Likabehandlingsplan för Ljungbyhedsskolans rektorsområde 15/16

Transkript

1 Likabehandlingsplan för Ljungbyhedsskolans rektorsområde 15/16 Upprättad:

2 Innehållsförteckning Inledning/ bakgrund sid 2 Syfte med likabehandlingsplanen sid 2 Process av likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling sid 2 Ur läroplanen sid 3 Våra lagar sid 3 Diskrimineringslagen ( 2008:567) sid 4 Skollagen (2010:800) sid 4 Definitioner sid 4 Ansvarsfördelning sid 5 Främjande arbete mot kränkande behandling på områdes, grupp och individnivå sid 6 Utvärdering och nya mål sid 8 Handlingsplan vid kränkande situation sid 9 Kontaktuppgifter sid 11 Bilaga sid 12 2

3 Inledning och bakgrund Den 1 januari 2009 fick skolan en skyldighet att arbeta aktivt för att förebygga diskriminering och kränkningar av barn och elever ( riksdagen/forvaltningen/mangfald/). Varje verksamhet ska ha en likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling som upprättas årligen. Syfte med likabehandlingsplanen Att utveckla en trygg, omtänksam, respektfull, medmänsklig miljö på skolan. Elev Du som elev som går på Ljungbyhedskolan har rätt att känna dig trygg och trivas med både dina kompisar och den personal som arbetar på skolan. Det är viktigt för oss att om du som elev känner dig kränkt kontaktar din mentor eller någon annan vuxen på skolan som du känner förtroende för. Fortsätter kränkningarna kontaktar du någon i Trygghetsgruppen antingen på egen hand eller med hjälp av någon vuxen. Det går också bra att skriva ett brev som du sedan lägger i Trygghetsgruppens brevlåda vid biblioteket. Vårdnadshavare Du som vårdnadshavare ska veta att vi arbetar aktivt för att hjälpas åt med att förebygga kränkningar och mobbning. Misstänker du som förälder att ditt barn utsätts för kränkande behandling, tar du kontakt med någon av personalen på Ljungbyhedskolan t ex mentor, fritidspedagog, skolkurator, skolsköterska etc som förmedlar vidare till Trygghetsgruppen eller så kontaktar du någon ur Trygghetsgruppen direkt. Process av likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling För att ta fram en likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling som uppfyller de krav som ställs utifrån lagarna, där de olika delarna diskriminering, kränkande behandling och trakasserier finns med, så har de två planerna sammanförts i ett dokument i enlighet med riktlinjer från Barn och elevombudet (BEO), Diskrimineringsombudsmannen (DO) och Skolinspektionen( En kartläggning av verksamheten görs genom Qualis enkät, samt trygghetsvandringar. En broschyr kring förhållningssätt togs fram läsår 10/11. Denna skickas hem vid skolstart varje år samt finns tillgänglig på skolans hemsida. Se även bilaga 1 ( ) Vi når målen genom att upprätthålla systematik och tydlighet kring arbetet med likabehandling. Samtliga elever, personal på skolan och föräldrar som varit med och skapat vårt förhållningssätt har ansvar att agera 3

4 efter detta. Dessa förhållningssätt har diskuterats och förankrats med elever, personal och föräldrar. Med uthållighet och konsekvens ger det goda resultat. Ur läroplanen Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildas välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser (Lgr11 sid 4). Att informera och arbeta med likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling För att informera om och arbeta med likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling använder vi nedanstående forum: Klassråd Skolråd Trygghetsgrupp Elevrådet Elevskyddsombud Föräldramöte Arbetslagsmöte Informationsbrev till föräldrar vid höstterminens början Hemsida (en plattform skolledare, pedagoger, elever och föräldrar) Våra lagar Diskrimineringslagen (2008:567) Lagen syftar till att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Skollagen (2010:800) Skollagen har till ändamål att motverka, förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Definitioner 4

