Hillared skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Hillared skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola och fritidshem a för planen och övriga pedagoger på skolan. Vår vision Kunskap för kvalité. Trygghet för trivsel. Lust för lärande. Planen gäller från Planen gäller till Elevernas delaktighet Varje år diskuterar varje klass fram klassens regler samt en regel som gäller hela skolan. Varje termin får eleverna besvara en enkät som handlar om trygghet och trivsel. Vid utvecklingssamtal diskuteras området trygghet och trivsel. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavare till barn i skolan och förskoleklass får information om likabehandlingsplanen när barnet börjar på skolan. Likabehandlingsplanen läggs ut på skolans hemsida och edwise. (delas gärna ut i pappersform efter önskemål) Vi presenterar likabehandlingsplanen vid skolans gemensamma föräldramöte på hösten. Personalens delaktighet Pedagogerna på skolan har kartlagt skolans verksamhet och utifrån den har planen utformats. Förankring av planen Varje höst går pedagogerna igenom planen tillsammans med eleverna. Planen finns tillgänglig i varje klassrum, på fritid, på skolans hemsida och edwise. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Vi har utvärderat planen i personalgruppen genom samtal. Vi har även analyserat enkäterna som vissa årskurser svarat på.

2 Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Delaktiga har skolledningen och pedagogerna varit. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Se utvärdering som bilaga 1 Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Målen utvärderas genom samtal i klasserna samt genom enkät. utvärderar planen ihop med en grupp föräldrar. Vid en APT i slutet av läsåret diskuterar personalen planen. och pedagoger sammanställer. för att årets plan utvärderas Främjande insatser Specifika åtgärder kön Kränkande behandling, kön och könsidentitet eller könsuttryck. All verksamhet på vår skola skall genomsyras av ett könsperspektiv för att öka jämställdheten. Inga barn/elever skall känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av kön. Vi arbetar för en jämställd skola genom att ha ett könsperspektiv på skolans organisation och verksamhet. Vi gör det genom att beakta könsaspekten i alla beslut, i organiseringen av skolans arbete. Vi lärare arbetar efter principen att ge båda könen lika stort talutrymme genom att göra eleverna uppmärksamma på problematiken. Oavsett ämnesområde ges pojkar och flickor samma uppgifter. Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning.

3 På vår skola ska alla barn/elever oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, ha samma rättigheter och möjligheter. Arbeta för att få vårdnadshavare med utländsk bakgrund mer delaktiga i skolans verksamhet. Detta gör vi genom att engagera tolkar och översättare vid behov. All personal ska få gemensamma riktlinjer för hur de bör hantera situationer där etnisk, kulturell eller religiös tillhörighet har betydelse. Riktlinjer tas fram i arbetslagen i samarbete med rektorer. Vi organiserar vår undervisning så att det blir bra för alla. Funktionsnedsättning Kränkande behandling och funktionsnedsättning. På vår skola ska alla barn/elever ha samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionsnedsättning. Vi arbetar för att alla barn/elever ska ha lika möjligheter att delta i skolans verksamhet, oavsett funktionsnedsättning. Vid planering av verksamheten ska konsekvenserna för barn/elever med olika funktionsnedsättningar beaktas. Vi samarbetar med organisationer och myndigheter med specialkunskaper om hur man anpassar den fysiska miljön för funktionsnedsättningen. Vid behov förekommer samarbete med myndigheter med specialkunskaper för att skapa en god lärandemiljö. Vi anpassar klassrumsmiljön efter alla elever. Läromedel anpassas efter barnens behov. Sexuell läggning Sexuell läggning

4 Vår skola ska arbeta för ökad förståelse för olika sexuell läggning. Inga barn/elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller familjebildning. Vi granskar undervisningsmaterial i syfte att inte använda material som förmedlar en diskriminerande bild av homo-, bi- och transsexualitet. Vi reagerar direkt om vi hör barn/elever använda sig av könsdiskriminerande ord. Då man arbetar med områden som berör samlevnad eller när frågor uppstår pratar man om att familjer kan ha olika konstellationer. Annan kränkande behandling Kränkande behandling Inga barn/elever på vår skola skall känna sig utsatta för kränkande behandling. Vid läsårsstart samtalar vi om respekten för varandra. Eleverna är med och utarbetar klassens och skolans regler. Ingen sak är för liten för att tas upp. Kartläggning Kartläggningsmetoder Elevenkät, samtal och iakttagelser. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning och Funktionsnedsättning Hur eleverna har involverats i kartläggningen Genom enkäter och samtal.

5 Hur personalen har involverats i kartläggningen Pedagogerna i arbetslagen har utfört kartläggning och analyserat resultaten. Resultat och analys På skolan finns ett fåtal elever med annan religion och trosuppfattning. Vi har också elever med funktionsnedsättning. Våra lokaler är anpassade för elever med fysiska funktionsnedsättningar. Alla elever känner sig inte trygga överallt på skolans område. På skolan kan vi tydligt se att pojkarna i allmänhet tar större plats i klassrummet genom att de hörs och tar för sig mer. Enkät och samtal har visat att det finns enstaka elever som känner att de inte är respekterade av vissa andra. Förebyggande åtgärder Att motverka förekomsten av könsdiskriminerande behandling. Kön Det ska i verksamheten inte förekomma någon kränkande behandling pga kön. Utvärdering sker via klassråd och arbetslagsträff i slutet av varje termin. Åtgärd All personal på skolan ska föregå med gott exempel genom att tänka på hur man uttrycker sig gällande kön. Vi har diskussioner om vad som traditionellt ansetts som manligt och kvinnligt, som t.ex. vardagssysslor och yrken. Personalen tänker på hur fördelningen av arbetsuppgifter i verksamheten fördelas på ett könsneutralt sätt. Pedagogerna ska vara aktivt medvetna om att fördela talutrymmet lika mellan flickor och pojkar. Vid val av högläsningsböcker tänker pedagogen på att huvudpersonen ibland är flicka och ibland är pojke. Vi vill främja att både pojkar och flickor ska vara stolta över sin könstillhörighet. och all personal på skolan.

6 Att motverka förekomsten av trakasserier pga av etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning. Etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. Det ska i verksamheten inte förekomma några trakasserier rörande etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Uppföljning sker via klassråd och arbetslagsträffar i slutet av varje termin. Åtgärd All personal på skolan ska föregå med gott exempel genom att tänka på hur man uttrycker sig gällande etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Vi berör likheterna mellan olika religioner snarare än olikheter för att skapa förståelse. I arbetet med texter tänker pedagogen på att även välja texter som berör andra kulturer. För att öka förståelsen för etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. och pedagogisk personal. Att morverka förekomsten av trakasserier pga funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning Det ska i verksamheten inte förekomma några trakasserier rörande vare sig fysisk eller psykisk funktionsnedsättning. Uppföljning sker via klassråd och arbetslagsträffar i slutet av varje termin.

7 Åtgärd All personal på skolan ska föregå med gott exempel genom att själva tänka på hur man bemöter barn med olika funktionsnedsättningar, men också genom att lära barn hur man bemöter olikheter. Pedagogerna anpassar verksamheten så att den ska fungera för alla. På skolan finns barn med olika funktionsnedsättningar. och all personal Att motverka förekomsten av trakasserier pga sexuell läggning. Sexuell läggning Inga barn/elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller familjebildning. Uppföljning sker via klassråd och arbetslagsträffar i slutet av varje termin. Åtgärd Vår skola ska arbeta för förståelse för olika sexuell läggning. Granska undervisningsmaterial i syfte att inte använda material som förmedlar en diskriminerande bild av homo-, bi-och transsexualitet. Vi reagerar direkt om vi hör barn/elever använda sig av könsdiskriminerande ord. Då man arbetar med områden som berör samlevnad eller när frågor uppstår pratar man om att familjer kan ha olika konstellationer. På klassråd har det framkommit att kränkande ord med sexuell anspelning förekommer. och pedagoger. Att motverka förekomsten av kränkande behandling. Kränkande behandling

8 Inga barn/elever på vår skola skall känna sig utsatta för kränkande behandling. Uppföljning sker via klassråd och arbetslagsträffar i slutet av varje termin. Åtgärd Vid läsårsstart samtalar vi särskilt om respekten för varandra. Eleverna är med och utarbetar klassens regler. Ingen sak är för liten för att tas upp. På skolgården och i klassrummen förekommer nedsättande kommentarer och miner. och pedagoger. Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Det finns alltid en vuxen ute på raster och vid skolbussen. Vid utvecklingssamtalen diskuteras trakasserier och kränkande behandling. Vi analyserar resultaten av kommunsens enkätprogram utifrån aspekten trakasserier och kränkande behandling. Personer som elever och föräldrar kan vända sig till Tf Astrid Ekelund telefon: Personal Hillared Skola telefon: Kurator Ola Nilsson telefon: Skolsköterska Maria Högfelt telefon: Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 1.Den utsatte och den/de som utsätter någon kallas omedelbart till samtal, var för sig, med sin klasslärare. Uppgifterna dokumenteras. 2.Klassläraren informerar föräldrarna om det inträffade samt om hur skolan fortsättningsvis kommer att agera i frågan. 3.Arbetslaget och rektor informeras för att kunna delta i det fortsatta arbetet. 4. beslutar om handlingsplan ska upprättas. 5.Uppföljningssamtal för att försäkra sig om att kränkningarna har upphört görs alltid med berörda så länge behov finns. Även dessa samtal dokumenteras.

9 6.Utvärdering görs för att bedöma resultatet av de åtgärder som vidtagits och arbetslaget informeras. 7.Om åtgärderna inte får önskad effekt inbjuder rektor till elevvårdskonferens. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal 1.Den utsatte och den/de som utsätter någon kallas omedelbart till samtal, var för sig, med rektor. Uppgifterna dokumenteras. 2. informerar föräldrarna om det inträffade samt om hur skolan fortsättningsvis kommer att agera i frågan. 3.Arbetslaget informeras för att kunna delta i det fortsatta arbetet. 4. beslutar om handlingsplan ska upprättas. 5.Uppföljningssamtal för att försäkra sig om att kränkningarna har upphört görs alltid med berörda så länge behov finns. Även dessa samtal dokumenteras. 6.Utvärdering görs för att bedöma resultatet av de åtgärder som vidtagits och arbetslaget informeras. Rutiner för uppföljning Se rutiner för utredning. Rutiner för dokumentation Se rutiner för utredning. Ansvarsförhållande Se rutiner för utredning.