Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan Hasseln Handens förskoleenhet

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hasseln Handens förskoleenhet Läsåret

2 Innehåll Sid. Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen. 4 Ansvariga för planen 4 Vår vision 4 Planen gäller från 4 Planen gäller till 4 Utvärdering av planen för läsåret Redovisningen av arbetet kring Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens delaktighet 5 Flera exempel som lyfter värdegrunds arbetet på förskolan under läsåret Vårdnadshavarnas delaktighet Förankring av planen 6 Arbetsblad 6 Utvärdering: 7 Informationsblad 8 Utvärderings sammanfattning av fjolårets åtgärder 8 Delaktiga i utvärderingen 9 Kartläggning: 9 Områden som berörs i kartläggningen 9 Kartläggningsmetoder 9 Barnintervjufrågor 9 Observationer 10 Observationerna, intervjuerna och enkäten visade att: 10 Hur har vårdnadshavare involverats i kartläggningen 11 Hur pedagoger har involverats i kartläggningen 11 Åtgärder utifrån kartläggning och utvärdering

3 Främjande insatser: 14 Främja likabehandling oavsett kön 14 Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet 14 Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning 15 Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning 15 Främja likabehandling oavsett sexuell läggning 16 Främja likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck 16 Främja likabehandling oavsett ålder 17 Främjande arbete mot kränkande behandling 17 Rutiner för akuta situationer 18 Policy 18 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling 18 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn 18 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av pedagoger 18 Rutiner för uppföljning 18 Rutiner för dokumentation 19 Ansvarsförhållande 19 Begrepp: 19 Diskriminering 19 Direkt diskriminering 19 Indirekt diskriminering 19 Trakasserier och kränkande behandling 19 Trakasserier 19 Kränkande behandling 20 Sexuella trakasserier 20 Repressalier 20 Diskrimineringsgrunder: 20 Kön 20 Könsidentitet eller könsuttryck 20 Etnisk tillhörighet 21 Religion eller annan trosuppfattning 21 Funktionsnedsättning 21 Sexuell läggning 22 Ålder 22 Ombudsmännen viktiga telefonnummer 23 3

4 Handens förskoleenhet; Förskolan Hasseln Likabehandlingsplan Grunduppgifter: Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen: Förskolechef har det yttersta ansvaret för att planen utformas efterföljs och utvärderas. Biträdandeförskolechef ansvarar för att det upprättas en ny plan mot diskriminering och kränkande behandling varje år. Biträdandeförskolechef leder arbetet, planerar och strukturerar kartläggningar och utvärderingar. Förskollärare har en tydlig roll i arbetet med planen, de är dem som strukturerar arbetet på avdelningarna och tillsammans med arbetslagen ser till att värdegrundsarbetet genomsyrar hela verksamheten. Utvärdering av läsårsplanen och utformning av ny plan sker varje år i samverkan med alla pedagoger på förskolan. Vårdnadshavare ges möjlighet till inflytande och påverkan genom ledningsinformation gällande genomförande, kartläggning, utvärdering och utformning. Barnens delaktighet i utvärdering och utformning anpassas efter ålder och mognad. Vår vision: På vår förskola får inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för annan kränkande behandling. Planen gäller från: Planen gäller fram tills Den nya planen är klar dock senast 15 augusti 2015 Utvärdering av planen för läsåret Årets plan ska utvärderas senast: Utvärderingen av läsårets plan börjar vid APT i april då pedagogerna reflekterar och tittar tillbaka på uppsatta åtgärder. Barnen blir delaktiga i utvärderingen av planen genom utvecklingssamtalen och på årets planerade barnintervjuer/observationer som fokuserar på frågor om förskolans klimat. Vårdnadshavarnas synpunkter på förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling kommer att fångas upp med en inbjudan att lämna synpunkter kring förskolans arbete gällande planen och i den årliga skolplansenkäten från kommunen. Förskolechef, biträdandeförskolechef och förskollärare med arbetslag ansvarar för att årets plan utvärderas. 4

