Förskolan Pärlans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Transkript

1 Förskolan Pärlans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grunduppgifter Ansvariga för planen är förskolechef Planen gäller från till Vår vision på förskolan Pärlan Här ska ingen, vare sig barn eller vuxen, bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. Alla människor är lika mycket värda. Jag är värdefull och duger för den jag är. Delaktighet av framtagandet av planen Barnens Under februari - april har vi planerade samtal med barnen födda 09, 10, 11. Vi kommer då bland annat att fråga om hur de trivs på förskolan, vilka de helst leker med/ inte leker med och varför. Vad barnen helst leker med inne och ute. Vårdnadshavarnas Vi lämnar ut planen till vårdnadshavarna och ger dem möjlighet att diskutera den på föräldramöte och föräldrasamtal under våren och hösten. Föräldrarna får möjlighet att lämna in synpunkter löpande. Personalens Vi avsätter del av en arbetsdag varje år för hela personallaget för att arbeta med planen, upprättande, utvärdering och uppföljning. Vi aktualiserar planen med jämna mellanrum över året. Förankring av planen Hos barnen förankrar vi planen genom ämnet livskunskap som vi arbetar med under året. Vårdnadshavare får ut den färdiga planen och har möjlighet att påverka och ha synpunkter på den. Personallaget har planen som ett levande dokument som vi kan återkomma till vid flera tillfällen. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Vi har samtalat med de äldre barnen om hur de trivs på förskolan. Personallaget har sedan utvärderat under ett avsatt personalmöte. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan var personallaget ochtill viss del föräldrarna genom att de svarat på en föräldrar enkät. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi har under året aktivt tittat över våran verksamhet vid ett fler tal tillfällen när vi upplevt att vi haft konflikter, risk för kränkningar osv. I arbetet mot kränkande behandling har vi arbetat aktivt med att vara en bra kompis är ett

2 förhållningssätt för alla barn. Vi har arbetat med lekgrupper som en del i att öva sig att vara en bra kompis. Efter att vi arbetat med lekgrupper har även samtalstonen, som vi såg som ett problem förut, blivit mycket trevligare och det finns en medvetenhet hos barnen hur man ska prata till varandra. Vi såg att i vissa rum hade vi fler konflikter än i andra och gjorde då en ommöblering för att komma tillrätta med detta. Vilket vi också såg snabba tydliga resultat av. Under hösten uppmärksammade vi FN veckan som en del i arbetet att vidga barnens begrepp om omvärlden. En perspektiv var att visa på att även om vi ser olika ut och bor på olika platser så har vi mycket gemensamt. Vi har inte arbetat något runt kunskapen om andra religioner. Insatserna som vi gjort under funktionshinder lever vi upp till. Vi har skaffat böcker om regnbågsfamiljer och bemöter barnen vid frågor. Vi har åldersanpassade rum för att ge utmaningar till barnen. Under våren delade vi gruppen under större delen av dagen i åldersindelade grupper. Det vi sett är att alla barnen får mer utrymme i sin lek och i tillgången till oss pedagoger. Det har blivit mycket lugnare i hela barngruppen. Mellan barnen uttrycker inte längre att det är orättvist att de inte får vara i vissa rum eftersom de får stort utrymme i de rum de är. I våran kartläggning tidigare år upplevde vi att hallen var en plats för konflikter. Efter att vi delat gruppen är det färre barn samtidigt i hallen och det gör att risken för kränkningar har minskat. De äldre barnen använder idag andra toaletter än de yngre därför har problemet med att de yngre baren skyfflas undan helt försvunnit. Beskriv hur årets plan ska utvärderas Årets plan ska utvärderas senast Vi samtalar med de äldre barnen under hösten om hur de trivs på förskolan, vilka de vill leka med/inte leker med och varför. Vad de gillar att leka med inne och ute. Under föräldramöte på hösten lyfter vi fram planen, föräldrarna har då möjlighet att framföra sin åsikter. De kan också göra detta i den dagliga kontakten med förskolan eller genom mail eller på annat sätt. Under våren gör vi en föräldrarenkät där vi uppmärksammar föräldrarna på Likabehandlingsplanen. Under en personaldag utvärderar vi planen. Ansvarig för att årets plan utvärderas är förskolechef Främjande insatser Kränkande behandling Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling - Att ingen kränkande behandling ska förekomma. - Vi fortsätter att arbeta med "att vara en bra kompis" under 2014/2015 Vi följer upp arbetet varje månad i personallaget. Vi gör en utvärdering och uppföljning på personaldagar våren Insats Vi arbetar ständigt mot förekomsten av kränkande behandling.

