Nymåla förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Sida 1 av 8 Nymåla förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola år 1-5 a för planen Helen Fagerhov Maria Ejefalk Jansson Anette Sjöholm Förskolechef Mattias Åhlund Vår vision Alla som befinner sig på Nymåla förskola ska vara och känna sig trygga och respekterade för den de är. På vår förskola ska inte diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling förekomma. Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet Vi har gjort barnen delaktiga genom samtal om värdegrundsfrågor i den dagliga verksamheten. Pedagogerna har observerat barnen. Många av barnen i huset som är i åldrarna 3-5år har fått med sig hem och,med föräldrarnas hjälp, svarat på intervjufrågor i en enkät. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrarna har varit delaktiga i de intervju frågor som deras barn fått med sig hem samt fått möjlighet att komma med egna kommentarer i slutet av enkäten. Förskolan tar upp planen på föräldrarådet, föräldramöten och på utvecklingsamtal. Planen finns på förskolans hemsida. Vid eventuella situationer som uppstår förs även dialog med föräldrarna, kring vad som hänt under dagen, vid hämtning, lämning, via telefonkontakt eller att vi bokar in ett möte. Personalens delaktighet Personalen har deltagit i gruppdiskussioner på Arbetsplatsträff kring likabehandlingsplanen. På en Ap träff har personalen fått kompetensutveckling i vad likabehandling och kränkande behandling innebär samt vilka diskrimineringsgrunderna är och vad de står för. I en enkät som personalen fick efter kompetensutvecklingen uttryckte många att de kände sig delaktiga och possitiva till arbetet kring planen samt att många gav uttryck av att man vill ha ännu mer kunskap i det viktiga arbetet. Den färdiga planen presenteras i january på arbetsplatsträffen. Förankring av planen Den färdiga planen anslås på förskolan samt skickas ut till all personal via mail. Föräldrar skall ges tillgång till planen via hemsidan och genom att alla avdelningar på förskolan har ett exemplar av den färdiga planen i respektive hall. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Vi har utvärderat fjolårets plan genom att personalen och förskolechefen i grupper diskuterat varsit område i planen på en arbetsplatsträff. Personalen fick komma med åsikter om förbättringar, förändringar, funderingar och diskuterade hur vi jobbar med planen idag. Grupperna redovisade för varandra vad man diskuterat samtidigt som alla fick möjlighet att fylla på och göra inlägg. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan All personal på Nymåla förskola samt Nymåla förskolas förskolechef. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Personalen vill ha mer kunskap och fler diskussioner kring planen. Många känner sig delaktiga i planen. En pärm till varje avdelning med information om allt som rör planen ska finnas tillgänglig. Svårt att hitta bra struktur och rutiner för att få med barnen i kartläggning och utvärderingen av planen. Arbeta fram bättre rutiner för det. Böcker som stödjer vårat likabehandlingsarbete och kan fördjupa våra kunskaper har köpts in till förskolan och skall läsas av all personal samt förskolechef. Årets plan ska utvärderas senast

2 Sida 2 av Beskriv hur årets plan ska utvärderas Genom diskussioner på samlingar med barnen, på arbetsplatsträffar med personalen och på föräldramöten skall det finnas möjlighet att problematisera innehållet i planen och föra samtal som kan ligga till grund för den slutliga utvärderingen. för att årets plan utvärderas Förskolechef Mattias Åhlund Främjande insatser Främja likabehandling Ålder Alla vuxna utgår från barns intresse, förutsättningar och förmågor. Förskolan skall ge alla barn, oavsett ålder, en verksamhet anpassade efter deras behov. Alla vuxna bemöter alla barn respektfullt. Miljön på respektive avdelning skall vara anpassad till de barn som huvudsakligen vistas där, samt de vuxna som arbetar där. Vi namnger inte eventuella grupper efter barnens ålder. Verksamheten skall ständigt ses över och åldersanpassas. Främja likabehandling Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Nymåla förskola skall vara trygg, lustfylld och lärorik för alla oavsett könstillhörighet. Alla som befinner sig på Nymåla förskola ska få ett likvärdigt bemötande oavsett deras könsidentitet, könsuttryck eller sexuell läggning. Personalen ska fungera som goda förebilder genom ett förhållningsätt som bryter traditionella könsmönster. Pedagogerna ska vara närvarande i barnens lek för att uppmärksamma allas lika värde. Personalen hjälper varandra att bli medvetna om sitt förhållningsätt och värderingar för att på så sätt bryta traditionella mönster. Förskolan ska tillhandahålla böcker och material som bryter traditionella könsmönster. Vi ska ge barnen fler bilder av mäns/pojkars och kvinnors/flickors roller än det som traditionellt framställs i t.ex sagor, sånger och ramsor för att ge barnen chans att fylla på med erfarenheter som kan ge dem möjlighet att utveckla nya/fler färdigheter. Personalen håller diskussioner för att öka sin kunskap om traditionella mönster och könsroller och för att främja likabehandling oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck och sexuell läggning. Ständigt pågående Främja likabehandling Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Förskolan ska arbeta främjande för att barnen ska känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet. Personalen skapar förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa

3 Sida 3 av 8 föreställningar om olika etniska grupper. Personalen ska fungera som goda förebilder genom ett förhållningsätt som påvisar nyfikenhet, öppenhet och respekt. Vid inskolning av barn förs en dialog om vilka förväntningar som kan ställas på förskolan och vilka förväntningar förskolan har. Tolk ska användas vid behov i samtal med föräldrar. Vi uppmuntrar föräldrar och kollegor att berätta om sin tro och sina seder. Barnen på förskolan uppmuntras att dela med sig av sina traditioner för personal och kamrater. Öka personalens kompetens genom diskussioner, erfarenhetsutbyte och utbildning. Ständigt pågående Främja likabehandling Funktionsnedsättning Förskolan ska skapa förutsättningar för alla barn att utveckla sina förmågor och intressen samt delta i verksamheten oavsett funktionsnedsättning. personalen ska fungera som goda förebilder genom ett förhållningssätt som uttrycker nyfikenhet, öppenhet och respekt. Verksamheten, material och lokalerna ska utformas så att alla kan delta efter sin egen förmåga. Personalen ska uppmärksamma barnens förmågor och kompetenser. Förskolan skall ha samarbete med habilitering och specialpedagog vid behov. Ständigt pågående. Motverka kränkande behandling Kränkande behandling Förskolan ska främja alla människors lika värde. Personalen ska ge barnen möjlighet att utveckla självkänsla och självinsikt för att kunna fatta beslut utifrån sig själva utan att kränka någon annan, samt att säga ifrån om de själva eller någon annan blir utsatt för kränkande behandling. Personalen ska fungera som goda förebilder och genom sitt förhållningsätt påvisa alla människors lika värde. Personalen ska ge positiv bekräftelse för att stärka barnen i sin positiva handlingar. Personalen ska vara goda förebilder med ett förhållningsätt som stärker både barn och vuxna. Personalen ska vara närvarande i barnens lek för att uppmärksamma och påvisa hur vi kan använda varandra för att lösa problem. Den som ser eller hör att någon blir utsatt för kränkande behandling samtalar och reflekterar med barnen för att uppnå förståelse för det inträffade och hur de kunde ha agerat annorlunda för att på så sätt motverka framtida kränkande behandlingar. Vid upprepade kränkningar informeras vårdnadshavare. Ständigt pågående.

4 Sida 4 av 8 Kartläggning Kartläggningsmetoder Många av barnen i huset som är i åldrarna 3-5år har fått med sig hem och,med föräldrarnas hjälp, svarat på intervjufrågor i en enkät. Föräldrarna har varit delaktiga i de intervjufrågor som deras barn fått med sig hem samt fått möjlighet att komma med egna kommentarer i slutet av enkäten. Enkäten lämnas in anonymt. Observationer på hur barnen bemöter varandra/vuxna bemöter varandra, vuxna bemöter barn/barn bemöter vuxna. Tagit tillvara på information från den dagliga verksamheten, tex föräldrars synpunkter. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Många av barnen i huset som är i åldrarna 3-5år har fått med sig hem och,med föräldrarnas hjälp, svarat på intervjufrågor i en enkät. Föräldrarna har varit delaktiga i de intervjufrågor som deras barn fått med sig hem samt fått möjlighet att komma med egna kommentarer i slutet av enkäten. Enkäten lämnas in anonymt. Föräldrarna får ta del av kartläggningen vid föräldramöten och utvecklingsamtal. Det skall finnas möjlighet att problematisera innehållet i planen och föra samtal som kan ligga till grund för den slutliga utvärderingen. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har diskuterat rutiner i den dagliga verksamheten. Pedagogerna har genomfört observationer i barngruppen ute/inne för att undersöka hur barnen bemöter varandra. Gruppdiskussioner på arbetsplatsträffar. All pesonal på förskolan har fått möjlighet till delaktighet genom grupparbete kring planen på arbetsplatsträff. Resultat och analys - Personalen upplever att det finns platser på förskolan där det sker mycket konflikter bland barnen, tex i skogen ute på gården och när det är många barn i lekhallen samtidigt. Platser där de vuxna inte finns till hands nämns. - Personal enkäten visar på att diskussioner om diskrimineringsgrunderna och om vad kränkningar är och hur vi ska hantera dem bör diskuteras mer. - Överlag upplevs barnen mycket trygga och de som intervjuats säger att de trivs. - Några barn tycker det är otäckt när någon skräms, klär ut sig, när de tror någon är arg på dem, när det är mörkt och när de känner sig ensam. - Personalen har observerat att både bitningar, rivningar och knuffningar förekommer. Det finns barn som blir oroliga när andra barn kommer i närheten. - De föräldrar som lämnat kommentar i enkäten skriver att de känner sig trygga att lämna sina barn på förskolan och är nöjd. Nöjd med att se personal som är engagerad i barnen, att barnen pratar hemma om personal och kompisar positivt, att barnen blir sedda och trivs. Någon förälder uttrycker oro över att det är många barn i barngrupperna. Förebyggande åtgärder Barnens vistelsemiljö på förskolan Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Rutinerna på förskolan bygger på uppfattningen att all personal känner ansvar för varje barn, oavsett avdelningstillhörighet. Det innebär att miljön blir trygg för alla barn både inne och utomhus. - En vuxen skall alltid finnas i närheten och till hands oavsett vart barnet befinner sig. - Personalen ska bli mer medvetna omkring kränkningar och diskriminering. Åtgärd - Vi "roterar" kontinuerligt på gården när vi är utomhus med barnen. - För att ha barnen under uppsikt begränsar vi ibland de ytor barnen får leka på (inom och utomhus) och antalet barn i olika rum. - Vi jobbar med barnen i olika grupp konstellationer. - Personalen fortsätter diskussioner kring kränkningar och diskriminering på arbetsplats träffar. Vi fördjupar kunskaperna genom att läsa den litteratur som köpts in till förskolan. Motivera åtgärd - För att ha uppsikt och för att personalen inte ska fastna i klungor på framsidan utomhus rör vi oss på gården. - För att personalen ska bli mer medvetna omkring kränkningar och diskriminering har vi diskussioner och fördjupar oss i ämnet genom litteratur. - För att minimera konflikter och kränkningar delar vi upp barnen i mindre grupper.