5 Diskriminering Diskriminering är när ett barn eller elev missgynnas direkt eller indirekt på osakliga grunder. En elev får inte diskrimineras eller särbehandlas på grund av förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder mm. Diskriminering kan vara antingen direkt, indirekt, aktiv eller passiv. Diskriminering har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna ( ). Direkt diskriminering: Orättvis behandling eller missgynnade av en person på grund av diskrimineringsgrunderna. Exempel: På skolan skapas aktiviteter som är riktade pojke- eller flickgrupp istället för att ta hänsyn till individen. Indirekt diskriminering: Tillämpande av en bestämmelse som verkar neutral men som i praktiken får en diskriminerande effekt på grund av någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Exempel: Skolan serverar bara griskött när det finns elever som av religiösa skäl avstår från griskött. Aktiv diskriminering: Innebär att den diskriminerande parten aktivt diskriminerar. Exempel: När pedagoger ger flickor förtur för att de är för lugna. Passiv diskriminering: Innebär att parten agerar diskriminerande genom att inte handla. Exempel: Vi åskådliggör inte alla religioner eftersom det är jobbigt att sätta sig in i. Kränkande behandling Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elev/barn/vuxens värdighet. Kränkningar kan vara: Fysiska (slag, knuffar) Verbala (hot, svordomar, öknamn) Psykosociala (utfrysning, blickar, att alla går när man kommer) Texter och bilder (även lappar, fotografier, sms, mms) Meddelande på olika sociala medier (nätmobbning) Trakasserier Trakasserier: Ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder. Sexuella trakasserier: Ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Exempel: Ett par tjejer tog bilder i smyg på en kille när han duschade och lade ut bilderna på Internet. Han blev mycket illa berörd 5

6 Mobbning: En form av kränkande behandling och som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag under en längre tid. Ansvarsfördelning Rektor Det är rektors ansvar att: Se till att all personal, elever och vårdnadshavare känner till att alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är förbjudna på skolan. Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter, samt att motverka kränkande behandling och diskriminering eller trakasserier på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Årligen upprätta och utvärdera en plan mot kränkningar och en plan mot diskriminering och trakasserier i samarbete med personal, elever och vårdnadshavare. Dessa två planer sammanförs i en likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling. Om skolan får kännedom om att kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas. Se till att skolpersonal har ett gemensamt system för hur de dokumenterar anmäld eller upptäckt kränkande behandling, trakasserier och diskriminering och de åtgärder som vidtagits. Kontakta andra myndigheter vid behov. Informera vikarier och/eller andra som tillfälligt arbetar på skolan. Lärare och annan skolpersonal Det är lärares och annan skolpersonals ansvar att: Följa skolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom sin undervisning och sträva efter likabehandling. Se till att åtgärder vidtas då kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering misstänks, anmäls eller upptäcks. Dokumentera misstänkt anmäld eller upptäckt kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering. Bevaka att utredda fall av kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering, där den enskilda läraren eller annan personal är berörd följs upp. 6

7 Bemöta elever och kollegor på ett respektfullt sätt. Analysera incidentrapporter och tillämpa passande åtgärder. Elever Det är alla elevers gemensamma ansvar att: Påtala kränkande behandling, trakasserier och diskriminering som förekommer på skolan. Bemöta elever, lärare och övrig personal på ett respektfullt sätt. Främjande arbete av kränkande behandling på områdes, grupp och individnivå Skolan har stora möjligheter att påverka elevers hälsa och lärande genom sin struktur och miljö. Utmaningen är att skapa en skola där alla elever kan växa, trivas och utvecklas. Detta innebär att arbeta med det salutogena (friska) tänkandet där förebyggande insatser är en stor del. I arbetet mot mobbning och kränkande behandling har all personal inom skola och fritidshem lika stort ansvar. Alla vuxna skall vara positiva förebilder och ge tydliga budskap, samt se till att de följs. Varje vuxen måste ingripa vid varje tillfälle då något sker som innebär en kränkning av någon. Ett gott samarbete med elevernas vårdnadshavare är en viktig del i det förebyggande arbetet och att skola hem har en välfungerande kommunikation. Område Ljungbyhedsskolan Ny likabehandlingsplan upprättas inför varje läsår och antas i samråd med representanter ifrån elever och föräldrar. På alla enheter finns ordningsregler anslagna och ordningsreglerna skickas hem vid varje terminsstart. Dessa finns också på Ljungbyhedsskolans hemsida. Det är allas gemensamma ansvar att uppmärksamma kränkande språk och ord. Att vuxna och elever arbetar för att studiemiljön ska bli så trivsam som möjligt. På alla enheter finns det ett schema över vuxna rastvärdar synligt för alla elever. På Ljungbyhedskolans finns en Trygghetsgrupp med rektor och skolkurator, som är tillgänglig för rådgivning och stöd(se kontaktlista sid 12). Vårdnadshavarna skall göras delaktiga i handlingsplanen för kränkande behandling på föräldramöten, där det finns möjlighet till diskussioner kring värdegrundsfrågor. Rastvärd Vi strävar efter så stor vuxennärvaro som möjligt under raster. Kränkningar förekommer nästan aldrig när vuxna finns i närheten, tvärtom ligger det i beteendet att det ska döljas för vuxna. Ett fungerande rastvärdsschema, där alla tar sitt uppdrag på allvar är en av de bäst förebyggande åtgärderna mot mobbning. För att vara synliga för elever och vuxna så har rastvärdarna neonfärgade västar, vårt rastvärdssystem är schemalagt. Alla pedagoger ska skriva in sina tider för att vara rastvärd på sitt personliga schema. Vid frånvaro har alla pedagoger ett gemensamt ansvar för att det finns vikarie på rastvärdstiden. Ansvarig: All pedagogisk personal 7