5 Redovisningen av arbetet kring plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens delaktighet och inflyttande Pedagogerna har arbetat medveten med att behandla barn med respekt och välkomna alla barn på ett likvärdigt sätt. Vid barnkonflikter intog pedagogerna först en iakttagande roll, pedagogerna tror på barnens egen förmåga att kompromissa och lösa problem, pedagogerna gick in och hjälpte barnen vid situationer där det var svårt för barnen att komma överens. Pedagogerna har under morgonmöten och under förskolans övriga verksamhet, lyft upp frågor som berör etniska dilemman, livsfrågor, respekt, ansvar och förståelse för allas lika värde. Förskolans projektarbete gav pedagoger möjligheter att medvetet skapa och synliggöra situationer för barnen där det var viktigt att visa respekt och hänsyn för varandra. Under projektarbetet hamnade barnen i situationer där det blev viktigt att kompromissa, hjälpa och lyssna på varandra. Pedagogerna har sammanställt och ordnad material med syfte att skapa mer samspel mellan pojkar och flickor, ett exempel av det är leklådor för olika rollekar. Utbudet i byggrummet har utökats med annat material ex; tyger, burkar, smådjur m.m. Pedagoger har läst för barnen relevanta böcker och haft samtal i mindre grupper. Vid sångsamlingar har pedagoger och barn sjungit sånger där förskolans värdeord; Respekt, Trygghet, Hälsa och Utveckling finns med. Pedagogerna mot de yngsta barnen har erbjudit barn olika sorters material med syfte att stimulera och utveckla lärandet och med tanken att barnen får välja utifrån sitt eget intresse. Pedagogerna har också gett barnen möjlighet att välja vem/vilka barnen vill leka med. Plan mot diskriminering och kränkande behandling har presenterats för barnen. Detta har pedagogerna gjort under morgonmöten och vid tillfällen då behov uppstått. Flera exempel som lyfter värdegrundens arbete på förskolan under läsåret Flera avdelningar på förskolan engagerade sig i händelsen i Filippinerna förra hösten, pedagogerna och barnen bakade och tillverkade enkla bokmärken som sedan såldes till föräldrarna under Luciafirande. Pengarna som samlades in skänktes till UNICEF som arbetade för att hjälpa de drabbade. Förskolans uppmärksammade; FN-dagen den 24 oktober, Världsvattendagen den 22 mars, Earth Hour den 31 mars och Skräpplockardagen den 24 april genom gemensamma manifestationer med syfte att lyfta bland annat alla barns rättigheter och vikten att ta ett gemensamt ansvar för det som händer i världen. 5

6 Vårdnadshavarnas delaktighet: Förskolans nya vårdnadshavare bjöds in på ett informationsmöte i början av juni, där ledningen med flera pedagoger presenterade förskolans styrdokument. Vid höstens föräldramöten presenterades förskolans styrdokument. Via veckobrev informerades föräldrarna om pågående arbete med likabehandlingsplanen. Under vårterminen och genom ett informations brev erbjöds vårdnadshavare att lämna synpunkter om förskolans arbete kring plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förankring av planen: Vid starten av läsåret hade vi på enheten två kick-off dagar. Fokus på en av dagarna var arbetet med förskolans värdegrund. Den dagen arbetade vi bland annat med förskolans värdeord och visionen(se arbetsbladen nedan) Den 24/ skickades två pedagoger från förskolan till konferensen Alla barns rätt i Liljeholmen. Tanken var att de utvalda pedagogerna och utifrån konferensen lyfte frågor kring barnens rättigheter på sina respektive avdelningar. Pedagogerna gavs möjligheten att återge konferensen till alla pedagoger på en APT. På höstterminens APT hade vi en stående punkt där vi systematiskt följde upp arbetet med likabehandlingsplanen. Vårens pedagogiska nätverks innehåll planerades med fokus på plan mot diskriminering och kränkande behandlings grunder och planens olika begrepp. Arbetsblad Arbete med värdeorden: Trygghet, Respekt, Utveckling och Hälsa Kl Diskussion och gestaltning Börja med diskussionen arbeta sedan med gestaltningen Kl Presentation av gestaltning och funderingar i stor grupp. 10 minuter per grupp. Diskussionsunderlag: Diskutera ert förhållningssätt i relation till värdeorden: Trygghet, Respekt, Utveckling och Hälsa OBS! för minnesanteckningar! Vad innebär värdeordet respekt i förskolans verksamhet? Hur uppfattar barnen ditt bemötande av dem? Hur bemöter ni barnens funderingar, tankar och önskemål? Hur visar respekt för era kollegor och föräldrar? I vilka situationer förvandlas ordet respekt till respektlöshet? 6