5 Sida 5 av Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. Vi behandlar varandra med respekt. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Pedagogerna håller god uppsikt över alla platser där barnen leker inomhus och utomhus. Det är alltid personal i närheten av barnen som är uppmärksammma på vad de säger och gör. Vi lyfter frågan om trivsel och delaktighet på alla utvecklingsamtal och barngenomgångar. Regelbundna barnintervjuer/samtal angående trivsel samt samtal om hur vi bemöter varandra och hur vi pratar om varandra. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Barn och föräldrar som bevittnar eller upplevt kränkande behandling vänder sig till den personal de känner mest förtroende för på avdelningen, alternativt till förskolechefen. Om kränkningen sker mellan kollegor ska förskolechefen kontaktas. Förskolechef gör en handlingsplan. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn En utredning bör allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsaken till händelsen. Det ska föras samtal med alla inblandade barn. I vissa fall kan det vara tillräckligt att genom några frågor få händelsen kartlagd och utagerad. I mer komplicerade fall av kränkning ska personal, tillsammans med närmaste chef ha samtal med barnens föräldrar/vårdnadshavare. Förskolans insatser ska dokumenteras. Vid behov upprättas ochså ett åtgärdsprogram av barnets/barnens ansvarspedagog i samspel med övriga arbetslag. Föräldrar/vårdnadshavare ska få ta del av åtgärdsprogrammet. Personalen bör också överväga organisatoriska förändringar. Vid allvarligare fall av kränkningar behöver förskolan också överväga om det finns anledning att göra anmälan till socialtjänsten. (Närmaste chef ansvarar för anmälan). Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Ett barn som blir kränkt av någon personal är i särskilt utsatt situation eftersom det befinner sig i beroendeställning. Det är viktigt att förskolan agerar skyndsamt när det finns misstanke om att ett barn kan ha blivit kränkt av någon personal. Förskolechefen ansvarar för utredning. Vid allvarligare fall av trakasserier eller kränkande behandling kan det bli aktuellt att överväga disciplinära åtgärder gentemot den eller de som har utfört kränkningarna. Viktigt att tänka på om kollegan kränker: Säg till om en kollega beter sig kränkande mot ett barn. Se till att få ett samtal med kollegan. Lyssna in situationen. Återkoppla till barnet. Informera förskolechefen. Förskolechefen ansvarar för utredning och samtal med berörd personal. Vid grov eller upprepad kränkning involveras verksamhetschefen. Om förskolechefen begår en kränkning anmäls ärendet till verksamhetschefen. Rutiner för uppföljning Uppföljning och eventuella observationer sker enligt handlingsplan i samråd med vårdnadshavare/personal. Rutiner för dokumentation Allt material, teckningar, bilder, observationsprotokoll, minnesanteckningar som rör händelsen sparas och skickas till förskolechef. Ansvarsförhållande

6 Sida 6 av 8 Förskolechefen är ansvarig och ska informeras så fort misstanke om kränkning/diskriminering uppstått. I de fall förskolechefen är involverad i kränkningen/diskrimineringen har verksamhetschfen ansvaret för händelsen. Begrepp Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering] När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att

7 Sida 7 av 8 de andra inte tror att du är Fatima. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: Det får vara någon måtta med tramset. Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i riktiga kläder eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förturåt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering] En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker? [trakasserier] Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering] David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom Snubbelfot. Personalhar hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.

8 Sida 8 av 8 Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en äcklig storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. [trakasserier] Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit den andra tantens namn. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelse som kan vara trakasserier: Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier]