Datum:

Transkript

1 Datum: Mönsteråsgymnasiets Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling (gäller både gymnasieskolan och vuxenutbildningen) Innehåll: 1. Inledning 2. Likabehandlingsplanens syfte 3. Definitioner 4. Främjande arbete 5. Kartläggning 6. Analys 7. Mål 8. Förebyggande arbete 9. Rutiner när kränkande behandling misstänks eller har inträffat A. båda parter är elever B. den/de som kränker är elev/er och den andra parten tillhör skolans personal C. den/de som kränker tillhör skolans personal och den andra parten är elev/er D. båda parter tillhör skolans personal 1

2 1. Inledning På Mönsteråsgymnasiet och Mönsterås Komvux visar alla varandra ömsesidig respekt. Vi tar hänsyn så att alla trivs på sin arbetsplats. Här har alla elever och all personal rätt till en trygg och säker arbetsmiljö. Vi accepterar inte någon form av kränkande behandling som mobbning, diskriminering, sexuella trakasserier, främlingsfientlighet, våld eller hot som påverkar eller förekommer i skolmiljön. Det innebär att det för elever och personal är förbjudet att: kränka elever eller personal genom tal, skrift eller symboler. Förutom tal, brev, lappar och klotter gäller det också kränkningar via medier som mobiltelefoner och Internet. utsätta elever eller personal för våld, hot, utfrysning eller annan kränkande behandling. Alla händelser som strider mot svensk lagstiftning polisanmäls av rektor. 2. Likabehandlingsplanens syfte Skolans likabehandlingsarbete regleras av Skollagen och Diskrimineringslagen: Skollag 2010:800 1 kap. 5 Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. 6 kap. 8 Huvudmannen ska se till att varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avser att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Diskrimineringslag 2008:567 1 kap. 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Likabehandlingsplanen ska vara ett stöd i det förebyggande arbetet mot kränkande behandling och även ge en arbetsgång när kränkande behandling misstänks eller har inträffat. Den ska utvärderas och revideras återkommande i slutet av varje läsår av elevvårdsteam och elevkår. Likabehandlingsplanen har tagits fram i samarbete mellan skolledare, elevvårdsteam, personal och elever på Mönsteråsgymnasiet och Mönsterås Komvux. 2

3 3. Definitioner Trakasserier och kränkande behandling Mobbning, nedsättande språkbruk, sexuella trakasserier och främlingsfientlighet inryms under begreppet kränkande behandling. Det är den utsatte som har tolkningsrätt av det som upplevs. Mobbning är när någon eller några blir utsatta för negativa handlingar såsom knuffar, slag, förstörda kläder och saker, öknamn, spridande av rykten, obehagliga blickar och fniss, under en tid. Det är också mobbning när man fryser ut någon vilket exempelvis kan ske i form av att alla går när man kommer eller att man inte får vara med de andra i en grupp/klass. Det kan också ske genom suckar eller miner, såsom att himla med ögonen. Spridningseffekten på internet är även viktig att ha i åtanke. Det finns exempelvis en risk att en elak kommentar eller bild når långt utanför den närmaste kretsen och på så sätt kan konsekvenserna av nätkränkningar bli mycket större än vad som var tänkt från början. Viktigt att tänka på också är att det finns ett starkt samband mellan mobbning i det fysiska livet och mobbning på nätet. Sannolikheten är alltså stor att den som är utsatt på nätet även är det i skolan och tvärtom. Nedsättande språkbruk är till exempel elaka kommentarer, förtal, förolämpning och olaga hot, såväl muntligt som via sms, mail, chatt mm. Sexuella trakasserier innebär alla beteenden med sexuell anknytning som uppfattas som obehagliga eller kränkande, både i ord och i handling. Att få kommentarer angående sexuell läggning ingår också. Främlingsfientlighet handlar om rasistiska uttalanden och gester, symboler och märken på kläder och på datorer, att inneha eller sprida rasistisk propaganda, att inneha eller sprida rasistisk musik. Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller könsöverskridande identitet och uttryck. Direkt diskriminering är när en elev missgynnas och det har en direkt koppling till diskrimineringsgrunderna. Till exempel att en elev med funktionsnedsättning inte ges möjlighet att följa med på utflykt. Indirekt diskriminering är när en elev missgynnas utifrån diskrimineringsgrunderna, genom att samtliga behandlas lika. Till exempel att alla elever serveras samma mat, då diskriminerar skolan indirekt de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. 3. Främjande arbete Mönsteråsgymnasiet och Mönsterås Komvux arbetar främjande genom att alla vuxna i skolan visar lyhördhet gentemot eleverna direkt tillsägelse och agerande när någon blir utsatt för trakasserier. att främja förståelse hos eleverna för andra människor och förmåga till inlevelse genom information och utbildning. 3

