Apelgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Page 1 of 7 Apelgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Margareta Kärlin Mio Iller Givell Britt Hintze Eva Sundman Vår vision I Gävle Kommuns förskolor är alla barn trygga och blir respekterade för den de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Inget barn i våra förskolor är diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet Händelser i barngruppen tas upp med de inblandade och pedagogerna hjälper till att lösa problem som har uppstått i barngruppen. Genom samtal med föräldrarna görs även barnen delaktiga. Barnen har arbetat med en kompissol, där de har fått tala om vad en bra kompis är samt skrivit upp det på solstrålarna. Barnens låga ålder gör att de flesta inte har utvecklat sin förmåga att sätta ord på sina känslor eller att återberätta händelser, därför har pedagogerna ett stort ansvar i detta arbete. Genom litteratur relaterad till normer vill vi pedagoger ta upp detta ämne på t ex samlingar där vi diskuterar likabehandlingsfrågor med barnen för att öka deras förståelse för olikheter. Vi pedagoger jobbar så att barnens eget handlande och bemötande mot varandra stärks positvt. Genom detta stärks förhoppningsvis varje barns självkänsla och de lär känna empati för sina medmänniskor. Vårdnadshavarnas delaktighet Diskutera likabehandlingsplanen med vårdnadshavarna på utvecklingssamtal. Likabehandlingsplanen kommer att finnas på förskolans hemsida. Personalens delaktighet Diskutera likabehandlingsfrågor på personalmöten utifrån det material som vi har i verksamheten. Lyfta aktuella händelser i vardagen och påminna varandra om likabehandling. Förankring av planen Vi diskuterar i våra barngrupper, efter barnens förmåga. Pedagogerna arbetar kontinuerligt med likabehandlingsplanen på våra personalträffar. Vid barnens inskolning informeras föräldrarna om att Likabehandlingsplanen finns på vår hemsida och att det finns utskrivna exemplar på förskolan. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Vi har inte arbetat så mycket med den gamla planen på grund av olika omständigheter t ex nya chefer och nya indelningar av arbetsområden. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Se ovan. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Se ovan. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Gå igenom åtgärd för åtgärd gällande målen i Likabehandlingsplanen i arbetslaget under verksamhetsplanering och APT.

2 Page 2 of 7 Blev detta gjort? Om nej, varför inte? Vad blev bra respektive mindre bra? Varför? Har utvärderingen visat att vi ska nå nya mål? Ta isåfall med de nya målen i den nya likabehandlingsplanen. Annars jobbar vi vidare för att nå de redan uppsatta målen. för att årets plan utvärderas Främjande insatser Främja likabehandling gällande kön Kön Vi som pedagoger ska bli medvetna gällande könsnormer och vi vill förmedla könsneutrala värden. Pedagogerna ska förmedla ett normkritiskt och könsneutralt synsätt i verksamheten. Alla barn oavsett kön på förskolan ges samma möjligheter att utforska miljö, lokaler, material och litteratur. Pedagogerna kommer att ha fokus på normkritiskt tänkande gällande kön. Vi kommer att observera varandra för att synliggöra detta och även tänka själv på hur vi pedagoger uppför oss normkritiskt. Vi försöker att vara normkritiska och tillåtande i vårt synsätt vad gäller t ex barnens klädval, och hur de agerar i rollek. Vi kan då säga: "Leker ni familj?" i rollekar, istället för "Mamma, pappa och barn." Istället för att peka ut en viss kategori, kan man säga "Alla kan ha blommiga strumpor!, inte "pojkar kan också ha blommiga strumpor". Vi kommer att använda tilltalsnamn istället för att t ex be "Alla pojkar" att sänka rösten. Vi ska lära oss att ha ett normkritiskt förhållningssätt vid uttryck och inte alltid säga "han" vid ruskiga saker och "hon" vid gulliga saker, varg respektive katt t ex. Vi kommer att erbjuda material som barnen kan välja fritt av oavsett kön i våra lokaler. Vi kommer att köpa in och använda böcker att läsa med barnen som beskriver pojkar respektive flickor på ett könsneutralt sätt. Detta för att normalisera så att det blir naturligt i vardagen. Främja likabehandling gällande sexuell läggning Sexuell läggning Att ha ett neutralt och öppet förhållningssätt gällande olika familjers sammansättning. Vi kommer att köpa in och använda böcker att läsa med barnen som tar upp olika familjesammansättningar.