7 Hur uppfattar Du värdeordet Trygghet? Vad innebär det i praktiken? När är ett barn tryggt? Hur påverkar din inställning barnens möjligheter att ta egna initiativ? För vem och av vilka skäl tar Du de beslut Du tar i möten med barnen? Vilka rutiner behöver ni utveckla för att öka tryggheten i barngruppen, arbetslagen och förskolan? Värdeordet: Utveckling Hur säkerställer ni att det som behövs utvecklas på er avdelning/förskola eller grupp (nätverk, eller andra grupper ni ingår i) faktiskt gör det? Hur tar ni eget ansvar/gemensamt ansvar? Vad brister i det egna ansvaret? Hur kan det utvecklas? Att må bra= värdeordet: Hälsa; det är en förutsättning för att alla ska orka arbeta och utvecklas både som individ och som gruppmedlem. Var och en av oss har ansvar för vår egen hälsa, indirekt har vi även ansvar för dem som finns kring oss, alltså kollegorna. Som pedagoger har vi på förskolan ett direkt ansvar för att barngruppen mår bra och utvecklas utifrån sina individuella förutsättningar. Fundera på: Finns det någonting i vårt sätt att handla som kan stressa eller irritera våra kollegor? Finns det någonting i vårt yrkesutövande som bromsar barnens och förskolans utveckling? Fundera och delge varandra. Fundera över vad det innebär att barn gör som vi gör och inte som vi säger. Finns det rutiner på förskolan där vuxna gör på ett sätt och barnen förväntas göra på ett annat? Fundera hur ni medverkar till att värdeorden blir levande och sammanflätade i praktiken och med våra styrdokument; o rev. Lpfö-98 o o o likabehandlingsplanen pedagogiska verksamheten enhetens gemensamma åtaganden för Hållbar Utveckling Utvärdering Resultatet av förra årets uppsatta åtgärder utvärderades under reflektionstider maj-juni och inte under utvärderingsdagarna som det var planerade. Vårdnadshavares synpunkter på förskolans likabehandlingsarbete fångades upp i kommunens enkät om förskolans verksamhet, frågor från enkäten som rör likabehandlings arbetet analyserades och diskuterades under förskolans utvärderingsdagar 2 och 3 juni. Vårdnadshavare erbjöds genom ett informations brev att lämna synpunkter om förskolans likabehandlingsarbete, (se informationsblad nedan) 7

8 Informations blad: Plan mot diskriminering och kränkande behandling Utvärderingar och kartläggning Förskolans likabehandlingsarbete handlar om att värna om barnens mänskliga rättigheter och är ett viktigt bidrag till arbete med att förverkliga Barnkonventionen och förskolans värdegrund och uppdrag. Just nu arbetar vi med utvärderingar av planen mot diskriminering och kränkande behandling, gällande läsåret samt. med utformning av planen för kommande läsår. Pedagogerna på enheten genomför därför observationer och gör barnintervjuer med syfte att ta reda på förskolans klimat och barnens tankar som avser likabehandlings frågor. Har du som vårdnadshavare funderingar eller synpunkter som kan hjälpa oss att bli bättre och utveckla vårt arbete med planen? Lämna gärna era synpunkter/frågor till pedagoger på din avdelning. Med vänliga hälsningar: Handens förskoleenhet. Utvärderings sammanfattning av fjolårets åtgärder Utvärderingarna i maj juni visade att: Åtgärd 1 Problematisera förutfattade meningar Pedagogerna har utvecklat den pedagogiska miljön med syfte att utmana traditionella könsmönster. Genom projektet och i de övriga verksamheten på förskolan har pedagogerna utmanat barnen att leka och hjälpa varandra oavsett ålder och kön. Frågor om bemötande oavsett kön kan pedagogerna fortfarande utveckla genom att lyfta de pedagogiska forum. Åtgärd 2 Presentation av planen Inflyttande och delaktighet Pedagogerna har medvetet presenterat planen för barnen. Utifrån metodmaterialen Alla barns rätt har pedagogerna lyft barnkonventionen i barngruppen. 8