8 Trygghetsgruppen Gruppens mål är att främja trygghet och trivsel, elevers lika rättigheter samt förebyggande arbete mot kränkande behandling inom Ljungbyhedsskolans rektorsområde. Trygghetsgruppen är en del av Ljungbyhedskolans satsning på förebyggande arbete. Gruppen startade 2009 och fungerar som en länk mellan arbetslagen och elevteamet, för att kunna fånga upp och titta på elevärenden. Gruppens mål är att utreda och ha samtal med elever som utsätts för upprepande kränkningar och mobbing (se handlingsplan vid kränkande behandling sid 10 ). Samt ge struktur och stöd i ett aktivt förebyggande arbete mot kränkande handlingar och diskriminering. Gruppens syfte Samordnare för gruppen ansvarar för att likabehandlingsplanen förs ut till arbetslagen som för den vidare till elever och föräldrar. Qualisenkät genomförs bland elever och föräldrar och innefattar b la punkterna trygghet och trivsel samt delaktighet och inflytande. Respektive arbetslag ansvarar för att resultatet analyseras. Arbetslaget utvärderar det gångna året i förhållande till uppställda mål. Gruppen skall även föreslå kompetensutveckling inom området, samt stödja kollegor vid svåra samtal och konfliktlösning. Trygghetsgruppen skall utreda om någon har utsatts för trakasserier eller kränkande behandling så snart någon i verksamheten fått kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för detta. Det krävs inga bevis för att påbörja en utredning. Grupp Mentorsgrupp Varje elev har en mentor som kan ha flera mentorselever. De träffas tillsammans i mentorsgrupp en stund varje vecka. Mentor genomför utvecklingssamtal med sina mentorselever i augusti och januari. Elev och vårdnadshavare skall kunna vända sig till mentor för att diskutera elevens situation i skolan eller på fritidshemmet. Mentorerna utgår från varje elevs specifika behov både kunskapsmässigt och socialt. Det ska finnas avsatt tid för värdegrundsarbete varje vecka i alla grupper/ årskurser, F-9. Klassläraren/mentor är ansvarig för att alla elever informeras om likabehandlingsplanen, samt är delaktiga då planen för kränkande behandling ses över. Ansvarig: Mentor Sammankallande: Arbetslaget/mentor Kompissamtal/Ringsamtal Kompissamtal en lektion/vecka i åk F- 9 Kompissamtalet är en strukturerat vuxenlett lärande samtal som ger eleverna träning i: 8

9 Att tala inför andra Att träna känslomässig medvetenhet Att använda sitt kroppsspråk, Att uttrycka sina åsikter Att hantera konflikter Samtalet leds av en vuxen. Ansvarig: Mentor IT För att förebygga nätmobbning och främja en sund användning av Internet och mobiltelefoner så har vi fortlöpande diskussioner om etik i grupperna kring nytta, nöje, faror och kränkningar m.m. Ansvarig: Mentor. Individ Elevinflytande Elevernas inflytande är en grund i all pedagogisk verksamhet. Detta arbete ska genomsyra verksamheten och kvalitetsredovisas varje år. Enligt skollagen ska eleverna ha inflytande i skolan både när det gäller undervisningens utformning, innehåll och förhållande i skola och arbetsmiljö. Eleverna ges möjlighet att vara delaktiga i planering, genomförande och utvärdering. Varje klass har en elevrådsrepresentant och elevrådet träffas ungefär en gång i månaden. Sammankallande är elevrådsordförande. Vi har regelbundna klassråd en gång per månad där matfrågor, miljöfrågor, elev eller kamratstödjarfrågor samt öppna frågor diskuteras. Klassråden fungerar som en utgångspunkt för värdegrundsdiskussioner mellan elever, och mellan elever/lärare som sedan för vidare klassens synpunkter till elevrådet. Utvärdering och nya mål Skolår F-3 Utvärdering av lä 14/15 Arbetsro : F- 3 använder sig av arbetsrolinjalen. Målet är att använda sig av arbetsrolinjalen minst en gång i veckan, både individuellt och på gruppnivå. Värdegrundsdag har varit som uppskattades av eleverna, ny värdegrundsdag ht-15. Trivselenkät lä 14/15 är gjord i åk 2 där 66,7% instämmer helt med att de känner sig trygga i skolan, 25,9% instämmer till stor del. 88,9% instämmer helt med att de vet att de får hjälp av en vuxen i skolan ifall de skulle bli mobbade eller trakasserade och 7,4% instämmer till stor del på samma fråga. En trygg utemiljö: Åk F- 9 har schemalagda rastvärdar med reflexväst som används vid raster. Vid frånvaro har alla pedagoger ett gemensamt ansvar för att det finns vikarie på rastvärdstiden. Nya mål 15/16 9

10 Trivselledare och planerade lekar på rasterna. Fortsatt skoldisco på fredagar, då det var väldigt uppskattat av eleverna och även pedagogerna.. Skolår 4-6 Utvärdering av lä 14/15 Trivselenkät lä 14/15 är gjord i åk 5 där 37,5% instämmer helt med att de känner sig trygga i skolan, 43,8% instämmer till stor del. 43,8% instämmer helt med att de vet att de får hjälp av en vuxen i skolan ifall de skulle bli mobbade eller trakasserade och 25 % instämmer till stor del på samma fråga. Skolår 7-9 Utvärdering av lä 14/15 Trivselenkät lä 14/15 är gjord i åk 8 där 30,8% instämmer helt med att de känner sig trygga i skolan. 42,3% instämmer till stor del på samma fråga. 19,2% instämmer helt med att de vet att de skulle få hjälp av någon vuxen i skolan ifall de skulle bli mobbade eller trakasserade. 19,2% instämmer till stor del på samma fråga. Nya mål 15/16 Gemensamt mål för hela skolan lä 15/16 är att ha en välfungerande kommunikation mellan vårdnadhavare och skola. Om något händer Vid misstanke om kränkande behandling eller diskriminering elever emellan arbetar Ljungbyhedskolans rektorsområde på följande sätt: Handlingsplan vid en kränkande situation i skolan eller inom fritidsverksamheten 1a. Om personal på skolan ser eller hör om en händelse, ingriper man direkt. Lämna därefter information om händelsen till mentor snarast. Vid enstaka konflikter ansvarar mentor för att utreda och arbeta med de elever som konflikten gäller samt att informera föräldrar/vårdnadshavare. Om bedömning görs att det rör sig om kränkande behandling/mobbing följer vi steg 2. Vid osäkerhet rådgör med Trygghetsgruppen. Dokumentation: Mentor för minnesanteckningar 1b. Har personal kränkt eller diskriminerat en elev eller om en elev kränkt eller diskriminerat 10