4 att utbilda eleverna i social kompetens etik och moral (värderingsövningar). Detta kan ingå i alla ämnen. Utbildning kan ske i samarbete med elevvårdspersonal. att utbilda personal om vad kränkande behandling är och hur skolan bör agera vid dessa tillfällen. enkätundersökningar bland eleverna om trivseln i skolan. klassråd och elevråd där frågor kring likabehandling kan behandlas. att vid inköp av läromedel se till att läromedlen inte förmedlar stereotypa bilder av barn och vuxna. att skolan medverkar aktivt till att bryta könstraditionella utbildningsval. introduktionsutbildning i början av läsåret, eleverna lär känna varandra och blir trygga i gruppen. att skolsköterskan genomför hälsosamtal med alla år 1-elever, där kränkningar och trakasserier kan upptäckas tidigt. att alla elever erbjuds samtal med kurator vid behov. att vid utvecklingssamtal och kontinuerliga samtal ta upp frågan om trivsel, trakasserier och kränkande behandling. att vid kontroll av datorer speciellt titta efter bilder, filmer eller musik med kränkande innehåll. lokaler och utemiljö är anpassade så att elever med olika typer av funktionsnedsättningar kan delta i undervisningen på lika villkor. att samarbeta med andra organisationer och myndigheter, ex socialtjänst och psykiatri. 4. Kartläggning Information om skolans syn på kränkande behandling finns på skolans hemsida. Elever, vårdnadshavare och personal informeras om planen och var de kan hitta den. Mentorerna ansvarar för att elever vid skolstarten, och föräldrar vid första samtalet, får information om planen och rektor ansvarar för att personal vid nyanställning också får information om densamma. Rektor ansvarar för att planen finns utlagd på intranät och skolans hemsida och uppdateras inför varje läsårsstart. Elevkåren informeras årligen och deltar i utformandet av likabehandlingsplanen. Information ges till föräldrar vid föräldramöten om handlingsplanen och vart de kan vända sig om något inträffar. Information ges till personal vid personalmöten, mentorsträffar och arbetslagsträffar, samt på skolans hemsida. Skolkonferensen och samverkansgruppen beslutar om handlingsplanens innehåll. Mentor ansvarar för att frågor om upplevelsen av trivsel och likabehandling ställs till elev och vårdnadshavare vid utvecklingssamtal. Brukarenkät kring trivsel genomförs varje läsår. Aktualisering av elevernas sociala situation i skolan sker vid mitterminskonferenser varje termin samt vid arbetslagsträffar regelbundet under läsåret. Observation av individ och grupp sker kontinuerligt under läsåret av all personal. 4

5 5. Analys Mönsteråsgymnasiets och Mönsterås Komvux vision inför läsåret var att eleverna skulle finna lust till kunskap, fortsatt lärande och personlig utveckling genom trygghet och ansvar. Målformulering rörande likabehandlingsarbete var att skolan skulle jobba för att öka elevernas medvetenhet om likabehandling, så att alla elever upplever att skolan arbetar mot att stoppa alla former av kränkningar. Detta innebär att målen som ska utvärderas är: att eleverna upplever att vi arbetar för att främja likabehandling på skolan samt aktivt arbetar för att stoppa diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. att eleverna upplever trygghet, trivsel och arbetsro, som kan bidra till att eleverna får en drivkraft att lära sig mer. Under läsåret har mentorerna påmints om att gå igenom likabehandlingsplanen med eleverna, framför allt det som gäller det förebyggande arbetet. Kurator och skolsköterska har under läsåret, förutom individuella samtal med elever, genomfört utbildning i Livskunskap för eleverna på Introduktionsprogrammen. Riktade tematiska förebyggande insatser har genomförts för samtliga elever i år 1 och 2. Med eleverna i år 1 har vi arbetat kring temat: våldets konsekvenser och med eleverna i år 2 har vi arbetat kring temat: rattonykterhet och då använt oss av materialet från Don t drink and drive. Kurator har även haft enskilda samtal med samtliga elever i en klass där det funnits behov samt med elever från annan klass där det sedan tidigare också funnits behov. De bekymmer som varit aktuella har bl.a. handlat om samarbetssvårigheter och grupperingar. Enligt den brukarundersökning som gjorts detta läsår upplever 94,9 % av eleverna att de trivs i skolan. Föregående år var denna siffra 96 %. Då det gäller trygghet i skolan hamnar denna siffra på 98 %, samma som föregående år. 83,8 % av eleverna upplever att skolan arbetar mot att stoppa alla former av kränkningar. Denna siffra har sjunkit något sedan föregående år då siffran var 85 %. De slutsatser som kan dras utifrån detta är att medvetenheten hos eleverna om likabehandlingsplanen samt hur skolan arbetar mot att stoppa alla former av kränkningar uppvisar ett positivt resultat. Dock har resultatet sjunkit något sedan föregående år. Detta innebär att arbetet utifrån likabehandlingsplanen måste förbättras. Ansvarsfördelningen vid kränkningsärenden behöver också tydliggöras och det behövs arbetas mer förebyggande för att kunna motverka att någon på skolan känner sig kränkt. 5