9 Vid olika tillfällen har vårdnadshavare informeras och görs delaktiga om arbetet kring planen som försiggår i förskolan. Åtgärd 3 Förhållningssätt Pedagogerna har haft fokus på ett demokratiskt arbetssätt där barnen har haft mycket inflytande i verksamhetens olika moment. I projektet har barnen fått samspela och träna på att hantera konflikter, turtagning och kompromissa. Att visa respekt för varandra och lära sig att alla är lika värda fast vi kan ha olika åsikter. Reflektion och pedagogiska diskussioner kring förhållningssätt, samarbete och arbetssätt bland pedagogerna kan prioriteras bättre. Delaktiga i utvärderingen: Barnen har gjorts delaktiga utifrån mognad. Alla pedagoger som varit närvarande vid utvärderingstidstillfällen, har deltagit i utvärderingarna. Plan mot diskriminerings grunder, begrepp och innebörd har inte repeteras för pedagoger eller implementeras för nya pedagoger som det var planerat på de pedagogiska nätverken. (se sista punkten under rubriken Förankring av planen på s. 6) Träffarna i nätverken har inte fungerat, pedagogerna har inte haft möjlighet att delta så ofta som det var inplanerat. Vårdnadshavare gjordes delaktiga om utvärderingen vid ett informationsbrev med inbjudan att lämna synpunkter gällande förskolans arbete med planen (se informationsbladen under rubriken utvärdering s. 8) Kartläggning Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Kartläggningsmetoder Barnintervjuer och barnobservationer Inbjudan till vårdnadshavare att svara på frågor gällande planen Föräldrarnas synpunkter samlas in Barnintervjufrågor flicka pojke ålder 1. Hur tycker du att det är att komma till förskolan? 2. Kan du säga någonting du gillar att göra på förskolan? 2.1 Kan du säga någonting du inte gillar att göra på förskolan? 3. Lyssnar alla pedagoger på dig och dina kompisar? 4. Får du hjälp av fröken när du behöver det? 9

10 Följdfråga; Hur hjälper hon/han dig? 5. Vilka barn brukar du leka med på förskolan? Om barnet uttrycker att hon/han inte har någon att leka med; bli nyfiken och ställ följdfrågor så att du får en uppfattning av barnets upplevelse. 6. Förbered bilder av olika rum på förskolan, ute som inne. Be barnet välja en bild av ett rum eller flera som hon/han tycker om att vara i, be barnen berätta varför. Gör samma sak igen, men den här gången ska barnet välja rum som hon/han inte tycker om att vara i, be barnet berätta varför? 7. Är du rädd någon gång på förskolan? I så fall, när eller var? 8. Visa trygghetsplanen och fråga; Har du sett den här boken förut? Vet du vad det handlar om? Observationer: Utomhus: Samarbete, kommunikation och samspel mellan barn och barn, barn och pedagog Platser på gården vilka platser väljer barnen att vistas i, vilka väljer de inte? Inomhus Är de pedagogiska miljöerna könsneutrala på era avdelningar? Finns det möjligheter och valmöjligheter av material och aktiviteter för alla barn på er förskola? Finns det rum på er förskola där trakasserier kan förekomma? Både utomhus och inomhus Observera/Lyssna Dialog/samtal, möte: Hur bemöter pedagogerna barnen och hur bemöter barnen varandra. Är bemötande likvärdigt oavsett; Ålder? Kön? Eller Etnicitet? Observationerna, intervjuerna och enkäten visade att: Pedagogerna ger barnen vid olika tillfällen utmaningar där barnen får träna självkänsla och tillit; våga prata inför sina kompisar, våga beröra varandra på ett vänligt sätt och lyssna på varandra. 10