3 Vi använder oss av olika värdegrundsövningar så som vänskap, gemenskap, empati, medkänsla, samarbete, vänlighet. - Vi försöker arbeta med sociala berättelser och seriesamtal för att förebygga och hitta strategier för att inte kränkande behandlingar ska förekomma. - Vi uppmuntrar barnen när vi ser att de gör bra saker mot sina kompisar. Ansvarig: Alla personal Datum när det ska vara klart: Vi utvärderar under juni 2015 Gender Områden som berörs av insatsen: Kön - Vi vill tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt i verksamheten. - Vi vill ge flickor och pojkar lika stort inflytande över verksamheten och lika stort utrymme. - Vi vill arbeta för att barnen ska kunna utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller - Vi vill stärka barnens förmåga att värna om sin kroppsliga integritet gentemot vuxna och andra barn. - Att under året kompetensutveckla oss inom genuspedagogik. - Genom dokumentation se över vilket utrymme flickor och pojkar får tex. vid matbordet, vid samlingar och vid val av aktiviteter. Ansvarig: Alla personal Könsidentitet eller könsuttryck Områden som berörs av insatsen: Könsidentitet eller könsuttryck -Tillämpar ett normkritiskt förhållningssätt i sitt arbete och diskuterar normer och stereotypa förväntningar som finns kring kön. - Skapar förutsättningar så att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. - Att under året kompetensutveckla oss inom genuspedagogik. - Att uppmuntra barnen att pröva att leka med nya saker och nya lekar som traditionellt inte hör till respektive kön. Ansvarig: Alla personal Etnisk tillhörighet Områden som berörs av insatsen: Etnisk tillhörighet

4 - Att alla människor har lika värde oavsett ras eller hudfärg och att varje barn ska känna delaktighet i sin egen kultur och utveckla känsla och respekt för andras kulturer. Vi som personalgrupp behöver reflektera över på vilket sätt samhället förmedlar normer kring etnisk tillhörighet och fördomar om etniska grupper och granskar vårt eget arbete utifrån ett normkritiskt perspektiv. Religion eller annan trosuppfattning Områden som berörs av insatsen: Religion eller annan trosuppfattning - Barnen ska få möjlighet att bilda sin egen uppfattning om den kristna tron. - Vi försöker ge barnen kunskap om religionsfrihet och vad detta innebär, inklusive rättigheten att inte tro på någon Gud. - Vi vill lyfta fram och betona det gemensamma inom olika religioner. Insats - Barnen ska få välja om de vill vara med på samlingar som är kopplade till den kristna tron. - När vi pratar om kristendomen och tron på Gud säger vi inte att "så här är det" utan "att jag tror så här" eller "i bibeln står det så här". - Vid frågor om olika högtider berättar vi om andra religioners olika högtider och hur de firar dem. Funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen: Funktionsnedsättning - Utforma verksamheten med hänsyn till barnens olika förutsättningar och utforma den så att alla kan delta på sina villkor i de olika aktiviteterna. - Pedagogerna fungerar som goda förebilder genom ett förhållningssätt som uttrycker respekt för det enskilda barnets förmågor och förutsättningar. I förskolan finns goda möjligheter att påverkar barnens syn på funktionsnedsättning. -Genom dokumentation och intervjuer ser över om vår verksamhet ger möjlighet så att alla barn kan delta på sina villkor. Datum när det ska vara klart: Vi utvärdera juni 2015

5 Sexuell läggning Områden som berörs av insatsen Sexuell läggning Mål och uppföljning - Vi reflekterar över på vilket sätt samhället förmedlar normer och värderingar kring homo-, hetero, och bisexualitet och granskar vårt eget arbete utifrån ett normkritsikt perspektiv. - Vi skapar förutsättningar för att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar om sexuell läggning. - Vi är förberedda på att välkomna och bemöta regnbågsfamiljer. - Vi synliggör och bejakar olika familjekonstellationer i verksamheten, och inte bara den heterosexuella familjen. Insats - Vi skaffar och läser böcker om regnbågsfamiljer, det vill säga. familjer med homooch/eller bisexuella föräldrar. Datum när det ska vara klart: Vi utvärdera juni 2015 Ålder Områden som berörs av insatsen: Ålder -Vi tänker på vårt uttryck när vi anser att barnen kan något pga av att de är en viss ålder. Att vi inte kopplar ihop vad de kan och inte kan pga av deras ålder. - Vi har åldersindelade rum. Dessa behöver inte vara statiska utan utgå emellanåt från barnens kompetens och mognad. - Vi hjälps åt att påminna varandra hur vi säger saker. Datum när det ska vara klart: Vi utvärdera juni 2015 Kartläggning Vi har använt oss av Husmodellen från DO. Vi har diskuterat, vart i miljön olika kränkningar/diskriminering kan förkomma. Vi har även diskuterat vid vilka tidpunkter under dagen det är störst risk att kränkningar förekommer. Vi har fokuserat på kränkningar/diskrimineringar mellan barn-barn och pedagog-barn. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen? Vi har gjort intervjuer med barnen födda 08, 09, 10, 11 och frågat dem om de är rädda på förskolan och om de är det vad är de då rädda för. Vi har löpande samtal med våra föräldrar och de brukar ta upp om deras barn har berättat om någon händelse som de upplevt kränkande. Hur personalen har involverats i kartläggningen? Vi samtalar nästan vid varje personalmöte om vi upplevt situationer där det förekommit risk för kränkning. Under våren har vi vid två tillfällen avsatt längre tid av personalmötet till att titta över våra lokaler och olika situationer under dagen då det finns risk för kränkningar.

