Likabehandlingsplan för Futurums ro förskola/skola

Transkript

1 Likabehandlingsplan för Futurums ro förskola/skola Reviderad

2 Innehåll 1. Inledning 1.1 Så säger lagen 1.2 Definitioner 1.3 Lägesbeskrivning 1.4 Målbeskrivning 1.5 Förebyggande arbete skola 1.6 Förebyggande arbete förskola 1.7 Utvärdering 2. Så här gör vi vid upprepad kränkande behandling och mobbing i skolan. 2.1 Handlingsplan 3. Så här gör vi vid upprepad kränkande behandling mot könsdiskriminering, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön i skolan. 3.1 Handlingsplan 4. Så här gör vi vid upprepad kränkande behandling mot etnisk diskriminering och annan trosuppfattning 4.1 Handlingsplan 5. Så här gör vi vid upprepad kränkande behandling och diskriminering på grund av handikapp 5.1 Handlingsplan 6. Så här gör vi vid upprepad kränkande behandling och diskriminering på grund av sexuell läggning. 6.1 Handlingsplan

3 1. Inledning 1.1 Så säger lagen Förskolan, skolan och kommunernas vuxenutbildning ska vara en trygg miljö för alla elever/barn. Det är en rättighet för elever/barn att inte bli diskriminerade eller kränkta på annat sätt. Ingen elev/barn ska ställas utan ett säkert, tydligt och aktivt skydd. Verksamheterna ska därför bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra och motverka alla former av kränkande behandling. Varje verksamhet ska ha en likabehandlingsplan som ska ses över och följas upp varje år. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Uppföljning och utvärdering av åtgärderna ska ske i den skriftliga kvalitetsredovisningen som sammanställs årligen. Huvudmannen, eller den huvudmannen bestämmer, ska utreda och förhindra fortsatta trakasserier och annan kränkande behandling om en elev/barn anmäler att han eller hon har blivit utsatt för detta. Detta gäller även kränkningar mellan elever/barn. Skadestånd kan utgå om ansvariga i verksamheten inte följer lagens skyldigheter. Därutöver kan en elev/barn få ersättning för till exempel skadade kläder och cyklar. Det är viktigt att eleverna/barnen och föräldrarna får information om vad som gäller för att kunna påverka och bli delaktiga i arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling. Lagen innehåller : Förbud mot diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Direkt diskriminering En elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon av ovanstående diskrimineringsgrunder. Indirekt diskriminering En elev får inte missgynnas genom till synes neutrala ordningsregler som i praktiken blir diskriminerande. Instruktioner att diskriminera Ledningen för en verksamhet får inte ge order eller instruera om att någon ska diskrimineras. Trakasserier Personalen får inte bete sig på ett kränkande sätt gentemot en elev. Annan kränkande behandling Kan vara mobbning, misshandel, ofredande och olaga hot. Det är eleven som avgör om beteendet är en kränkande handling. Förbud mot repressalier Förbudet gäller bestraffning av en elev som har anmält någon ansvarig person för kränkande behandling eller medverkat i en utredning som gäller överträdelse av lagen. Vem ser till att lagen följs? Skolverket har ett särskilt ansvar för att se att den nya lagen följs. På grund av det har en ny funktion inrättats: Barn och elevombudet för likabehandling inom Skolverket. Till sin hjälp har Barn och elevombudet Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) och Handikappsombudsmannen (HO).