11 Barnintervjuerna visar att alla barn tycker att det är roligt att komma till förskolan. Intervjuer visar majoriteten av barnen blir lyssnade av pedagogerna och de får hjälp när dem behöver det. 3 barn av 23 svarade inte på frågan. Intervjuerna visar att majoriteten av flickor leker med flickor och pojkar med pojkar. Ungefär hälften av flickorna tyckte om dockvrån och hälften tycker inte om den, resten av rummen var mindre intressanta. Pojkarnas svar när det gäller val av rum var mer varierande men byggrummet verkar vara favorit rummet. Sjutton av 23 barn är inte rädda att vistas på förskolans olika rum, 5 svarade inte på frågan och ett barn är rädd när det blir mörkt. Majoriteten av barnen känner till plan mot diskriminering och kränkande behandling och vet vad det handlar om. Hur har vårdnadshavare involverats i kartläggningen Vårdnadshavaren erbjöds att lämna synpunkter om den egna förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. (Se informationsbladen under utvärderingsdelen på sidan 8) Information om att förskolan genomförde barnobservationer/ intervjuer, gavs också till vårdnadshavare genom veckobreven. Hur pedagogerna har involverats i kartläggningen Arbetet med kartläggningen leddes av biträdandeförskolchef som informerade arbetslagen på förskolan när det blev dags att genomföra barnintervjuer och barnobservationer samt om slutdatumen för inlämningen av de genomförda intervjuerna/observationerna. Biträdandeförskolechef sammanställde de inlämnade barnintervjuerna/observationerna och utifrån det gav respons till arbetslagen. Kartläggningsarbetet användes också som grund för utvärdering. Syfte med kartläggningen var att: Kritiskt kartlägga vilka normer som präglar vår verksamhet och utifrån det identifiera utvecklingsområden. Enkäternas svar, kartläggningen av barnintervjuerna, observationerna, samt pedagogernas utvärderingar av förra årets plan, analyserades och blev grunden till utformning av nya planen och kommande åtgärder till planen för

12 Åtgärder utifrån kartläggning och utvärderingen Namn Utmana normen Grunder som berörs av åtgärden Sexuell läggning Kön Mål och uppföljning Förskolan ska främja barns lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning genom att se att frågor som rör homo-, bi- och heterosexualitet diskuteras och reflekteras i personal gruppen. Arbetslaget på förskolan ska verka för att flickor och pojkar får lika stort inflyttande över och i verksamheten. Åtgärd. Pedagogerna granskar och tillämpar ett normkritiskt perspektiv, det vill säga pedagoger tittar kritiskt på hur normen som är knutna till kön och eller sexuell läggning yttrar sig på förskolan i hur de agerar och påverkar arbetet i verksamheten. Pedagoger behöver få kunskap och redskap för att göra normkritiska reflektioner. Pedagoger behöver få tid för att diskutera normer och attityder. Böcker om olika familjekonstellationer ska finnas i förskolan som ett naturligt inslag och ska vara självklara oavsett vårdnadshavare sexuell läggning. Motivering Pedagogerna uppmärksammade att sexuell läggningsgrund inte berördes speciellt mycket under årets arbete. Svaren på barnintervjuerna visar att majoriteten av barnen väljer att leka i flick och pojkgrupper när det är så kallad fria lek. Svaret på intervjuerna visade att flickor pratar om mamma, pappa barn lek. Det namnet på leken präglas av heteronormen, det vill säga att utgångspunkten är att människor är heterosexuella. Ansvariga Förskolechef, biträdandeförskolechef Förskollärare med arbetslag När Fortlöpande under hela läsåret. Åtgärder dokumenteras och följs upp. En kopia av dokumentationerna skickas till biträdandeförskolechef som använder den för utvärdering och uppföljning i det systematiska kvalitetsarbetet på enheten. Namn Inflytande och delaktighet Grunden som berörs av åtgärden Funktionsnedsättning. Mål och uppföljning 12

