommunikation med varje vårdnadshavare. Vi har observerat i vilka lokaler flickor och pojkar känner sig trygga samt intervjuat de äldsta barnen utifrån frågor om trygghet. Utifrån resultatet av samtalen och observationer av flickor och pojkars uppfattning har rutiner och gruppsammansättningar förändrats i den mån det är möjligt. Vi utvärderar kontinuerligt de vardagliga rutinsituationerna, pedagogers placering samt förskolans miljö för att skapa en trygg lärandemiljö för flickor och pojkar. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Vi har delat ut enkätfrågor till både barn och vårdnadshavare för att få ta del av deras tankar kring upplevelsen av vad trygghet är och andra frågor som rör likabehandling. Trygghetsronder har genomförts på de äldre barnens hemvister. På de yngre barnens hemvister har barnen observerats i miljön. Likabehandlingsgruppen har samlat in resultat från sina respektive hemvister. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi kan se att den dagliga kommunikationen har utvecklats till att tydligare innehålla ett samtal kring pojkar och flickors upplevelser i verksamheten och lärande på förskolan. Utifrån enkätsvaren har vissa hemvister ökat, vissa har minskat sitt resultat samt att en hemvist inte fått något resultat. Årets plan ska utvärderas senast

4 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Resultat från: Avstämning maj 2016 Brukarenkät Trygghetsronder Observationer Barnintervjuer Pedagogiska samtal Ansvarig för att årets plan utvärderas Biträdande förskolechef 4

5 Främjande insatser Kränkande behandling Mål och uppföljning Alla ska respektera varandra. Alla ska känna sig trygga och inte bli utsatta för kränkande behandling av barn eller vuxna. Insats Vi pedagoger är goda förebilder och arbetar målinriktat med värdegrundsfrågor tillsammans och med barnen. Alla barn är alla pedagogers gemensamma ansvar. Barnen delas i mindre grupper under delar av dagen för att skapa en bättre samvaromiljö för barnen. Pedagogerna ser till att utveckla trygga miljöer för barnen. Vårt uppdrag är att lära barn samspela och utveckla goda relationer tillsammans så att konflikter löses på ett bra sätt. När konflikter uppstår får varje barn, var för sig beskriva sin upplevelse och hitta fram till en lösning på egen hand eller med hjälp av en pedagog. Vi stimulerar pojkar och flickor till att ha inflytande i den pedagogiska verksamheten. Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på förskolan och på hemsidan. Våra arbetslag har utbildats och utbildas i Vägledande samspel, ICDP, är ett samspelsprogram som syftar till att skapa och upprätthålla goda relationer mellan omsorgsgivare och barn. Programmet har som mål att främja de vuxnas psykosociala kompetens i samspelet med barnet och en viktig punkt handlar om den vuxnes förhållningssätt gentemot barnet. Programmet har sin grund i FN:s barnkonvention. Återkommande diskussioner i arbetslagen förs hur ett gott förhållningssätt ska vara. Ansvar: Arbetslagen, Förskolechef. Uppföljning: Varje vecka vid reflektion. 5

6 Kön Mål och uppföljning Flickor och pojkar ska få lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Insats Studiecirkel i HBTQ Skapar förutsättningar för att flickor och pojkar kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Förskolans miljö utformars efter flickor och pojkars intressen, alla ges möjligheter att leka och utforska miljöer och saker utifrån intresse oavsett kön. Vid sjukdom m.m. ringer vi ibland pappa och ibland mamma. Ansvar: Arbetslagen, Förskolechef. Uppföljning: Varje vecka vid reflektion. Könsidentitet eller könsuttryck Mål och uppföljning Skapa förutsättningar för att flickor och pojkar kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Insats Studiecirkel HBTQ. Vi arbetar för att bryta föreställningen om hur pojkar och flickor förväntas vara och se ut. Vi synliggör och reflektera runt vårt eget förhållningssätt och bemötande av individ istället för könstillhörighet. Ansvar: Arbetslagen, Förskolechef. Uppföljning: Varje vecka vid reflektion. 6

7 Etnisk tillhörighet Mål och uppföljning Arbeta aktivt för att utveckla flickor och pojkars förmåga att leva sig in i och ha en förståelse för andras kulturer och värderingar. Insats Pedagogiska samtal - diskussioner kring förhållningsätt. Vi arbetar för att stärka varje barns kulturella identitet. Till stöd för detta så har vi flerspråkiga pedagoger. Vi pedagoger ska finnas och röra oss i flickor och pojkars närhet. Detta för att skapa trygghet och finnas tillhands och upptäcka eventuella kränkningar och konflikter. Ansvar: Arbetslagen, Förskolechef. Uppföljning: Varje vecka vid reflektion. Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning Vi visar respekt för allas trosuppfattningar. Insats Personalen strävar efter att få kunskap om olika högtider inom andras religioner och andra trosuppfattningar. Vi uppmärksammar högtider från andra religioner och andra trosuppfattningar. I samband med traditioner/högtider så lägger förskolan fokus på tradition och inte religion. Vi använder den Mångkulturella almanackan. Ansvar: Arbetslagen, Förskolechef. Uppföljning: Varje vecka vid reflektion. 7