6 6. Mål Vårt mål är att skolan ska präglas av trivsel och trygghet, samt arbeta förebyggande för att stoppa alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 7. Förebyggande arbete Brukarenkäten kring trivsel på skolan utgör grunden för vårt ständiga förbättringsarbete. För att enkäten ska ge en rättvis bild av de reella förhållandena på skolan och elevernas syn på trivsel och trygghet är det viktigt att eleverna får en genomgång kring enkäten före de ska besvara frågorna, så att frågorna tolkas på rätt sätt. Detta för att förhindra att enkätfrågorna tolkas på ett felaktigt sätt. Vi fortsätter att arbeta med att elevernas medvetenhet om likabehandling ska öka, så att alla elever upplever att skolan arbetar mot att stoppa alla former av kränkningar. Mentorerna ansvarar för att elever vid skolstarten och föräldrar vid första samtalet får information om planen. Likabehandlingsplanen tas även upp i samband med föräldramötet i september. Likabehandlingsarbetet ska genomsyra hela skolans verksamhet och kan ingå i samtliga kurser. Utöver detta går kurator och skolsköterska in aktivt och jobbar med Livskunskap på Introduktionsprogrammen samt med grupper i klasser där behov finns. För att en god undervisning ska kunna bedrivas och att eleverna får en god arbetsro och motivation att lära, krävs att varje elev känner trivsel och trygghet på skolan. Individuella konfliktlösningssamtal med lösningsfokus bedrivs kontinuerligt av kurator och skolsköterska med de elever där behov finns. Elevkåren involveras även i fortsättningen i likabehandlingsplanens utformning samt i arbetet för att förhindra alla former av kränkningar på skolan. 6

7 8. Rutiner när kränkande behandling misstänks eller har inträffat A. Båda parter är elever När någon har råkat ut för kränkande behandling Du som blivit eller blir kränkt, har misstankar eller vet om någon annan som blivit eller blir det, kontakta din mentor eller någon annan vuxen som du har förtroende för. 1. Den som kontaktats eller blivit vittne till en kränkning ska också utgå från följande frågor och anteckna svaren: Vad har inträffat? Vem var inblandad? När skedde det? Kunde du reagera direkt? (d.v.s. om mentorn eller den vuxne agerade direkt) Om det skett fler gånger, när har då kränkningar skett? Var sker dessa? Obs! Mycket viktigt att undersöka vilka miljöer som upplevs som otrygga. Efter att en sammanfattning gjorts utifrån ovanstående frågor, berättar den vuxne för eleven om hur hemmet och elevvårdsgruppen ska informeras. Råd till den utsatte: Ge inte igen. Provocera inte. Tala direkt om ifall inte kränkningarna slutar. Den vuxne rapporterar till berörd rektor och överlämnar blanketten om Anmälan om kränkande behandling, vilken rektor sedan skriver på och skickar till BUN (Barn- och utbildningsnämnden). Elevvårdsgruppen ska också informeras här om att en kränkning har skett. Enligt skollagen (SFS 2010:800)är lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier skyldiga att anmäla detta till rektorn. Rektorn är i sin tur skyldig att föra informationen vidare till huvudmannen. Därefter är arbetet igång. 2. Vid behov ska kurator eller skolsköterska finnas tillgänglig för samtal. Rektor informerar mentorer och övrig personal, som bedöms berörda, om att hålla ögonen öppna. Rektor talar om för utövarna att personal informerats om kränkningen. 3. Samtal med föräldrarna (dag 1-3) Både den drabbade och utövaren får i uppdrag att själva berätta hemma. Sedan ringer rektor till respektive förälder. 7

8 4. Enskilda samtal (dag 3-5) Kurator har uppföljande samtal med båda parter. Vid behov sitter någon annan ur elevvårdsgruppen med och dokumenterar. Om det är flera som har kränkt, börja med ledaren. Tala om fakta och håll samtalet på en individuell nivå (dvs. tala inte om vad andra har gjort.) Ställ frågorna: När? Var? Hur? men absolut inte Varför? Var tydlig med din och skolans inställning till kränkande behandling. Moralisera inte! Ge tillbaka ansvaret. Hur ska du göra för att få stopp på det? 5. Återkoppling (när situationen har förbättrats) Rektor håller ett gemensamt samtal med alla inblandade. 6. Uppföljning med den drabbade och förövarna 1-2 gånger/vecka i tre veckor 1 gång varannan vecka. 3 gånger. 1 gång/termin. 1 gång. När situationen har förbättrats kan kurator tillsammans med mentorer arbeta med hela klassen eller en grupp. Lämpliga frågor att arbeta med: Upplever ni att den kränkande behandlingen har upphört? Hur är stämningen i klassen? 7. Anmälan till Socialtjänsten Om man i det åtgärdande arbetet finner oro för att barn eller elev far illa och är i behov av stöd, hjälp eller skydd föreligger en anmälningsplikt hos var och en i personalen till Socialtjänsten. 8