13 Pedagogerna fungerar som goda förebilder genom sättet att tala och att vara gentemot personer med funktionsnedsättningar både fysiska eller psykiska. På så sätt påverkar pedagogerna barnens syn på funktionsnedsättning. Åtgärd Pedagogerna prioriterar reflektions tid för att diskutera om det finns rutiner och eller arbetssätt på förskolan som är införda för att underlätta för barn i behov av särskilt stödd - men som samtidigt kan bidra till ökat utanförskap? Barnböcker som tar upp frågor om funktionsnedsättning ska finnas i förskolan som ett naturligt inslag. Förskolemiljön anpassas och är tillgänglig för alla barn. Det handlar inte bara om att ta bort fysiska hinder, det handlar också om att skapa pedagogisk tillgänglighet så att alla barn kan delta i de olika aktiviteterna utifrån barnens individuella förutsättningar och funktionsförmåga. Motivering Pedagogerna uppmärksammade att funktionsnedsättningsgrund inte berördes speciellt mycket under årets arbete. Ansvariga Förskolechef, biträdandeförskolechef Förskollärare med arbetslag När Fortlöpande under hela läsåret. Åtgärder dokumenteras och följs upp. En kopia av dokumentationerna skickas till biträdandeförskolechef som använder den för utvärdering och uppföljning i det systematiska kvalitetsarbetet på enheten. 13

14 Främjande insatser Främja likabehandling oavsett kön Mål och uppföljning Ge flickor och pojkar lika stor inflyttande över verksamheten och lika stor utrymme. Skapa förutsättningar för att barn utvecklar en jämställd syn på flickor och pojkar. Insats Undersökningar har visat att huvudpersoner i barnteveprogram och sagoböcker oftast är en pojke eller en man. Är det fortfarande så? Gör tillsammans med barnen en egen undersökning. Gör ett urval bland sagoböcker, analysera; vem har huvudrollen? Vilka birollsfigurer finns med? Vilken typ av roller är det som visas? Ansvariga Förskolechef, biträdandeförskolechef Förskollärare med arbetslag När Fortlöpande under hela läsåret. Insatserna dokumenteras och följs upp. En kopia av dokumentationerna skickas till biträdandeförskolechef som använder den för utvärdering och uppföljning i det systematiska kvalitetsarbetet på enheten. Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet Mål och uppföljning Pedagoger hjälper barnen att känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet. Förskolan ska aktivt arbeta för att utveckla barnens kunskap och respekt för olika kulturer och värderingar. Insats Förskolan uppmärksammar barnens flerspråkighet på ett positivt sätt och ger utrymme för att stödja barnens modersmål genom till exempel vald av sagoböcker Ansvariga Förskolechef, biträdandeförskolechef Förskollärare med arbetslag När Fortlöpande under hela läsåret. Insatserna dokumenteras och följs upp. En kopia av dokumentationerna skickas till biträdandeförskolechef som använder den för utvärdering och uppföljning i det systematiska kvalitetsarbetet på enheten. 14

15 Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning Alla vårdnadshavare ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till förskolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra religiösa åskådningen. Insats Pedagogerna ska informera sig om när olika religiösa högtider firas i det religioner som finns representerade bland barnen. Pedagogerna använder sig av de multireligiös almanacka Pedagogerna på ett naturligt sätt ska ge barnen kunskap om religionsfrihet och vad det innebär. Det ska också innefatta rätten att inte tro på någon gud. Ansvariga Förskolechef, biträdandeförskolechef Förskollärare med arbetslag När Fortlöpande under hela läsåret. Insatserna dokumenteras och följs upp. En kopia av dokumentationerna skickas till biträdandeförskolechef som använder den för utvärdering och uppföljning i det systematiska kvalitetsarbetet på enheten. Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning Mål och uppföljning Verksamheten ska ta hänsyn till barnens olika förutsättningar och utformas så att alla barn kan delta i verksamheten alla moment. Insats Om det på förskolan finns barn i behöv av särskilt stöd, diskuterar pedagogerna med vårdnadshavare vad barnen i gruppen behöver veta om barnets funktionsnedsättning och hur informationen ska ges. Pedagoger reflekterar och diskuterar frågor som har med grunden att göra med syfte att skapa medvetenhet. Exempel på diskussion frågor kan vara: Finns det regler, rutiner eller arbetssätt i verksamheten som kan upplevas som missgynnande och orättvisa för barn med funktionsnedsättning? Ansvariga Förskolechef, biträdandeförskolechef Förskollärare med arbetslag När Fortlöpande under hela läsåret. Insatserna dokumenteras och följs upp. En kopia av dokumentationerna skickas till biträdandeförskolechef som använder den för utvärdering och uppföljning i det systematiska kvalitetsarbetet på enheten. 15