8 Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Vi anpassar vår verksamhet och miljö utifrån våra barns behov och förutsättningar. Insats Alla barn, oavsett behov, ska kunna delta i all verksamhet utifrån sina förutsättningar. Vi arbetar vid behov med specialpedagog, logoped, bvc m.m. Ansvar: Arbetslagen, Förskolechef. Uppföljning: Varje vecka vid reflektion. Sexuell läggning Mål och uppföljning Alla har ett lika värde oavsett sexuell läggning. Insats Vi bemöter barns frågor när de uppkommer. Vi pedagoger diskutera och reflektera med varandra om förskolans värdegrund för att gemensamt hitta ett förhållningssätt som vi bemöter andra utifrån. Vi väljer medvetet litteratur som ett sätt att problematisera och utmana barns frågor och funderingar om det som är "normen" för sexuell läggning. Ansvar: Arbetslagen, Förskolechef. Uppföljning: Varje vecka vid reflektion. 8

9 Ålder Mål och uppföljning Ingen ska känna sig diskriminerad utifrån sin ålder. Insats Vi bemöter barnen utifrån var de är i sin utveckling och inte utifrån ålder. Verksamheten och miljön organiseras med utgångspunkt i flickor och pojkars intressen och behov. Ansvar: Arbetslag, Förskolechef. Uppföljning: Varje vecka vid reflektion. 9

10 Kartläggning av Fröslundavägens förskolas verksamhet Månad Vad ska göras? Utvärderas Ansvarig September/ Oktober Nya vårdnadshavare informeras om Lika beh. planen. Slutet av oktober Maj Barnintervjuer Barn 3-6 år Oktober Hur är grupperna? Oktober Maj -Juni Förskolechef/ Biträdande förskolechef Hemvistens personal Hemvistens personal November November/ December Januari APT Maj-Juni Maj-Juni Drop in Vårdnadshavare informeras om den nya planen. Sammanställning av barn frågor Nya mål skrivs utifrån kartläggningen Implementering av ny plan till personal Sammanställning Resultat Analys Slutsats Nya mål utifrån slutsatser samt personalgruppen Hemvistens personal Likabehandlingsgruppen Förskolechef/ Biträdande förskolechef Hemvisterna och Likabehandlingsgruppen Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. 10

11 Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barnintervjuer Barnobservationer Enkäter Inskolningssamtal Uppföljningssamtal Utvecklingssamtal Hur personalen har involverats i kartläggningen Likabehandlingsgrupp- 1 representant från varje hemvist träffas kontinuerligt. Diskussioner på APT och i pedagogiska samtal varannan vecka Arbetslagens reflektioner Resultat och analys Vi sammanställer svaren på barnens intervjuer samt resultaten på observationerna. Utifrån detta gör vi en analys och vid behov gör vi en förändring. Vi involvera barnen i förändringar, då barns inflytande och delaktighet är viktigt. 11

12 Förebyggande åtgärd Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning På vår förskola ska alla flickor, pojkar och vårdnadshavare känna trygghet och bemötas på ett respektfullt sätt. Flickor och pojkar har rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö. På vår förskola ska alla känna sig välkomna och bemötas med respekt. Åtgärd All personal är väl förtrogen med likabehandlingsplanen och övriga styrdokument gällande likabehandlingsarbetet. All personal har ett medvetet förhållningssätt och föregår med gott exempel. Förskolan tar fram rutiner och underlag för trygghetsronder och genomför dessa. Alla arbetslag arbetar med de frågeställningar som finns kring likabehandlingsarbetet vid reflektioner. Diskussioner på Pedagogiska samtal och APT kring ICDP, likabehandlingsfrågor, BRUK och självvärderingsfrågor. Motivera åtgärd För att skapa goda förutsättningar för arbetet med att förebygga diskriminering och kränkande behandling så måste personalen hålla diskussionen kring diskrimineringsgrunderna levande. Vi måste ständigt ifrågasätta och förbättra vårt bemötande och även vara normkritiska. Utifrån våra observationer gällande trygghetsronder så skapar vi ett bra underlag för att förebygga att konflikter eller en otrygg miljö uppstår. Ansvarig: Alla som arbetar på Fröslundavägens förskola 12

13 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Kontakta: 1. Personal på hemvisten. 2. Förskolechef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Åtgärder konflikter och möjlig kränkning/trakasserier barnbarn Vid svårare fall eller upprepning kontaktas ansvarig förskolechef. Steg 1 Den som först får kännedom om situationen informerar ansvariga pedagoger snarast (samma dag). De ansvariga pedagogerna för barngruppen utreder händelsen. Samtal förs med alla inblandade. Barnet måste få ge sin bild av det inträffade och få sina upplevelser bekräftade och erkända. Syftet är att hitta orsaken till händelsen samt att hitta vägar till överenskommelse. Prata med barnen om vad det är som hänt. Ställ "hur" frågor. Barn skall inte bara säga förlåt utan även göra/visa förlåt. Den akuta situationen måste lösas så att alla barn kan känna sig trygga. Personal gör nulägesanalys på reflektionen/planeringen och bestämmer Vem, Vad och Hur de ska arbeta vidare. Personal dokumenterar i "likabehandlingsblocket" som finns på respektive hemvist. Mål sätts utifrån nulägesanalysen. Målen ska vara TÖFT-ade (Tidsangivet Önskvärt Framtida Tillstånd) Vid allvarliga fall kontaktas förskolechef samma dag. 13

