Likabehandlingsplan. Solhagaskolan Jag Kan. Läsåret

Transkript

1 Likabehandlingsplan Solhagaskolan Jag Kan Läsåret

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk 1-9 Ansvarig för planen Joakim Börjlind, rektor Diskrimineringslagen 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter oavsett kön, köns överskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. (SFS 2008:567) Vår vision Solhagaskolan Jag Kan ska präglas av respekt för människors lika värde och verka för att vara en plats där alla elever och vuxna ska känna sig trygga i en lärande miljö. Vi arbetar därför med att upprätthålla en känsla av trivsel och samhörighet samt förebygga, upptäcka, stoppa och följa upp alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande beteende. Detta innebär att: Ingen på vår skola ska utsättas för kränkande behandling. Alla ska känna att de blir respekterade av såväl elever som personal. Alla ska veta vem de ska vända sig till om de själva eller någon kamrat behöver hjälp. Alla ska hjälpa till för att undvika att mobbning eller annan kränkande behandling sker. Alla som arbetar på skolan ansvarar för att det råder ett tryggt klimat och en god stämning på skolan och ska medvetet och engagerat arbeta för att målen i planen nås! Planen gäller från Planen gäller till Läsår

3 Elevers delaktighet Eleverna ska via klassråd och elevråd samt på lektioner i svenska och samhällskunskap, diskutera likabehandlingsplanens innehåll och syfte. De ska i dessa forum ges möjlighet att komma med frågor, synpunkter och förslag till ändringar och förbättringar i kommande plan. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna ska vid utvecklingssamtal och föräldramöte bli informerade om likabehandlingsplanens innehåll och syfte samt hur skolan jobbar för måluppfyllelse. De ska vid dessa tillfällen ges möjlighet att komma med synpunkter. Personalens delaktighet Personalen ska vid studiedagar, pedagogiska utvecklingsmöten och arbetslagsmöten diskutera planens innehåll och arbetet mot måluppfyllelse. Reflektion och utvärdering sker i dessa forum. Definition av begrepp Diskriminering Diskriminering är när en elev behandlas sämre än andra barn och missgynnandet har samband med: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Könsöverskridande identitet Ålder En elev kan också bli diskriminerad om barnet blir särbehandlat på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder m.m. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt: Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling t.ex. till kön. Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt men som i praktiken missgynnar en elev på grund av diskrimineringsgrunderna ovan. Om exempelvis alla elever serveras samma mat diskriminerar skolan indirekt de elever som t.ex. av religiösa skäl behöver annan mat.

4 Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Exempel på trakasserier och kränkande behandling: Trakasserier Fysiska (slag och knuffar) Verbala (hot, svordomar, öknamn) Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) Texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, meddelanden på olika webbcommunities) Trakasserier och kränkningar med sexuell anspelning. Är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Könsöverskridande identitet Ålder Kränkande behandling Är uppträdande som kränker en elevs värdighet men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller rycka någon i håret. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell art. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om ovälkomna beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande och upplevs som kränkande. Det kan också handla om sexuell jargong. Mobbning Mobbning är när en eller flera personer upprepade gånger under en längre tid utsätter en eller flera individer för medvetna destruktiva handlingar och/eller uteslutning. En kränkning som sker en enstaka gång är inte att betrakta som mobbning. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier och kränkande behandling. Alla som vistas i skolan har rätt att vara där utan att utsättas för vare sig trakasserier eller kränkande behandling.

5 Utvärdering och uppföljning av förra årets plan Hur Fjolårets plan har utvärderats via elev och föräldraenkäter, i klassråd, elevråd samt på skolutvecklingsmöte (alla skolans pedagoger deltagande). Delaktiga Skolledning, personal, elever och vårdnadshavare. Resultat Se resultat elev, föräldra samt personalenkät i separat bilaga. Föregående års arbete Arbetet med att skapa en medevetenhet om och förståelse av begreppen diskriminering, trakasserier och kränkande behandling har genomförts enligt plan och har för alla som tagit del av arbetet givit en större insikt om begreppens innebörd och hur de kan ta sig uttryck i en verksamhet som vår. Personalen har under året fördjupat sina kunskaper om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt förhållningssätt genom gemensam (vid 2 tillfällen) och individuell fortbildning. Som tema i svenska och samhällskunskap åk 6-9 har lärare och elever arbetat med könsroller och ideal som massmedia förmedlar till oss. Som tema i svenska och samhällskunskap åk 1-9 har lärare och elever arbetat med språk, kroppsspråk, attityder och värderingar. Som tema i svenska och samhällskunskap åk 6-9 har lärare och elever arbetat med rasism, där även en föreläsning och diskussion med överlevare från andra världskrigets koncentrationsläger ingick. Veckovisa metakognitiva samtal mellan lärare/elev, där elevs olika behov belyses, har genomförts. Personalen har i sin kontakt med elever använt sig av ett lågaffektivt bemötande. Skolans elevråd har efter elevers önskemål planerat, inhandlat och inrett delar av skolans inre miljö för att öka trivsel och välmående.

6 Årets mål för det främjande arbetet Alla elever ska Kartläggning Kunna säga att de trivs i skolan Kunna säga att de känner sig trygga med alla andra elever. Kunna säga att de känner arbetsro. Kunna säga att de blivit rättvist behandlade. Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja faktorer som riskerar att leda till diskriminering, trakasserier och kränkningar. Arbetet omfattar faktorer som identifieras av verksamheten som riskfaktorer genom kartläggning. Regelbundna kartläggningar ska göras av elevernas trivsel, skolans organisation och arbetslagens arbetssätt för att i god tid upptäcka eventuell förekomst av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kartläggningens utformning: Veckovisa enskilda samtal med varje elev. Ansvarig: Berörd mentor I mitten av respektive höst och vårtermin genomförs en undersökning i alla klasser där eleverna får svara på frågor om hur de upplever sin skolmiljö och om det finns områden eller situationer som personalen måste ägna särskild uppmärksamhet. Ansvarig: Rektor Elevhälsoteamet gör 1 gång i månaden besök i respektive klass för att diskutera trivsel, trygghet och studiero. Ansvarig: Rektor Elevrådet behandlar vid möte 1 gång i månaden trivsel, trygghet och studiero. Ansvarig: Företrädare elevrådet I samband med utvecklingssamtal diskuteras med elev och förälder trivsel, trygghet och studiero. Ansvarig: Respektive mentor All personal använder sig av de dokumentationsblanketter som skall användas vid olika slags händelser och lämnar dem därefter till rektor. Ansvarig: Berörd personal På möten (ledning, hälsa, arbetslag, skolutveckling, klassråd, elevråd ) ska alltid trivsel, trygghet och studiero finnas med som diskussionspunkt samt likabehandlingsplanens punkt om insatser. Ansvarig: Rektor, arbetslagsledarna och klasslärare Elev, föräldra och personalenkäter genomförs 1 gång per termin. Ansvarig: Rektor

7 Förbättringsområden utifrån elevernas enkätsvar: Frågeställningen Vi lyssnar på varandra och det är tillåtet att tycka olika hade ett lägre positivt procenttal än övriga frågor i enkäten. Det betyder att vi måste än mer intensifiera arbetet gällande elevernas relationer med varandra. Efter diskussion med både elever och personal bör arbetet fortsätta främst i dessa miljöer: Klassrum Rastsituationer Förflyttningar Korridor och kapprum Omklädningsrum Situationer av både elever och personal sedda som risk för diskriminering och kränkningar: Vid aktiviteter ej styrda och kontrollerade av personal. Insatser utöver kartläggning för att nå årets mål Vid samtliga möten där trivsel, trygghet och studiero är stående punkter skall kontinuerlig analys och åtgärd genomföras. Ansvarig: Sammankallande person Vi ska skapa en välfungerande fadderverksamhet som involverar hela skolan. Ansvarig: Arbetslagsledarna En tydligare beskrivning av våra rutiner för akuta och uppföljande åtgärder. Ansvarig: Rektor En elevrepresentant ska finnas med på ledningsgruppsmöte 1 gång i månaden. Ansvarig: Rektor Tydlig arbetsbeskrivning för elevhälsoteamet. Ansvarig: Rektor. Personal ska alltid finnas med på raster och vid förflyttningar. Skapa ett hållbart system för detta. Ansvarig: Rektor Vi ska bjuda in yrken och minoriteter till skolan. Ansvarig: Rektor Elevrådet skall fortsatt ges möjlighet att inreda skolan för ökad trivsel och välmående. Ansvarig: Rektor Personalen skall ges fortsatt möjlighet till gemensam och individuell utbildning i syfte att stärka förebyggandet av diskriminering och kränkande behandling- Ansvarig: Rektor

8 Ansvarsfördelning Uppföljning Rektor är huvudansvarig och ansvarar för att planen blir känd bland skolans personal. Rektor ansvarar tillsammans med personal för att planen följs upp och utvärderas. All personal ansvarar för att arbeta för att nå målen och genomföra de insatser som nämns i planen. Mötessammankallande ansvarar för att trivsel, trygghet, studiero samt punkten insatser i likabehandlingsplanen alltid behandlas på möten. All personal har ett gemensamt ansvar att vara uppmärksamma och agera vid alla former av kränkning. Rektor ansvarar för att informera vårdnadshavare om planens innehåll. Planen finns tillgänglig på skolans hemsida. Det är alla elevers gemensamma ansvar att påtala diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som förkommer på skolan. De förebyggande insatserna följs upp via de ovan beskrivna kartläggningarna. Likabehandlingsplanen ges en slutlig utvärdering i slutet av vårterminen av elever, vårdnadshavare och personal via enkät. Utifrån elevers, föräldrars och personals synpunkter revideras planen och utvärderingarnas resultat kommer att synas i nästa läsårs plan. Ansvarig: Rektor Våra rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: Personal ska finnas närvarande i de lokaler eleverna vistas i under hela skoldagen. Nära kontakt med hemmet (ett telefonsamtal minst 1 gång i veckan) för att få information om eventuella kränkningar som sker på fritiden via exempelvis nätet.

9 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever: Det är all personals skyldighet att ingripa då de ser att någon elev blir illa behandlad eller trakasserad. Närvarande personal ska ta in information om händelsen men hålla sig neutral. Händelsen ska dokumenteras och skrivas som avvikelserapport. Rapporten ska lämnas till mentor, elevhälsoteamet och rektor. Rektor förmedlar rapporten vidare till huvudman. Elevhälsoteamet genomför snarast samtal med involverade personer, om möjligt samma dag. Samtalet dokumenteras. En ny samtalstid för uppföljning bokas. Elevhälsoteamet är involverat tills ärendet är avslutat. Vid behov konsulterar elevhälsoteamet rektor. Vårdnadshavare kontaktas av mentor snarast, helst under första dygnet då händelsen uppmärksammats. När personer påverkas av hedersrelaterat våld eller förtryck ska skolan överväga konsekvenserna av att vårdnadshavare kontaktas. Det gäller både vårdnadshavare till den utsatte och den som är utsatt. Det är alltid den som lever under sådana omständigheter som avgör hur kontakten ska se ut. Skolan ska i dessa fall rådfråga expertis. Målet med ovanstående åtgärder är att skapa en trygg situation. Åtgärderna ska avhjälpa den akuta situationen och ge långsiktiga lösningar. Vid mindre grova kränkningar kan man använda sig av avtal. Hur ska den kränkte och den som kränkt förhålla sig till varandra? Avtalen utformas tillsammans med berörda elever. Vid grova brott, som misshandel och sexuella övergrepp, överväger rektor avstängning för den som begått brottet. Polisanmälan ska alltid göras av rektor. Vid misstanke ska alltid rektor informeras som då gör en bedömning om en anmälan till polis eller socialtjänst ska göras. Huvudmannen har det yttersta ansvaret för arbetet mot kränkningar i skolan och kan uppmärksamma och rikta resurser till skolor där det finns problem. På så sätt kan huvudmannen utgöra ett stöd i likabehandlingsarbetet. Skolans elevhälsoteam Skolan har ett Elevhälsoteam som består av personal som arbetar på skolan. Elevhälsoteamet ska agera när kränkningar ägt rum.

10 Alla på skolan och föräldrar ska veta vilka som ingår i elevhälsoteamet samt hur man når dessa. Vi är skolans elevhälsoteam: Stefan Görson, kurator Eva Sparrin, skolsköterska Psykolog och läkare från elevhälsoteamet Täby kommun, kontakt förmedlas via skolsköterska. Joakim Börjlind, rektor Elevhälsoteamets arbetssätt Samtal med den som blivit utsatt för kränkande behandling. Dokumentation görs. Mentor, rektor och hemmet hålls informerat. Ansvarig: Elevhälsoteamet Samtal med den/de som har utsatt någon för kränkande behandling. Dokumentation görs. Mentor, rektor och hemmet hålls informerat. Ansvarig: Elevhälsoteamet. Vid samtalen görs överenskommelser som dokumenteras och följs upp under en längre tid. Ansvarig: Elevhälsoteamet. Elevhälsoteamet gör bedömning om anmälan bör göras till annan myndighet. Ansvarig: Elevhälsoteamet. Dokumentation Elevhälsoteamet lämnar en detaljerad beskrivning av det inträffade, hur processen sett ut, vilka överenskommelser som gjorts, hur uppföljningen ska gå till och att samtliga inblandades föräldrar kontaktas. Rektor tar del av dokumentation. Materialet förvaras hos rektor. Rutiner för hur elever ska göra anmälan Om du som elev blir illa behandlad i skolan ska du prata med din lärare och med rektorn på skolan. De måste ta dig på allvar om du känner dig kränkt och är skyldiga att hjälpa dig. Rektor och elevhälsoteam arbetar sen efter ovan beskriven plan.

11 Föräldrainformation För att vi ska lyckas i vårt arbete med att skapa en trivsam skola är du som förälder en viktig del. Ett exempel på din del kan vara att prata med ditt barn om hur det är i skolan och hur det fungerar mellan kamraterna. Tala med ditt barn om mobbning, trakasserier, att retas m.m. Fråga också hur de har det i klassrummet, i skolskjutsen, på raster osv. Fråga gärna om de vet någon som är utanför gemenskapen eller om de vet någon som är oschysst mot andra. Brukar en elev som är kränkt berätta hemma? För det mesta berättar säkert eleven själv om hur den har det i skolan men inte alltid. Det är därför viktigt att som förälder med jämna mellanrum ta upp och prata om de saker som nämnts ovan. Blir ditt barn mobbat/kränkt? Följande tecken kan tyda på att ditt barn blir mobbat/kränkt: Barnet verkar ledset, deprimerad och har stora svängningar i humöret. Barnet sover dåligt, har mardrömmar, gråter i sömnen och har ofta ont i huvudet eller i magen. Barnet går motvilligt till skolan och träffar sällan eller aldrig kamrater på fritiden och saknar vänner. Barnet vill inte berätta hur det är i skolan. Dessa tecken kan även bero på andra saker men det motiverar ändå att du tar kontakt med skolan för att få hjälp. Kontakta i första hand mentor eller någon i skolans elevhälsoteam. Om ditt barn skulle bli kränkt av någon vuxen på skolan så kontakta alltid rektor. Det är alltid rektor som utreder kränkningar som gjorts av personal gentemot elev. Kränker ditt barn andra? Det kan vara svårt att ta till sig att ens eget barn kränker andra. Men om det är så är det viktigt att göra något åt det. Det är bra både för det utsatta barnet och ditt eget barn. Det finns många orsaker till att barn kränker andra, men oavsett orsak är det viktigt att hjälpa barnet sluta med detta. Som förälder föreslår vi att man kan göra följande: Gör helt klart för barnet att du inte accepterar någon kränkning och varför. Förklara att du ser mycket allvarligt på ett sånt beteende. Samarbeta med skolan för att tillsammans hjälpa barnet sluta med beteendet.

12 Klagomålshantering Vår strävan är att elever och vårdnadshavare ska vara nöjda med vårt arbete. Det kan dock hända att man har klagomål att framföra. Detta är den rutin som tillämpas: Kontaktuppgifter till personerna nedan finner du på skolans hemsida. 1. Tag i första hand kontakt med den pedagog som är ansvarig för ditt barn. 2. Om du inte känner att någon förändring sker, ta kontakt med rektor. 3. Situationer kan uppstå där du fortfarande inte känner dig nöjd. Då ber vi dig kontakta verksamhetens skolchef. 4. Om klagomålet fortfarande består skall verksamhetens huvudman kontaktas. 5. Anser elev och förälder att skola och huvudman inte uppfyllt sina skyldigheter har man möjlighet att vända sig till JämO (Jämställdhetsombudsmannen), HomO (Ombudsmannen mot diskriminering p.g.a. sexuell läggning), DO (Ombudsmannen mot etnisk diskriminering), HO (Handikappsombudsmannen), samt Skolinspektionen. Likabehandlingsplanen ska vara ett levande dokument och bör därför kontinuerligt diskuteras i klassrum och hemmiljö. Tillsammans gör vi en bra skola ännu bättre! /Joakim Börjlind, rektor