6 Resultat och analys - Vid observationerna i hallen upplever vi att det kan blir negativt i samband med påklädning av ytterkläder. Det är i dessa situationer det finns en risk för att vi pedagoger kränker barnen. - Barnen visar ingen respekt för den som vill sitta i fred på toaletten. Det förekommer att de öppnar dörrarna eller/och kryper under väggen och stör varandra. - Eftersom det går att stänga dörren till vissa rum ger det möjlighet att få leka i fred samtidigt som det finns en risk att vi pedagoger inte alltid hör och märker vad som händer. - Barnen uttrycker att är det något de är rädda för är det att bli slagna av andra barn. - Byggrummet är en plats med risk för konflikter och med det risk för kränkningar. Förebyggande åtgärder Kränkande behandling Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling Barnen har uttryckt att är de rädda för något så är det att bli slagna av andra barn. För det mesta händer det när ingen vuxen är nära. Vi tror att handfatet vid toaletten är ett av de ställena där det finns risk att bli slagen. Vårt mål är att förhindra risken för att bli slagen Vi ska vara närvarande pedagoger. Vid personalmötena reflektera över klimatet i barngruppen och arbetssituationen för oss medarbetare. Åtgärd: Vi pedagoger arbetar för att vara närvarande i de rummen som barnen är i i så stor utsträckning som möjligt. Samtidigt måste barnen ibland få leka själva utan att bli övervakade av en vuxen. Detta är då ett medvetet val av oss, av respekt för barnen. Vi ser till att det alltid finns en pedagog vid handfaten när barnen ska tvätta händerna i större grupp tex. när vi kommer in innan lunch och efter lunch. Motivera åtgärd: Vi vill vara en förskola där barnen kan känna sig trygga och välkomna, där det är en bra stämning och det finns vuxna som ser och bekräftar dem för dem de är. Datum när det ska vara klart: Augusti 2014 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn lekar inom- och utomhus. vi agerar så fort vi upptäcker någon form av trakasserier eller kränkande behandling. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till: - Föräldrar/vårdnadshavare kan vända sig till all personal på avdelningen och till

7 förskolechefen. - Barnen kan vända sig till all personal på förskolan. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn - Vi pratar med de inblandade barnen. - Förskolechefen informeras. - Vi berättar även för föräldrar/vårdnadshavare om händelsen. - Arbetslaget agerar utifrån händelsen/individen och ger information till föräldrar/vårdnadshavare om hur vi går vidare med detta. - Händelsen dokumenteras - Föräldrar/vårdnadshavare till inblandade barn hålls informerade till problemet upphör. - Stödenheten kontaktas om problemet kvarstår. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal All personal har skyldighet att anmäla till förskolechefen om man får kännedom om att vuxna kränker barn. 1. Förskolechefen samlar information om vad som hänt. 2. Förskolechefen samtalar med personalen, samt berörda föräldrar/vårdnadshavare. 3. Facklig representant och personalchef kontaktas. 4. Uppföljning ska ske inom en vecka med de berörda. 5. Förskolechefen dokumenterar. Om det är förskolechefen som kränker är det dennes chef som är ansvarig för åtgärderna. Rutiner för uppföljning: Förskolechefen har ansvar för att fortlöpande uppföljning görs, samt för utvärdering av gjorda insatser. Om det är förskolechefen som kränker är det dennes chef som är ansvarig för åtgärderna. Rutiner för dokumentation Förskolechefen dokumenterar. Ansvarsförhållande: Förskolechefen är ansvarig. All personal är ansvarig att följa planen.