9 B. Den/de som kränker är elev/er och den andra parten tillhör skolans personal 1. Rektor har ett samtal med den utsatte där följande frågor gås igenom: Vad hände? Hur blev du utsatt? Vem/vilka utförde kränkningen? Finns det någon ledare? När sker övergreppen? Var sker övergreppen? Råd till den utsatte: Ge inte igen. Provocera inte. Tala direkt om ifall inte övergreppen slutar. 2. Rektor eller annan ansvarig skolledare har enskilt samtal med den/de som kränkt. (dag 1-3) Tala om fakta och håll samtalet på en individnivå Ställ frågorna: När? Var? Hur?, men absolut inte Varför? Var tydlig med din och skolans inställning till kränkande behandling. Moralisera inte! Ge tillbaka ansvaret. Hur ska du göra för att få stopp på det? Kräv konkreta svar. Säg att du tror att han/hon kommer att lyckas. Informera om att vi kommer att följa upp hur det går. 3. Samtal med föräldrarna (dag 1-3) Den/de som kränkt får i uppdrag att själva berätta hemma. Sedan ringer rektor till respektive förälder. 4. Rektor eller annan ansvarig skolledare har ett samtal med den kränkande och den som kränkts. Någon annan från elevvårdsgruppen sitter med under samtalet och dokumenterar det. (dag 1-3) Tala om vilka överenskommelser som gjorts med respektiver part. Var tydlig med att skolan ser allvarligt på det som inträffat. Försök komma fram till förhållningssätt som båda parterna kan acceptera. Klargör vad som händer om det upprepas. Avsluta med att redovisa en sammanfattning av vad man är överens om. 9

10 5. Nya enskilda samtal (dag 3-5) Kurator har uppföljande enskilda samtal med båda parter. 6. Återkoppling (när situationen har förbättrats) Rektor håller ett gemensamt samtal med alla inblandade. Använd samma frågeställningar som i punkt Uppföljning med den drabbade och den/de som har kränkt. 1-2 gånger/vecka i tre veckor 1 gång varannan vecka. 3 gånger. 1 gång/termin. 1 gång. C. Den/de som kränker tillhör skolans personal och den andra parten är elev/er Inledning Alla vuxna på skolan ska i sin yrkesutövning alltid bemöta eleverna med respekt för deras person. De ska också respektera elevens rätt att vara sig själv. De ska dessutom skydda varje elev mot skada, kränkning och trakasserier. Elever ska heller inte utsättas för retsamma kommentarer. Vuxna på skolan ska visa god sammanhållning men inte på ett sådant sätt att det kan skada eleverna. Lärare och personal ska ingripa om annan vuxen uppträder kränkande mot en elev eller motverkar en elevs rättigheter. Åtgärder när vuxna kränker elever Som kollega och chef reagerar man och påtalar hur man upplever situationen. 1. Samtal med berörd vuxen för att få dennes bild av situationen genomförs när elev, förälder eller annan vuxen anser att en kränkning har ägt rum och därför kontaktar någon inom skolan. (dag 1) Ansvar: Den som kontaktas/rektor. 2. Återkoppling sker till elev och förälder av den som talat med den vuxne. (senast dagen efter samtalet med den vuxne.) Ansvar: Den som har genomfört samtalet. 3. Uppföljning med elev/förälder och den som har kränkt. (inom en vecka) Ansvar: Den som har genomfört samtalet. 4. Återkoppling (när situationen har förbättrats) Rektor håller ett gemensamt samtal med alla inblandade. Har det skett någon förbättring enligt elev och föräldrar? 5. Uppföljning med den drabbade och den som har kränkt. 1-2 gånger/vecka i tre veckor 1 gång varannan vecka. 3 gånger. 1 gång/termin. 1 gång. Åtgärder/resultat skall dokumenteras vid varje samtal. 10

11 Upplevelser att reagera på Bli kallad för dumma saker Skämt som sårar Sarkasmer och ord som inte elever förstår, men känner olust inför Nedvärderande kommentarer Jämförelser med kamraters beteende eller prestationer Fysiskt våld D. Båda parter tillhör skolans personal I detta fall hänvisas till kommunens plan för kränkande behandling som gäller för all anställd personal i kommunen. 11