4 Bevisbördan Bevisbördan delas med den nya lagen. Den första regeln gäller vid diskriminering och repressalier. Om den som företräder eleven visar på faktiska omständigheter som ger anledning till att tro att diskriminering eller repressalier har förekommit, är det huvudmannen som ska motbevisa att något sådant har förekommit. Det andra fallet gäller när en elev anser sig utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling av en annan elev. Om den som företräder eleven kan visa att barnet har blivit utsatt, ska huvudmannen för verksamheten bevisa att alla skäliga åtgärder har vidtagits för att förebygga eller förhindra behandlingen. Preskriptionstid Två tidsfrister gäller. För direkt diskriminering, indirekt diskriminering och repressalier är preskriptionstiden två år. För trakasserier eller annan kränkande behandling gäller preskriptionslagen vilket i allmänhet ger en längre preskriptionstid. (Trygghet, respekt och ansvar. En sammanfattning av regeringens proposition 2005/06:38) 1.2 Definitioner Kränkande behandling: Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. En kränkning är uttryck för makt och förtryck. Kränkningar kan vara: Att bli diskriminerad pga kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. fysiska, t ex att bli utsatt för slag och knuffar verbala, t ex att bli hotad eller kallad hora, bög psykosociala, t ex att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning text- och bildburna medel, t ex klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms En viktig utgångspunkt är att alltid ta den som uppger att hon eller han blivit kränkt på allvar. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara återkommande. Om kränkningen sker vid upprepade tillfällen, är det fråga om mobbning. Mobbning: Mobbing är när en eller flera individer upprepade gånger och över tid, blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera individer. (Dan Olweus) 1.3 Lägesbeskrivning Kränkande behandling förekommer på alla arbetsplatser och alla skolor/förskolor i olika hög grad. Det är en företeelse bland både vuxna och barn. Våra skolor/förskolor är inget undantag. Kränkande behandling kan vara svår att upptäcka. Utövarna utvecklar ofta en skicklighet i att dölja beteendet. Offren skäms ofta över att de utsätts och kan även på grund av rädsla dra sig för att berätta. Skolledningen inom Futurums rektorsområde tar starkt avstånd från alla former av trakasserier och kränkande behandling. Vi arbetar aktivt för att motverka dessa.

5 1.4 Målbeskrivning Vårt mål är att: Den dagliga miljön skall vara trygg för alla. Ingen skall utsättas för kränkande behandling. all personal ska vara medveten om att kränkande behandling kan förekomma, men även att den kan stoppas och förebyggas. när kränkande behandling uppstår ska skolan/förskolan ha en beredskap för att lämpliga åtgärder genast sätts in så att detta upphör. Elever/barn, personal och föräldrar ska gemensamt känna ansvar för att upptäcka kränkande behandling. Skolan/förskolan tar sedan ansvar för åtgärdandet av densamma i samråd med föräldrarna. 1.5 Förebyggande arbete skola Problem med kränkande behandling kan reduceras genom en aktiv förebyggande verksamhet. Varje vårtermin görs en enkätundersökning bland ett urval av skolans elever, föräldrar och vuxna på skolan. Detta för att aktualisera, uppdatera och revidera likabehandlingsplanen, samt att göra elever och vuxna delaktiga i arbetet. Kartläggningen syftar till att identifiera problemen, sätta mål för utvecklingsarbetet samt utforma aktiviteter för att förverkliga målen. Skolans verksamhet och organisation utformas på ett sätt som främjar goda relationer och trygga närmiljöer. En positiv och tillitsfull stämning ska eftersträvas på skolan. Vi som vuxna måste vara tydliga och konkreta när vi upptäcker tendenser till kränkande behandling. Ingen vuxen accepterar ett dåligt eller aggressivt beteende, inte ens på skoj. Vi arbetar aktivt med att upprätthålla vaksamhet även när inga direkta problem rapporteras. Hela arbetslaget har ett gemensamt ansvar för arbetet med att förebygga kränkande behandling. Detta sker genom t ex temadagar, föredrag, filmer, diskussioner, enkäter, rollspel, klassråd, fungerande enhetsövergångar, fadderverksamhet och meningsfulla föräldramöten. Arbetet ska intensifieras i grupper med relationsproblem. Som resurs i detta arbete används skolans kuratorer och Friends. Skolan arbetar aktivt med ämnet livsviktigt, där vi tar upp ämnen som mobbing, diskriminering samt elevers rättigheter och skyldigheter. Friends grupper finns i både tidigare och senarelagen på skolan. I Friends gruppen ingår alla kamratstödjare och vuxenstödjare. Friends grupperna träffas regelbundet.

