Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling. Grundskola och fritidshemmet. Vittra Lambohov

Transkript

1 Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Grundskola och fritidshemmet Vittra Lambohov

2 Bakgrund och upprättande av likabehandlingsplanen Från 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling i kraft i Sveriges alla skolformer. Lagen syftar till att förtydliga skolans ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan och på fritidshemmet. Varje verksamhet är skyldig att aktivt och målinriktat arbeta för att förhindra och motverka alla former av kränkande behandling. Lagen gäller såväl när personal kränker eller diskriminerar andra anställda eller elever, som när elever kränker eller diskriminerar andra elever eller anställda. En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn och elever i skolan och på fritidshemmet ska ha samma rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Dessa bestämmelser regleras i diskrimineringslagen och 14a kap. skollagen. Diskriminering Diskriminering är när skolan och fritidshemmet på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever p.g.a. kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det kan ske när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev med ett p.g.a. någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är en behandling som kränker en elevs värdighet och som har koppling till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna.

3 Kränkande behandling Med annan kränkande behandling menas en kränkning av en elevs värdighet som saknar koppling till en diskrimineringsgrund. Skolans och fritidshemmets pedagoger måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för övriga elever. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening även om eleven ifråga kan uppleva det som kränkande. Ett uppträdande som kränker en elevs värdighet men inte har samband med någon diskrimineringsgrund kan vara; fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, nedvärderande blickar, alla går när man kommer) texter och bilder (sms, mms, fotografier, MSN, skrivna meddelanden och olika communities). Målbild och vision Vi på Vittra Lambohov vill verka för en trygg, stimulerande och utmanande miljö där alla kommer till sin rätt. Vi vill genom ett förebildsskap och en nära pedagogisk relation uppmuntra till kommunikation och ett respektfullt samspel med varandra. Vi bygger våra gemensamma värderingar kring begreppen olikhet, personligt ansvar och tydlighet. Vi uppmuntrar varandra och tillåter var och en att vara sig själv. Vi tar gemensamt ansvar för en miljö där vi alla kan lära och utvecklas. Vi uttrycker det vi tycker och tänker och respekterar andras synpunkter. Vi vill att alla på skolan och fritidshemmet ska känna till sina rättigheter och kunna koppla dem till de skyldigheter som de innebär. Alla ska även känna till vem de ska vända sig till om de känner sig diskriminerade eller kränkta och vara trygga med att skolan och fritidshemmet kommer att agera enligt följande plan.

4 Kartläggning Utvärdering/kartläggning av läsåret Organisatorisk nivå: Kommunens elevenkät visar att de flesta eleverna i årskurs 2 och 3 känner sig trygga i skolan (87,7%) och på fritidshemmet (93,3%) samt att det finns personal att vända sig till både under skoldagen (91%) och på fritidshemmet (88,3%). Enligt samma elevenkät är eleverna i årskurs 4-6 trygga barn (80,2%) som vet vem de ska vända sig om de har problem (88,6%). Man får vara annorlunda utan att bli retad eller kränkt (75,8%) och att pedagogerna ingriper om någon är elak (81,4%). Pojkar och flickor behandlas lika (86,2%). Eleverna i årskurs 7-9 upplever inte i samma utsträckning att de har någon att vända sig till med frågor eller problem (65,9%) och tycker heller inte att vuxna ingriper om någon är elak (57,6%). De upplever att de är förhållandevis trygga (81,2%). De anser i relativt stor utsträckning att pojkar och flickor behandlas lika (74,3%). Enligt Stora kvalitetsundersökningen anser 79% att de trivs i årskurs 4-9. På frågan om eleverna behandlar varandra med respekt har resultatet sjunkit från 65% föregående år till 60% i år, men de tycker att de vuxnas insatser har ökat. De lägre siffrorna som handlar om respekt kan ha att göra med ett medvetandegörande av respektbegreppet som gjort eleverna mer uppmärksamma på hur de vill bli bemötta, eftersom eleverna även i högre grad upplever att pedagogerna tar hänsyn till vad eleverna tycker och tänker (från 63% till 69%). Jag känner mig trygg i skolan anser 85%, vilket är ungefär detsamma som förra året. Pedagogerna upplever att konflikterna har minskat sedan hösten, tack vare olika insatser såsom insatser med särskilda elevgrupper och kapprumsuppdelningen. Föräldrarnas har gett följande svar på kvalitetsundersökningen: Mitt barn trivs på sin skola, förra året 90%, detta år 87%, vilket är betydligt högre än Vittras genomsnitt på 76%. Eleverna på mitt barns skola behandlar varandra med respekt har sjunkit från 77 till 71%. Skolans personal arbetar aktivt för att alla behandlar varandra med respekt har sjunkit från 89 till 86%, personalen tar hänsyn till vad eleverna tycker har ökat från 85% till 88%. Under kommande läsår behöver värdegrundsarbetet riktas mot att visa tydlighet med pedagogernas ingripande, värdegrunden i praktiken och regelbunden utvärdering i elevgrupperna. Elever: Under läsåret har vi haft en kränkningsupplevelse, som krävt arbete enligt likabehandlingsplanen. Det handlade om verbala kränkningar vid pingisbordet. Detta ledde till