3 Page 3 of 7 Främja likabehandling gällande kränkande behandling Kränkande behandling Öka förståelse och förmåga hos barnen gällande konfliktlösning och empatifrågor. Ett fortgående arbete som hela tiden är aktuellt. Kontinuerligt jobba med att lyfta frågor som handlar om empati och respekt för andra människor. I vardagen tar vi upp och pratar om hur det är att vara en bra kompis och hur man kan hjälpa varandra. Vi pedagoger har ett stort ansvar att visa på hur vi bemöter och förhåller oss till varandra. Främja likabehandling gällande könsidentitet eller könsuttryck Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Att vi pedagoger har ett normkritiskt och ett könsneutralt synsätt som vi kan föra över till barnen i förskolans verksamhet. Införskaffa material och litteratur som är inkluderande för alla. Anita Fröberg, Cecilia Jansson, Eva Sundman Främja likabehandling gällande etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet Bejaka den etniska mångkulturaliteten och flerspråkigheten på ett positivt sätt. Att få varje barn att känna sig trygg och stolt över sig själv, sin bakgrund och sina språk. Pedagogerna samtalar med barn och föräldrar om språk. Vid annat språk än svenska som modersmål ber pedagogerna föräldrarna att skriva ner ord som praktiskt kan användas i verksamheten. Bland annat vill vi lära oss att räkna 1-5 på olika språk och även några andra praktiska ord.

4 Page 4 of 7 Vi införskaffar litteratur om etnicitet som vi kan läsa för barnen. Anita Fröberg, Cecilia Jansson, Eva Sundman Främja likabehandling gällande funktionsnedsättning Funktionsnedsättning Alla barn oberoende av funktionsnedsättning ska kunna delta i förskolans verksamhet och följas upp. Målet är medvetenhet kring tillgänglighet av material och verksamhet så att inkludering är möjlig. Detta följs upp med genomgång av material och lokaler. Anpassa miljön. Samarbete med barnhälsovården och specialpedagoger vid behov. Främja likabehandling gällande ålder Ålder Oavsett ålder ska barnen få förutsätttningar att utvecklas efter sina egna förmågor och intressen. Ålder ska inte styra vår verksamhet utan varje barns förmåga och intresse ska vara det viktiga. Främja likabehandling gällande religion eller annan trosuppfattning Religion eller annan trosuppfattning Ta reda på och uppmärksamma vilka högtider och traditioner som är aktuella i vår barngrupp. Prata med vårdnadshavare vid inskolning om familjerna firar några speciella högtider.

5 Page 5 of 7 Anita Fröberg, Cecilia Jansson, Eva Sundman Främja likabehandling utifrån ett normkritiskt förhållningssätt Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Att all personal har fått möjlighet att reflektera och skapa ny kunskap kring vad normer är och hur de påverkar oss i vår vardag. under arbetsplatsträffar och under träffar med Sörby förskoleenhets Likabehandlingsrepresentanter kommer förskolans arbete kring normkritiskt förhållningssätt att följas upp kontinuerligt och diskuteras. Fakta kring normer och hur normer skapas och påverkar oss i vår vardag får personalen genom föreläsningar och studier av facklitteratur. Fokussamtal kring normer och normkritiskt förhållningssätt äger rum på förskolan. För föreläsning och handledning av fokussamtal ansvarar biträdande förskolechef Mio Iller Givell. Genomförande av fortlöpande arbete kring normkritik ansvarar Britt Hintze och Eva Sundman. Kartläggning Kartläggningsmetoder Husmodellen. Områden som berörs i kartläggningen Kön Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Pedagogerna har observerat barn och haft samtal på möten om detta. Hur personalen har involverats i kartläggningen På våra personalträffar diskuterar pedagogerna miljö, rum, material och böcker. Resultat och analys Vi utgick från husmodellen och kom fram till att pedagogerna måste bli medvetna om de risker som finns gällande de omedvetna könsnormer vi har. Risker kan vara att pedagogerna genom t ex kommentarer, röstläge och de normvärden som var och en bär med sig och som kan förstärka de invanda könsmönstren. För att uppnå de mål vi valt måste vi vara normkritiska, neutralisera könsbegreppet och lyfta detta bland personalen för att bli mer medvetna. Vi påminner varandra om vårt uppträdande om hur vi bemöter barnen gällande kön och vi kan alltid bli bättre på detta. Förebyggande åtgärder Förebyggande arbete gällande och kön och sexuell läggning Områden som berörs av åtgärden Kön Pedagogerna ska bli medvetna om de invanda könsnormer som finns i samhället.