14 Händelser, som innebär allvarlig fara för liv och hälsa, skall rapporteras inom de närmaste 2 dagarna till skolchef och arbetsmiljöverket. Förskolechefen är ansvarig för detta. Vårdnadshavarna ska få information om vad som hänt vid hämtningen av sitt barn, (vid allvarliga fall ringer personal vårdnadshavare inom en timme). Vårdnadshavare ska få reda på hur personalen kommer att arbeta så det inte händer igen samt få en uppföljning efter bestämd tid. Vårdnadshavare ska informeras om att de vuxna på förskolan är skyldiga att se till att kränkningar eller diskrimineringen inte fortsätter. Steg 2 Vid allvarliga fall kallar förskolechef inblandad personal till uppföljningsmöte för att få en samlad bild av situationen. Sådant möte ska hållas inom de närmaste 2 dagarna. En analys av situationen ska göras för att om möjligt komma fram till möjliga orsaker och kunna föreslå åtgärder för att minska risken för liknande händelser i framtiden. Utifrån den bild som getts beslutar förskolechef i samråd med inblandad personal om anmälan ska göras till socialtjänsten och/eller arbetsmiljöverket. Det senare gäller vid händelse som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa. Vårdnadshavarna ska (om det inte finns misstanke om våld eller övergrepp i hemmet) informeras om att orosanmälan till socialtjänsten görs. Utifrån den bild som getts fattar förskolechef, efter samråd med inblandad personal beslut om eventuell information till icke inblandade barn och vårdnadshavare samt vilken information som ska lämnas. Vid behov ta kontakt med barn team. Förskolechef informerar huvudmannen. 14

15 Steg 3 Förskolechef kallar inblandad personal till uppföljningsmöte ca 10 dagar efter händelsen. Ansvarig personal ska inför mötet ha skaffat sig en klar bild av nuläget, såväl från barn, som från vårdnadshavare och personal. Om problemet kvarstår så ska ny plan tas fram. Om det inte förekommit nya kränkningar eller diskriminering så ska vårdnadshavaren informeras om detta. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Åtgärder -möjlig diskriminering, kränkning/trakasserier vuxen barn Steg 1 Förskolechef ska informeras snarast (samma dag). Förskolechef ansvarar för att samtal och kontakter dokumenteras. Förskolechef ansvarar för eventuella kontakter med media. Förskolechef och/eller annan känd personal samtalar snarast med inblandade barn (utifrån ålder och mognad). Den vuxen hjälper barnet att sätta ord på handlingar och känslor. Förskolechef samtalar med personal för att skaffa sig en bild av det inträffade. Vårdnadshavare ska alltid kontaktas och informeras av förskolechef. Vid allvarliga fall kontaktar förskolechef huvudman. Steg 2 Förskolechef träffar inblandad personal och beslutar vid behov om åtgärder för att förhindra upprepning av liknande händelser. Inblandat barn och vårdnadshavare informeras om tillämpliga delar av de åtgärder som beslutats. Steg 3 Förskolechef ansvarar för att beslutade åtgärder följs upp. Barn, utifrån ålder och mognad, vårdnadshavare samt personal ska vara delaktiga i uppföljningen. 15

16 Om problemen kvarstår kontaktar förskolechef huvudmannen för beslut om vidare åtgärder. Rutiner för uppföljning Ansvarig för samtalet bestämmer en tid för uppföljning inom en vecka. Förskolechef ansvarar för att boka tid för samtal och att dokumentera händelsen. Förskolechef ansvarar för dokumentation av händelse och samtal och kallelse till uppföljning. Rutiner för dokumentation Vi använder oss av blanketer " ANMÄLAN till huvudman ang. kränkande behandling" som finns på intranätet. Personalen ansvarar för att dokumentera. Ansvarsförhållande När barn diskriminerar/kränker barn är hemvistens personal ansvarig för det åtgärdande arbete, dokumentation och uppföljning. När personal diskriminerar/kränker barn är förskolechef ansvarig för det åtgärdande arbetet, dokumentation och uppföljning. 16

17 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det 17

18 gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering] När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man 18

19 eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: Det får vara någon måtta med tramset. Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i riktiga kläder eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förturåt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering] En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös 19

20 åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker? [trakasserier] Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering] David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom Snubbelfot. Personalhar hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning: Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag 20

21 kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en äcklig storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. [trakasserier] Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit den andra tantens namn. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelse som kan vara trakasserier: Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier] 21