5 att vi under en period hade en vuxen närvarande vid pingisbordet under hela dagen. Flera samtal med den utsatte eleven och vårdnadshavaren ägde rum med ansvarspedagogen och rektorn. Ansvarspedagogen hade även samtal med den berörda elevgruppen om den upplevda kränkningen. I juniorlaget har det funnits problem med att eleverna inte låter varandras ägodelar vara ifred. Skogen, pingisbordet och fotbollsplanen har varit områden som ansetts otrygga av eleverna. Fotbollsplanen har blivit tryggare tack vare reglerna som ställts upp och uteverksamheten har blivit tryggare då pedagogerna synliggjorts i gula västar Platser: Vi har identifierat vilka platser eleverna kan känna sig otrygga. De vanligaste platserna eleverna känner obehag inför är: skogen, fotbollsplanen, kapprummet, toaletterna, pingisbordet, seniortorget och bakom elskåpen. Situationer: Vi har identifierat situationer där eleverna kan känna sig otrygga. De vanligaste situationerna är: enskilda elever som kränker andra, kapprummet vid hemgång och på raster (rörigt och stökigt), äldre elever och deras språkbruk, Facebook, andra sociala medier eller sms där elaka kommentarer kan förekomma, vid sportaktiviteter där äldre elever tar plats på yngre elevers bekostnad, obehöriga på skolgården samt en del elever uttrycker obehag av att använda toaletterna på skolan.

6 1. I det dagliga arbetet främjar vi (hittar och stärker de positiva förutsättningarna för) barns och elevers lika rättigheter och möjligheter genom att Alla pedagoger för regelbundet dialoger kring en samsyn på hur kulturen ska vara samt att alla måste ta individuellt och gemensamt ansvar för en Stimulerande och Trygg Lärmiljö på skolan och fritidshemmet att atmosfären präglas av Nära Pedagogiska Relationer. Arbetslagsmöten varje period. Arbetslagsledare Diskussioner och samtal förs mellan Kontinuerligt på UF-dagar, pedagoger och medarbetare om vilket och arbetslagsmöten under Arbetslagsledare, förhållningssätt som krävs hos oss vuxna i året. Pedagoger och syfte att utveckla Nära Pedagogiska Medarbetare relationer med eleverna. Samtal och diskussioner förs i varje ansvarsgrupp i syfte att göra eleverna insatta i skolans och fritidshemmets likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling samt delaktiga i upprättandet av enhetens trivselregler. Dialog utifrån lärmiljön/arbetsmiljön på elevråd, skolmöten samt föräldraråd. Kontinuerligt under samlingar under året. Under Träningslägret, augusti/september. Fortgående under året. Ansvarspedagogerna Under träningslägret arbetar vi med att bygga upp en kultur som präglas av goda förebilder för eleverna som visar sig i rutiner, ordning och reda och ett respektfullt beteende mot varandra. Under träningslägret i augusti/september Alla pedagoger, medarbetare och elever

7 Vi genomför åldersintegrerade aktiviteter Idrotts och friluftsdagar, på skolan där vi blandar elever från olika kulturdagar åldersgrupper utifrån en given situation och uppdrag. Detta läsår ska vi också ännu mera än tidigare skapa trygga grupper under olika aktivitetsdagar. Varje ansvarspedagog har en samling Varje dag med ansvarsgruppen varje dag som bl.a. syftar till samtal och reflektion kring samarbete, respektfullt bemötande, kulturen och vår gemenskap. Arbetslagsledare Arbetslagen Ansvarspedagoger Varje elev och dess föräldrar får tydlig information om skolans Trivselregler. Vi publicerar trivselreglerna på Schoolsoft. Under träningslägret augusti/september Föräldramöten och IUPsamtal Pedagoger Dagliga samtal med eleverna utifrån Hela skoldagen uppgift och situation, såväl när det gäller händelser som har varit roliga och positiva och händelser som kan vara negativa och oönskade utifrån våra värderingar. Vuxna är ständigt närvarande och agerar Under hela skoldagen utifrån medvetenheten om den ständiga oavsett om eleverna har förebilden. Genom vårt paus eller arbetar eller pausvärdschema och genom att samtliga deltar i fritidshemmets pedagogerna ständigt finns tillgängliga för verksamhet. eleverna sker ett omedelbart agerande utifrån icke önskvärda beteenden, såsom kränkande behandling och trakasserier. D Torget används som en lärmiljö där det alltid finns närvarande vuxna. Seniorpedagogerna mer synliga i verksamheten även detta läsår samt ska agera och ingripa tydligt vid eventuell konflikt. Vi stärker upp med fler pedagoger under miniorlagets pauser för att finnas närvarande. Alla pedagoger och Medarbetare Alla

8 Pedagoger och medarbetare äter lunch tillsammans med eleverna för att skapa ett lugn, möta och småprata med eleverna utifrån en annan infallsvinkel samt agera förebilder. Dagligen Pedagoger och medarbetare 2. I det dagliga arbetet förebygger vi (minimerar riskerna för) diskriminering, trakasserier och kränkande behandling genom att Pedagoger som dagligen rör sig bland eleverna, observerar under såväl arbetspass som pauser. Vi erbjuder specialkost till de elever som av religiösa eller livsåskådningsskäl undviker vissa råvaror. Vi visar extra hänsyn vid ansökan om ledighet i samband med helgdagar och högtider. För att hitta forum för eleverna att samtala om likabehandlingsfrågor och identifiera, diskriminering och kränkningar förs regelbundna samtal i ansvarsgrupperna. Hela skoldagen och tiden på Alla pedagoger fritidshemmet Alltid Alltid Kontinuerligt Administratör Ansvarspedagog Ansvarspedagoger 3. Vi upptäcker diskriminering, trakasserier och kränkande behandling genom att Elevens psykosociala skolsituation Under IUP-samtal diskuteras vid återkommande IUP-samtal, elev, pedagog och förälder. Fråga om hur eleven mår och hur det ser ut med kamratrelationer. Ansvarspedagog

9 Under hela dagen arbetar pedagoger och Hela skoldagen och under medarbetare tillsammans med eleverna. fritidsverksamhetens Pedagoger och medarbetare finns alltid öppettider. närvarande under elevernas pauser. Då skapas Nära Pedagogiska Relationer där trygghet och tillit präglar en Stimulerande och Trygg Lärmiljö. Pedagoger och medarbetare Ständigt observerande pedagoger och medarbetare under arbetspass, pauser samt tiden på fritidshemmet (följer elevens vardag). Hela skoldagen och under Pedagoger och fritidshemmets öppettider. medarbetare Regelbundna dialoger med eleverna under Hela skoldagen och under Pedagoger och skoldagen i syfte att fånga upp signaler fritidshemmets öppettider. medarbetare om sådant vi inte ser och ser. Vi samtalar med eleven om dennes personliga ansvar för sin skolsituation, för sitt handlande och för sin arbetsmiljö. Kontinuerligt utifrån uppgift och situation Alla pedagoger Vuxna gör observationer för att undvika konflikter som kan komma att uppstå på grund av miner, gester, dålig attityd, stirrande, skitsnack, glåpord, trakasserier på nätet och via SMS. Markera direkt; detta är inte OK! och samtala snarast när tillfälle ges. Alla pedagoger och medarbetare Vi läser elevernas reflektioner i deras Vittraböcker vilket kan ge oss ytterligare information. Vi skapar Nära Pedagogiska Relationer också med föräldrarna så att vi, om vi får kännedom om en konflikt, kan samarbeta med dem i hanteringen av och förebyggandet av att det inte leder till något allvarligt. Varje vecka Relationsskapande samtal under föräldramöten. IUP-samtal (2 ggr per år) Spontana kontakter via telefon, e-post vid olika tillställningar på skolan och fritidshemmet samt vid lämning och hämtning av de yngre eleverna. Ansvarspedagogerna Alla pedagoger och medarbetare