6 Varje läsår väljs två kamratstödjare från årskurs 3 till årskurs 9 i alla arbetslag. Kamratstödjarna skriver på ett kontrakt där de förbinder sig att verka för att: 1. Ingen elev ska behöva sitta ensam på raster eller känna sig utfryst. 2. Ingen elev ska bli trakasserad För att uppmuntra kamratstödjarna och visa att vi tycker de gör ett bra och viktigt arbete får ett urval av eleverna varje år åka iväg på Friendsdagen på Skansen. Skolan eftersträvar att så många som möjligt, både ledning, personal och elever, kontinuerligt får utbildning i förebyggande arbete. Vuxenstödjarna i Friends får kontinuerlig utbildning i form av föreläsningar. Skolan köper även in material för att uppmuntra fortbildning. 3-4 gånger per termin träffas vuxenstödjarna och elevhälsoteamet, vilket innefattar: kuratorer, skolsköterskor samt rektor. Föräldrarna och hemmens roll att förebygga kränkande behandling betonas. På föräldramöten diskuteras vad som kan göras för att öka trivseln i elevgrupperna och stärka sammanhållningen. Vi informerar föräldrarna om hur skolan arbetar för att förebygga mobbing. Varje år presenteras den reviderade upplagan av likabehandlingsplanen och skolans regler och värdegrund. 1.6 Förebyggande arbete förskola se bilaga Trygghetsplan 1.7 Utvärdering Utvärdering och revidering av planen mot kränkande behandling sker en gång per år utifrån den enkät som skickas ut till elever/barn, föräldraråd samt skolans/förskolans personal. Revideringen av likabehandlingsplanen går sedan ut på remiss till skolans elevråd samt föräldraråd för att bli det levande dokument som vi eftersträvar. Skolledning och vuxna på skolan/förskolan ansvarar för att Likabehandlingsplanen implementeras varje höst för elever/barn och vuxna.

7 2. Så här gör vi vid upprepad kränkande behandling och mobbing i skolan. Samla information om den kränkande handlingen. Detta görs av vuxenstödjare och/eller annan vuxen vid arbetslaget. Gör en bedömning om det handlar om upprepad kränkande handling eller konflikter mellan eleverna. Om det handlar om upprepade kränkningar följs nedanstående plan mot kränkande behandling. 2.1 Handlingsplan 1. Lyssna på den utsatte: Detta samtal kan ske på telefon eller vid ett enskilt samtal. Tänk på att den utsatte alltid måste skyddas. Plocka aldrig ut eleven ur klassen för detta samtal. Berätta för eleven hur vi ska göra. 2. Lyssna på kamratstödjarna, personal på skolan och den utsattes föräldrar. Ställ gärna frågorna, Vad sa han/hon? Var hände det? När hände det? Undersök detaljerna. När du agerar på detta sätt kan du som personal "stå på dig" när du pratar med den som har kränkt. Eftersom kamratstödjarna, all personal och vuxenstödjarna utfrågats så kan ingen veta vem som "skvallrat", något som eleven ofta är rädd för. 3. Samtal med den eller de som har kränkt: Två vuxna är med vid samtalet. En av dessa leder samtalet. Tänk på att samtala med den eller de som har kränkt, en i taget. Börja med den som bedöms vara ledare. Tänk också på att det är viktigt att man sitter i ett rum där man får vara ifred. Man hämtar personen i hans/hennes klassrum. Det får inte heller vara en rast emellan samtalen eftersom de som har kränkt inte ska ha möjlighet att prata med varandra. Följ därefter med eleven tillbaka till klassen och ta eventuellt med ytterligare elev för samtal. Vid eventuellt behov deltar kurator och/eller elevstödjare vid samtalet.