11 personal kontaktas skolledningen och skolledningens handlingsplan/arbetsgång inträder (se bilaga 1, sid 12). 2. Vid misstänkt kränkande behandling/mobbing lämnas muntlig information eller en skriftlig anmälan till Trygghetsgruppen. Detta görs i Trygghetsgruppens postlåda eller i skolkuratorns skåp. Efter samtal med elev kontaktas mentor för informationsutbyte. Kartläggning sker genom att två representanter ifrån Trygghetsgruppen samtalar med den/de utsatta. Samtal med den/de som sett konflikten/händelsen. Följande frågor ställs: Vad har hänt? Hur ofta? Hur länge? Var? Vilka är inblandade? En antecknar och en ställer frågor. Arkiveras i elevvårdsarkiv. 3. Den eller de som utsatt en/flera elever kallas snarast till enskilda samtal med Trygghetsgruppen. Denne/de informeras om att gruppen vet att kränkning/mobbing har ägt rum och att skolan ser mycket allvarligt på situationen och att kränkningarna/mobbingen omedelbart ska upphöra. Eleven/eleverna informeras om att föräldrarna kontaktas. Föräldrar/vårdnadshavare kontaktas samma dag. En antecknar och en ställer frågor. Arkiveras i elevvårdsarkiv. 4. Inom en vecka har gruppen uppföljningssamtal med båda parter. Uppföljning dokumenteras. Den som leder samtalet talar om konkreta saker som kränkaren gjort sig skyldig till. Moraliserar inte och ställer inte några varför frågor. Atmosfären i samtalet är varken straffande eller förlåtande. Samtalsledaren frågar och påstår endast sådant som de är säkra på har hänt. Det får inte råda någon tveksamhet om dessa fakta. Samtalsledaren samtalar också om hur kränkaren själv kan agera för att kränkningarna ska upphöra Kontaktuppgifter 11

12 Trygghetsgruppen: Marie Berlin, Mia Wernhult, Jonny Olsson, Gunilla Karlman (ersätts av Kristina A) Kennie Svensson, Carolin Nilsson Rektor Kurator/samordnare för gruppen Pedagog Fritidsledare Fritidspedagog Pedagog Pedagog Pedagog Bilaga 1. 12

13 Förhållningssätt Elevernas förhållningssätt till varandra Vi följer skolans regler och värdegrund. Vi behandlar alla med respekt och tillåter varandra att tycka olika. Vi visar medkänsla och bryr oss om varandra. Vi står för vad vi gör och kan erkänna och be om ursäkt om vi gjort något dumt. Vi samarbetar och bidrar till att skapa en god arbetsro på lektionen. Vi använder vårdat språk. Vi lyssnar och låter alla komma till tals. Konsekvenser om ovanstående dokument inte följs Vi hjälper varandra genom att säga ifrån när någon gör eller säger något kränkande. Om en lärare ser ett regelbrott eller får information om detta så kallas man till samtal. Vid upprepade regelbrott kontaktas hemmet av mentor i allvarliga fall kontaktas även rektor. Elevernas förhållningssätt till vuxna Vi följer skolans regler och värdegrund. Är vänliga och behandlar all personal med respekt. Gör som de vuxna säger, om vi tycker annorlunda säger vi det på ett lugnt sätt. Lyssnar och låter alla komma till tals. Använder ett vårdat språk. Tar ansvar för vårt eget lärande, exempelvis att vi är i tid, på rätt plats och med rätt material. Konsekvenser om ovanstående dokument inte följs Personalen samtalar med eleven/eleverna. Vid upprepade eller allvarliga regelbrott kontaktas hemmet av mentor. Om detta inte hjälper, kontaktas även rektor. Personalens förhållningssätt till eleverna Vi möter eleven med respekt. Vi arbetar för att skapa en harmonisk, lärorik och trygg tid hos oss. Vi arbetar inspirerande och varierande. Vi ser både till elevernas och gruppens bästa Vi accepterar aldrig mobbing, diskriminering eller kränkande behandling. Vid kränkande behandling av elev gäller följande arbetsgång: 13

14 1. En anställd som upplever att en kollega kränker en elev ska prata med sin kollega. 2. Vid allvarliga eller upprepade kränkningar ska händelsen dokumenteras och incidentblankett fyllas i. 3. Rektor utreder tillsammans med kurator vad som hänt och vidtar därefter lämpliga åtgärder. 4. Om kränkningarna fortsätter och om så bedöms ska barn och utbildningsförvaltningen ( BUN) kontaktas, vidare kan polismyndighet, fack, skyddsombud och arbetsmiljöverk kontaktas. 14