16 Främja likabehandling oavsett sexuell läggning Mål och uppföljning Förskolan främjar barns lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning genom att se till att frågor som rör homo-, bi- och heterosexualitet på ett likvärdigt sätt bli behandlade och integrerade i verksamheten. Insats Pedagogerna ska reflektera över om det finns risk för att heterosexualitet framställs i förskolan som självklart norm? Att inte spekulera om att barn av olika kön som går på verksamheten fattat tycke om varandra och är ett blivande par. Ansvariga Förskolechef, biträdandeförskolechef När Förlöpande under hela läsåret. Insatserna dokumenteras och följs upp. En kopia av dokumentationerna skickas till biträdandeförskolechef som använder den för utvärdering i det systematiska kvalitetsarbetet på enheten. Främja likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck Mål och uppföljning Pedagogerna på förskolan ge det enskilda barnet att utveckla sin identitet och känna trygghet i den. Barnen identitetsutveckling ska inte begränsas på grund av samhälleliga normer och vuxnas förväntningar som är knuta till kön. Insats Pedagogerna stödjer och bistå barn i deras identitetsskapande genom att de får uttrycka sin personlighet utan att bli begränsade av rådande normer. Förskolans toaletter är könsneutrala så att barnen inte måste välja mellan flick- och pojktoalett. Ansvariga Förskolechef, biträdandeförskolechef När Förlöpande under hela året. Insatserna dokumentera och följs upp. En kopia av dokumentationerna skickas till biträdandeförskolechef som använder den för utvärdering och uppföljning i det systematiska kvalitetsarbetet. Främja likabehandling oavsett ålder Mål och uppföljning 16

17 Förskolan skapar förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa förväntningar baserade på ålder. Insats: Pedagoger reflekterar: Finns det osynliga åldershierarkier på förskolan? Hur uttrycker de sig i förskolans vardag? Hur skulle förskolan ändra på det om det missgynnar barnen? Vilka förväntningar kring barnens mognad och funktionsförmåga i en viss ålder styr planeringen på bekostnad av barns individuella förutsättningar? Ansvariga Förskolechef, biträdandeförskolechef Förskollärare med arbetslag När Fortlöpande under hela läsåret. Åtgärden dokumenteras och följs upp. En kopia av dokumentationerna skickas till biträdandeförskolechef som använder den för utvärdering och uppföljning i det systematiska kvalitetsarbetet på enheten. Främjande arbete mot kränkande behandling Mål och uppföljning Alla vårdnadshavare ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till förskolan, förvissade om att barnen behandlas med respekt av alla anställda. Alla barn får hjälp av pedagogerna i att träna förmåga till empati och respekt gentemot varandra. Insats Pedagogerna föregår med gott exempel och visar barnen hur man bör bete sig mot varandra. Pedagogerna talar aldrig illa om andra anställda, andra barn eller föräldrar i synnerhet inte inför barnen. Pedagoger använder sig av aktiva och genomtänkta metoder såsom drama för att lära barnen att vara en bra kamrat och lära sig att säga ifrån både till barn och vuxna. Ansvariga Förskolechef, biträdandeförskolechef Förskollärare med arbetslag När Fortlöpande under hela läsåret. Åtgärden dokumenteras och följs upp. En kopia av dokumentationerna skickas till biträdandeförskolechef som använder den för utvärdering och uppföljning i det systematiska kvalitetsarbetet på enheten. 17