8 Följ dessa punkter: Det är viktigt att samtalet är allvarligt och bestämt. Samtalet ska vara ett samtal - inte ett förhör. Ställ inte frågor som: Varför gör du så här? Vet du varför vi har kallat på dig? Vi vet vad du håller på med! Tala om vad skolan anser om kränkande handling. Tala om vad skolan tänker göra. Fråga den som har kränkt vad han/hon ska göra Uppföljning - om ett par dagar Den/de som har kränkt någon uppmanas att berätta om det här samtalet hemma. Samtalsledaren tar därefter kontakt med hemmen. 5. Den ansvarige vuxenstödjaren/kontaktläraren dokumenterar att samtalet ägt rum. Dokumentationen ska innehålla datum och en kort sammanfattning av samtalet. Dokumentet arkiveras på enheten. Slutligen kontaktar vuxenstödjaren/ kontaktläraren den kränkande elevens föräldrar. Om den kränkande behandlingen fortsätter efter det att arbetslaget försökt att lösa det på egen hand kontaktas någon ur elevhälsoteamet. Kontinuerliga samtal hålls med de som utsätter andra elever för upprepade kränkande handlingar till dess att detta upphört helt. Anmäl direkt till skolledningen om det framkommer att den/de som utsatt andra, utövat olaga hot eller att misshandel förekommit. Vid varje enskilt fall görs en bedömning om en anmälan till annan myndighet bör göras Om arbetslaget behöver diskutera eller känner sig osäkra på något är de alltid välkomna att kontakta elevhälsoteamet.

9 3. Så här gör vi vid upprepad kränkande behandling mot könsdiskriminering, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön i skolan/förskolan. Samla information om den kränkande handlingen. Detta görs av vuxenstödjare och/eller annan vuxen i arbetslaget. Gör en bedömning om det handlar om upprepad kränkande handling eller konflikter mellan eleverna/barnen. Om det handlar om upprepade kränkningar följs nedanstående plan mot kränkande behandling. 3.1 Handlingsplan 1. Lyssna på den utsatte: Detta samtal kan ske på telefon eller vid ett enskilt samtal. Tänk på att den utsatte alltid måste skyddas. Plocka aldrig ut eleven/barnet ur klassen/gruppen för detta samtal. Berätta för eleven/barnet hur vi ska göra. 2. Lyssna på kamratstödjarna, personal på skolan/förskolan och den utsattes föräldrar. Ställ gärna frågorna, Vad sa han/hon? Var hände det? När hände det? Undersök detaljerna. När du agerar på detta sätt kan du som personal "stå på dig" när du pratar med den som har kränkt. Eftersom kamratstödjarna, all personal och vuxenstödjarna utfrågats så kan ingen veta vem som "skvallrat", något som eleven/barnet ofta är rädd för. 3. Samtal med den eller de som har kränkt: Två vuxna är med vid samtalet. En av dessa leder samtalet. Tänk på att samtala med den eller de som har kränkt, en i taget. Börja med den som bedöms vara ledare. Tänk också på att det är viktigt att man sitter i ett rum där man får vara ifred. Man hämtar personen i hans/hennes klassrum/avdelning. Samtalen måste ske efter varandra utan avbrott eftersom de som har kränkt inte ska ha möjlighet att prata med varandra. Följ därefter med eleven/barnet tillbaka till klassen/avdelningen och ta eventuellt med ytterligare elev/barn för samtal. Vid eventuellt behov deltar kurator och/eller elevstödjare vid samtalet.