10 Föräldrar uppmanas att kontakta sitt barns ansvarspedagog med information om särskilda händelser som kan påverka elevens skoldag. Omgående Förälder 4. Om en elev blir trakasserad/kränkt av en annan elev/andra elever arbetar vi så här (för att utreda, dokumentera, åtgärda och följa upp) Steg 1: Ansvarspedagog informeras om aktuell händelse. Ansvarspedagog/berörd pedagog och berörd utsatt elev samtalar enskilt. Samtalslogg förs av den pedagog som deltar i samtalet och dokumenteras sedan hos ansvarspedagog (mall). Omgående Ansvarspedagog/ berörd pedagog Steg 2: Omgående Ansvarspedagog/berörd pedagog samtalar med den eller de elever som varit inblandade i situationen. Klargör att en elev blivit ledsen/upplever sig kränkt av situationen. I samtalet redogörs också tydligt för elev/eleverna att skolan inte accepterar kränkande behandling och att detta är något som omedelbart måste upphöra. Ansvarspedagog/ berörd pedagog

11 Steg 3: Omgående Kontakt med hemmet om den uppkomna situationen. Både utifrån den/de som känt sig kränkt/kränkta och den/de som kränkt. Samtalslogg förs (mall). Ansvarspedagog/ berörd pedagog Steg 4: Arbetslaget och rektor informeras och steg 1 och 3 förankras i laget hur säkerställer vi tillsammans att detta inte uppstår igen. Dokumentera analys och åtgärder. Omgående Ansvarspedagog/ berörd pedagog (arbetslaget) Steg 5: I samarbete med föräldern/föräldrarna förs dialog om åtgärder för att kränkningar och situationer av detta slag ska upphöra. Samtalslogg och dokumentation förs. Vid behov kopplas elevhälsoteamet in. Uppföljning bokas. Steg 6: Förälder kallas till möte med rektor och ansvarspedagog för samtal och åtgärder diskuteras. Åtgärdsplan upprättas (målhandlingar-ansvar-tidsplan). Steg 7: Om situationen inte upphör alt. allvarlig art av kränkande behandling tar vid; Brottslig handling polisanmälan och/eller anmälan till socialtjänst görs. Föräldrar kallas till möte med rektor och ansvarspedagog/berörd pedagog -åtgärdsplan formuleras /revideras. Efter elevsamtalen Utifrån uppföljningen (steg 5) Så snart behov uppstår/omgående Skolans insatta åtgärder mot kränkande Löpande veckovisa behandling avslutas först när kränkningen avstämningar har upphört helt. Ansvarspedagog/ berörd pedagog Ansvarspedagog/ berörd pedagog 5. Om en elev blir trakasserad/kränkt av en vuxen/andra vuxna arbetar vi så här (för att utreda, dokumentera, åtgärda och följa upp)

12 Om en elev kränks av skolpersonal, Omgående kontaktas rektor som utreder och kontaktar föräldrar. Dokumentation genomförs. Om en elev blir kränkt av rektor. Omgående Verksamhetschef Anneli Wisén Skolans insatser mot kränkande behandling avslutas först när kränkningarna har upphört helt. Alltid 6. Så här arbetar vi för att utvärdera och utveckla vårt kultur- och likabehandlingsarbete. Planen förankras hos elever i alla UF-dagar augusti Arbetslagsledare, ansvarsgrupper. En kartläggning görs av Träningsläger: period 1 elever och pedagoger och övriga medarbetare. Ansvarspedagoger Pedagoger Medarbetare Planen förankras hos föräldrar Period 2 Arbetslagsledare, Ansvarspedagoger Under period 2 är likabehandlingsplanen reviderad och klar. Publiceras på Schoolsoft. Löpande uppföljningar av likabehandlingsarbetet (se Årshjulet). Utvärdering av läsåret (analys och kartläggning). Oktober Kontinuerligt varje period Alla Period 6 UF-dagar i juni Arbetslagsledare Alla 7. Så här arbetar vi för att förankra vårt kultur- och likabehandlingsarbete bland barn/elever, föräldrar och medarbetare. Genomgång på samlingar under Träningslägret, Period 1 Ansvarspedagog träningslägret. Gruppsamtal och individuella samtal. Förebyggande och vid behov Kurator Elevrådet. Föräldrarådet och föräldramöten. Stående punkt i agendan Elevrådets ordförande Stående punkt på agendan

13 Planen sitter på anslagstavlor i alla ansvarssrum Likabehandlingsplanen och planen för kränkande behandling finns tillgänglig hos administratören (expeditionen). Alla som vill har möjlighet att få ett eget exemplar. Likabehandlingsplanen och planen för kränkande behandling finns publicerad på Schoolsoft både internt och externt. Alltid Alltid Alltid Ansvarspedagog Administratör Administratör