18 Rutiner för akuta situationer Policy På vår förskola ska det råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Pedagoger arbetar efter pedagogiska strukturer och har uppsikt över verksamheten både inomhus och utomhus, minst en pedagog ska befinna sig i närheten av barnen. Barn såväl som vårdnadshavare ska kunna vända sig till alla pedagoger i förskolan om de känner sig felbehandlad. Vårdnadshavare kontaktar i första hand förskollärare på sin avdelning. vårdnadshavare kan även kontakta förskolechef/ biträdandeförskolechef. Alla barn och vårdnadshavare kan självklart vända sig till den pedagog de har förtroende till. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn En utredning och analys av orsakerna till händelsen görs. Utredningen ska omfatta både det barn som kan ha blivit kränkt och det eller de barn som kan ha kränkt. Det behöver bland annat föras samtal med alla inblandade barn. I vissa situationer kan det vara tillräckligt att genom några frågor få en bild av händelsen. Mer komplicerade fall av kränkningar kan utredningsskyldigheten bli mer långtgående och omfatta även samtal med barnens vårdnadshavare. Om utredningen visat att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit kallar förskolchef till samtal. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av pedagoger Om en pedagog utsätter ett barn för trakasserier eller kränkande behandling ska pedagogen som ser detta ta ansvar och ifrågasätta handlingen. Pedagogen som ifrågasätter en annan pedagogs handling ska alltid ta barnens perspektiv. Se till att få ett samtal med den vuxna i enrum och fråga hur denne tänkte. Lyssna in situationen. Undvik känsliga diskussioner mellan vuxna då barnen är närvarande. Förskolechef och arbetslagschef skall alltid informeras. Rutiner för uppföljning Om en kränkning förekommer skall samtal med de inblandade och förskolechef/biträdandeförskolchef prioriteras. Förskolechefen rapporterar vidare till den centrala förskolechefen. Samtalen skall dokumenteras och nya datum för uppföljningssamtal bokas in. Vårdnadshavare bjuds in på samtalen. Vid allvarliga fall av trakasserier eller kränkande behandling kan det bli aktuellt att överväga disciplinära åtgärder gentemot den eller de anställda som har utfört trakasserierna eller kränkningarna. I lagen om anställningsskydd (LAS) finns en rad arbetsrättliga åtgärder som arbetsgivaren kan vidta mot arbetstagare som misskött sig och utsatt någon för trakasserier eller kränkande behandling. De åtgärder som kan bli aktuella är: Varning (enligt LAS 30 ) Omplacering (enligt LAS 7 ) Uppsägning (enligt LAS 7 ) Avsked (enligt LAS 18 ) Innan någon av dessa arbetsrättsliga åtgärder kan vidtas ska den anställdes eventuella fackliga organisation kontaktas. Arbetsgivare som vidtar arbetsrättsliga åtgärder mot en anställd för att stävja trakasserier eller kränkande behandling bör erbjuda henne eller honom stödsamtal. 18

19 Rutiner för dokumentation Förskolechef eller biträdandeförskolechef dokumenterar samtalen och åtgärderna. Ansvarsförhållande Pedagogen som har kränkt ett barn ansvarar för att visa en förändring samt att skapa förtroende. Förskolechef/biträdandeförskolechef ansvarar för att åtgärderna följs upp. Beroende på kränkningens art kan en eventuell anmälan till annan myndighet bli aktuell. Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad. 19

20 Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering] När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. 20

21 Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: Det får vara någon måtta med tramset. Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i riktiga kläder eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering] En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Axel går i Evangeliska Fosterlands - Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker? [trakasserier] Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. 21

22 DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering] David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom Snubbelfot. Personal har hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en äcklig storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. [trakasserier] Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit den andra tantens namn. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelse som kan vara trakasserier: Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier 22

23 Ombudsmännen viktiga telefonnummer DO BEO Diskrimineringsombudsmannen Rådgivning med e-post Barn och elever ombudet

24 24