10 Följ dessa punkter: Det är viktigt att samtalet är allvarligt och bestämt. Samtalet ska vara ett samtal - inte ett förhör. Ställ inte frågor som: Varför gör du så här? Vet du varför vi har kallat på dig? Vi vet vad du håller på med! Tala om vad skolan/förskolan anser om kränkande handling. Tala om vad skolan/förskolan tänker göra. Fråga den som har kränkt vad han/hon ska göra Uppföljning - om ett par dagar Den/de som har kränkt någon uppmanas att berätta om det här samtalet hemma. Samtalsledaren tar därefter kontakt med hemmen. 5. Den ansvarige vuxenstödjaren/pedagogen dokumenterar att samtalet ägt rum. Dokumentationen ska innehålla datum och en kort sammanfattning av samtalet. Dokumentet arkiveras på enheten. Slutligen kontaktar vuxenstödjaren/ pedagogen den kränkande elevens/barnets föräldrar. Om den kränkande behandlingen fortsätter efter det att arbetslaget försökt att lösa det på egen hand kontaktas någon ur elevhälsoteamet. Kontinuerliga samtal hålls med de som utsätter andra elever/barn för upprepade kränkande handlingar till dess att detta upphört helt. Anmäl direkt till skolledningen om det framkommer att den/de som utsatt andra, utövat olaga hot eller att misshandel förekommit. Vid varje enskilt fall görs en bedömning om en anmälan till annan myndighet bör göras Om arbetslaget behöver diskutera eller känner sig osäkra på något är de alltid välkomna att kontakta elevhälsoteamet. Samla information om den kränkande handlingen. Detta görs av vuxenstödjare och/eller annan vuxen vid arbetslaget. Gör en bedömning om det handlar om upprepad kränkande handling eller konflikter mellan eleverna/barnen.

11 4. Så här gör vi vid upprepad kränkande behandling mot etnisk diskriminering och annan trosuppfattning Samla information om den kränkande handlingen. Detta görs av vuxenstödjare och/eller annan vuxen i arbetslaget. Gör en bedömning om det handlar om upprepad kränkande handling eller konflikter mellan eleverna/barnen. Om det handlar om upprepade kränkningar följs nedanstående plan mot kränkande behandling. 4.1 Handlingsplan 1. Lyssna på den utsatte: Detta samtal kan ske på telefon eller vid ett enskilt samtal. Tänk på att den utsatte alltid måste skyddas. Plocka aldrig ut eleven/barnet ur klassen/gruppen för detta samtal. Berätta för eleven/barnet hur vi ska göra. 2. Lyssna på kamratstödjarna, personal på skolan/förskolan och den utsattes föräldrar. Ställ gärna frågorna, Vad sa han/hon? Var hände det? När hände det? Undersök detaljerna. När du agerar på detta sätt kan du som personal "stå på dig" när du pratar med den som har kränkt. Eftersom kamratstödjarna, all personal och vuxenstödjarna utfrågats så kan ingen veta vem som "skvallrat", något som eleven/barnet ofta är rädd för. 3. Samtal med den eller de som har kränkt: Två vuxna är med vid samtalet. En av dessa leder samtalet. Tänk på att samtala med den eller de som har kränkt, en i taget. Börja med den som bedöms vara ledare. Tänk också på att det är viktigt att man sitter i ett rum där man får vara ifred. Man hämtar personen i hans/hennes klassrum/avdelning. Samtalen måste ske efter varandra utan avbrott eftersom de som har kränkt inte ska ha möjlighet att prata med varandra. Följ därefter med eleven/barnet tillbaka till klassen/avdelningen och ta eventuellt med ytterligare elev/barn för samtal. Vid eventuellt behov deltar kurator och/eller elevstödjare vid samtalet.

12 Följ dessa punkter: Det är viktigt att samtalet är allvarligt och bestämt. Samtalet ska vara ett samtal - inte ett förhör. Ställ inte frågor som: Varför gör du så här? Vet du varför vi har kallat på dig? Vi vet vad du håller på med! Tala om vad skolan/förskolan anser om kränkande handling. Tala om vad skolan/förskolan tänker göra. Fråga den som har kränkt vad han/hon ska göra Uppföljning - om ett par dagar Den/de som har kränkt någon uppmanas att berätta om det här samtalet hemma. Samtalsledaren tar därefter kontakt med hemmen. 5. Den ansvarige vuxenstödjaren/pedagogen dokumenterar att samtalet ägt rum. Dokumentationen ska innehålla datum och en kort sammanfattning av samtalet. Dokumentet arkiveras på enheten. Slutligen kontaktar vuxenstödjaren/ pedagogen den kränkande elevens/barnets föräldrar. Om den kränkande behandlingen fortsätter efter det att arbetslaget försökt att lösa det på egen hand kontaktas någon ur elevhälsoteamet. Kontinuerliga samtal hålls med de som utsätter andra elever/barn för upprepade kränkande handlingar till dess att detta upphört helt. Anmäl direkt till skolledningen om det framkommer att den/de som utsatt andra, utövat olaga hot eller att misshandel förekommit. Vid varje enskilt fall görs en bedömning om en anmälan till annan myndighet bör göras Om arbetslaget behöver diskutera eller känner sig osäkra på något är de alltid välkomna att kontakta elevhälsoteamet.

13 5. Så här gör vi vid upprepad kränkande behandling och diskriminering på grund av handikapp Samla information om den kränkande handlingen. Detta görs av vuxenstödjare och/eller annan vuxen i arbetslaget. Gör en bedömning om det handlar om upprepad kränkande handling eller konflikter mellan eleverna/barnen. Om det handlar om upprepade kränkningar följs nedanstående plan mot kränkande behandling. 5.1 Handlingsplan 1. Lyssna på den utsatte: Detta samtal kan ske på telefon eller vid ett enskilt samtal. Tänk på att den utsatte alltid måste skyddas. Plocka aldrig ut eleven/barnet ur klassen/gruppen för detta samtal. Berätta för eleven/barnet hur vi ska göra. 2. Lyssna på kamratstödjarna, personal på skolan/förskolan och den utsattes föräldrar. Ställ gärna frågorna, Vad sa han/hon? Var hände det? När hände det? Undersök detaljerna. När du agerar på detta sätt kan du som personal "stå på dig" när du pratar med den som har kränkt. Eftersom kamratstödjarna, all personal och vuxenstödjarna utfrågats så kan ingen veta vem som "skvallrat", något som eleven/barnet ofta är rädd för. 3. Samtal med den eller de som har kränkt: Två vuxna är med vid samtalet. En av dessa leder samtalet. Tänk på att samtala med den eller de som har kränkt, en i taget. Börja med den som bedöms vara ledare. Tänk också på att det är viktigt att man sitter i ett rum där man får vara ifred. Man hämtar personen i hans/hennes klassrum/avdelning. Samtalen måste ske efter varandra utan avbrott eftersom de som har kränkt inte ska ha möjlighet att prata med varandra. Följ därefter med eleven/barnet tillbaka till klassen/avdelningen och ta eventuellt med ytterligare elev/barn för samtal. Vid eventuellt behov deltar kurator och/eller elevstödjare vid samtalet.

14 Följ dessa punkter: Det är viktigt att samtalet är allvarligt och bestämt. Samtalet ska vara ett samtal - inte ett förhör. Ställ inte frågor som: Varför gör du så här? Vet du varför vi har kallat på dig? Vi vet vad du håller på med! Tala om vad skolan/förskolan anser om kränkande handling. Tala om vad skolan/förskolan tänker göra. Fråga den som har kränkt vad han/hon ska göra Uppföljning - om ett par dagar Den/de som har kränkt någon uppmanas att berätta om det här samtalet hemma. Samtalsledaren tar därefter kontakt med hemmen. 5. Den ansvarige vuxenstödjaren/pedagogen dokumenterar att samtalet ägt rum. Dokumentationen ska innehålla datum och en kort sammanfattning av samtalet. Dokumentet arkiveras på enheten. Slutligen kontaktar vuxenstödjaren/ pedagogen den kränkande elevens/barnets föräldrar. Om den kränkande behandlingen fortsätter efter det att arbetslaget försökt att lösa det på egen hand kontaktas någon ur elevhälsoteamet. Kontinuerliga samtal hålls med de som utsätter andra elever/barn för upprepade kränkande handlingar till dess att detta upphört helt. Anmäl direkt till skolledningen om det framkommer att den/de som utsatt andra, utövat olaga hot eller att misshandel förekommit. Vid varje enskilt fall görs en bedömning om en anmälan till annan myndighet bör göras Om arbetslaget behöver diskutera eller känner sig osäkra på något är de alltid välkomna att kontakta elevhälsoteamet.

15 6. Så här gör vi vid upprepad kränkande behandling och diskriminering på grund av sexuell läggning. Samla information om den kränkande handlingen. Detta görs av vuxenstödjare och/eller annan vuxen i arbetslaget. Gör en bedömning om det handlar om upprepad kränkande handling eller konflikter mellan eleverna/barnen. Om det handlar om upprepade kränkningar följs nedanstående plan mot kränkande behandling. 6.1 Handlingsplan 1. Lyssna på den utsatte: Detta samtal kan ske på telefon eller vid ett enskilt samtal. Tänk på att den utsatte alltid måste skyddas. Plocka aldrig ut eleven/barnet ur klassen/gruppen för detta samtal. Berätta för eleven/barnet hur vi ska göra. 2. Lyssna på kamratstödjarna, personal på skolan/förskolan och den utsattes föräldrar. Ställ gärna frågorna, Vad sa han/hon? Var hände det? När hände det? Undersök detaljerna. När du agerar på detta sätt kan du som personal "stå på dig" när du pratar med den som har kränkt. Eftersom kamratstödjarna, all personal och vuxenstödjarna utfrågats så kan ingen veta vem som "skvallrat", något som eleven/barnet ofta är rädd för. 3. Samtal med den eller de som har kränkt: Två vuxna är med vid samtalet. En av dessa leder samtalet. Tänk på att samtala med den eller de som har kränkt, en i taget. Börja med den som bedöms vara ledare. Tänk också på att det är viktigt att man sitter i ett rum där man får vara ifred. Man hämtar personen i hans/hennes klassrum/avdelning. Samtalen måste ske efter varandra utan avbrott eftersom de som har kränkt inte ska ha möjlighet att prata med varandra. Följ därefter med eleven/barnet tillbaka till klassen/avdelningen och ta eventuellt med ytterligare elev/barn för samtal. Vid eventuellt behov deltar kurator och/eller elevstödjare vid samtalet.

16 Följ dessa punkter: Det är viktigt att samtalet är allvarligt och bestämt. Samtalet ska vara ett samtal - inte ett förhör. Ställ inte frågor som: Varför gör du så här? Vet du varför vi har kallat på dig? Vi vet vad du håller på med! Tala om vad skolan/förskolan anser om kränkande handling. Tala om vad skolan/förskolan tänker göra. Fråga den som har kränkt vad han/hon ska göra Uppföljning - om ett par dagar Den/de som har kränkt någon uppmanas att berätta om det här samtalet hemma. Samtalsledaren tar därefter kontakt med hemmen. 5. Den ansvarige vuxenstödjaren/pedagogen dokumenterar att samtalet ägt rum. Dokumentationen ska innehålla datum och en kort sammanfattning av samtalet. Dokumentet arkiveras på enheten. Slutligen kontaktar vuxenstödjaren/ pedagogen den kränkande elevens/barnets föräldrar. Om den kränkande behandlingen fortsätter efter det att arbetslaget försökt att lösa det på egen hand kontaktas någon ur elevhälsoteamet. Kontinuerliga samtal hålls med de som utsätter andra elever/barn för upprepade kränkande handlingar till dess att detta upphört helt. Anmäl direkt till skolledningen om det framkommer att den/de som utsatt andra, utövat olaga hot eller att misshandel förekommit. Vid varje enskilt fall görs en bedömning om en anmälan till annan myndighet bör göras Om arbetslaget behöver diskutera eller känner sig osäkra på något är de alltid välkomna att kontakta elevhälsoteamet.