6 Page 6 of 7 Att ha ett neutralt och öppet förhållningssätt gällande olika familjers sammansättning. Åtgärd Vi kommer att jobba med normer om kön i ett förebyggande arbete där vi diskuterar och lyfter detta. Vi kommer kontinuerligt att utgå från läroplanen, diskutera innebörden i orden och fördjupa oss i frågorna gällande kön. Under vecka 1-2 kollar varje pedagog upp hur media framställer kön, vi tittar normkritiskt. Detta diskuteras på måndagsmötet vecka 3. Pedagogerna tittar normkritiskt på hur de förhåller sig i vardagen på förskolan gällande kön. Detta tas sedan upp på måndagsmöten till konstruktiva diskussioner. Motivera åtgärd För att kunna bemöta barn i ett könsneutralt perspektiv är det en förutsättning att vi pedagoger känner till de rådande könsnormer som finns i samhället. För att kunna förebygga de invanda könsnormerna måste vi ta reda på vilka normer som finns gällande kön på vår förskola. Vilka fördomar och förutfattade meningar finns? Vilka normer signalerar vår miljö, personal, böcker och material? Pedagogerna utför observationer och dokumentationer för att synliggöra de könsroller som råder i verksamheten. Pedagogerna följer upp dokumentationerna för att se om målen har uppnåtts. Vi diskuterar och reflekterar utifrån dessa och skriver ner diskussionerna Förebyggande arbete gällande kränkande behandling Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Öka förståelse och förmåga hos barnen gällande konfliktlösning och empatifrågor. Ett fortgående arbete som hela tiden är aktuellt. Att verksamheten erbjuder verktyg till konfliktlösning och utveckling av empati. Detta följs upp under verksamhetens gång vid veckoplanering och APT. Åtgärd Pedagogerna finns tillgängliga för att uppmärksamma och stödja barnen när något inträffar. Detsamma gäller bemötande mellan pedagoger och föräldrar. Motivera åtgärd På förskolan läggs grunden för varje barns känsla för att kunna känna empati för varandra och inte utsätta någon för kränkande behandling. Med stöd och hjälp av oss vuxna får varje barn en förståelse om detta och på så vis undviker vi förhoppningsvis kränkande behandling. Detsamma gäller pedagoger och föräldrar Rutiner för akuta situationer Policy "Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola." Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal är insatta i vad trakasserier och kränkande behandling innebär och hur trakasserier och kränkande behandling kan se ut i verksamheten. Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn leker inom- och utomhus.

7 Page 7 of 7 All personal som ser eller informeras om kränkning eller trakasserier på förskolan har ett eget ansvar att agera omedelbart. Det är alltid den som upptäcker kränkning/ trakasserier som är ansvarig att informera det inträffade till chef inom Sörby förskoleenhet. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Likabehandlingsrepresentanter,. Biträdande förskolechef, Mio Iller Givell Vårdnadshavare kan vända sig till samtliga i personalen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Personal har samtal med berörda barn för att få en allsidig bild av det inträffade. Närmaste chef informeras och fördelar ansvar. Vårdnadshavare informeras. Vid behov träffas personal, närmaste chef och vårdnadshavare och samtalar kring det inträffade. Chef ansvarar för att åtgärdsdokument skrivs. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal När personal kränker ett barn ska förskolechef informeras. Biträdande förskolechef utreder. Alla inblandade ger sin version av det inträffade. Visar utredningen att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit ska vårdnadshavare informeras. Personalman informeras och en åtgärdsplan skapas, genomförs och dokumenteras. Vid behov påkallas extern hjälp. Tillbudsrapport skrivs. Rutiner för uppföljning Gällande barn som kränker barn: Personalen är extra uppmärksam på relationerna mellan de inblandade barnen och att uppföljning av det inträffade sker inom en månad tillsammans med vårdnadshavare. Vid behov medverkar närmaste chef. Uppföljningen dokumenteras. Gällande barn som kränks av personal: Biträdande förskolechef, i samråd med personalman, verkställer innehållet i åtgärdsplanen snarast. Förskolechef ansvarar för att uppföljning sker. Åtgärder i åtgärdsplanen säkerställer att kränkande behandling ej fortsätter. Rutiner för dokumentation Varje åtgärd och uppföljning ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna ska förvaras inlåsta. a för dokumentationerna är berörd personal och närmaste chef. Ansvarsförhållande Biträdande förskolechef Mio Iller Givell ansvarar för att rutiner följs. Förskolechef Margareta Kärlin har det övergripande ansvaret.