Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Lika värde Alla barn är lika mycket värda. Ingen annan är som du. Du och alla andra människor har rätt att respekteras för den du är. Det spelar ingen roll vad du har för familj, vilket land du kommer ifrån, vilket språk du talar, vad du tror på, om du är tjej eller kille, vem du blir kär i eller om du har något funktionshinder. Vad säger lagen? Det finns två olika lagar som ska skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Den ena är Skollagen och den andra är Diskrimineringslagen SFS2008:567. Skolan ska se till att elever och vuxna inte kränker eller trakasserar varandra. Om det händer, måste skolan undersöka saken och snabbt sätta stopp för det. Om du känner dig orättvist eller illa behandlad ska du säga till så fort som möjligt. Prata med någon vuxen i skolan som du litar på. Om du inte själv vill prata med en lärare, kan du be en kompis. Det räcker med att någon vuxen på skolan får höra talas om att en elev blir illa behandlad, för att skolan ska vara tvungen att ta tag i det och göra något åt det. Vår vision: Alla elever på Dammlötskolan ska känna sig trygga, både bland skolkamrater och vuxna under hela skoldagen, både i skolan och på fritids. Vi tar avstånd från alla former av kränkande behandling På Dammlötskolan arbetar all personal aktivt med att förhindra alla former av mobbning, rasism, trakasserier, diskriminering och kränkningar mellan elever och mellan personal och elever. All personal tar också aktivt avstånd från repressalier i alla former. Definitioner Med trakasserier avses ett uppträdande som kränker ett barns/elevs värdighet och som har samband med de sex diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder kön sexuell läggning könsöverskridande identitet eller uttryck Med direkt diskriminering avses, att en elev inte får missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de sex diskrimineringsgrunderna som lagen omfattar.

2 Med indirekt diskriminering avses, att en elev inte får missgynnas genom att, tillsynes neutrala ordningsregler eller liknande tillämpas, så att de i praktiken får en diskriminerande effekt. Med repressalier avses att om en elev har anmält någon ansvarig person för kränkande behandling eller medverkat i en utredning så får man inte bestraffa eleven som en följd av detta. Vad är kränkande behandling? I skollagen och läroplaner används begreppet kränkande behandling som ett samlingsbegrepp för olika kränkningar. Mobbning och rasistiska beteenden är exempel på kränkningar som särskilt nämns i skollagen. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningarna kan utövas av en eller flera personer mot en eller flera personer och i alla miljöer. De kan ske vid enstaka tillfällen eller vara systematiskt återkommande. Kränkningar kan ha olika karaktär: Fysiska; t ex slag och knuffar, gömma kläder eller förstöra någons saker Verbala; t ex att bli kallad för nedsättande ord Psykosociala; t ex att inte få vara med, miner, suckar eller ryktesspridning, Text- eller bildburna; t ex kränkande brev, sms, mms eller mejl. Kränkningar är ofta ett uttryck för makt och förtryck och den enskildes upplevelse av en kränkning måste alltid tas på allvar. Mobbing Mobbning förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Vidare råder en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. För att det ska råda en god kamratskap och en god stämning på skolan arbetar vi mot kränkande behandling på tre nivåer: Skolnivå: På vår skola finns en grupp som hanterar skolans mobbningsärenden. I denna grupp ingår rektor, skolsköterska samt personal som arbetar på skolan. Skolans personal arbetar aktivt via diskussioner och övningar, för en levande värdegrund. Klassrumsnivå: Vi arbetar förebyggande med elevernas självkänsla (jag är någon), självtillit (jag duger) och självförtroende (jag kan). I klassrådet, på utvecklingssamtal och genom trivselenkäter diskuteras trivsel och kamratskap. Individnivå: Alla elever har regelbundna mentorssamtal.

3 Hur arbetar vi för att förebygga kränkande behandling? Alla klasser har kamratstödjare. De hjälper till att främja gemenskapen i klassen och på skolan. Pedagogerna delar in elever i olika grupper eleverna får inte välja själva. Vi arbetar med rastgenomgång, innan rasten får eleverna möjlighet att fundera på olika aktiviteter som de kan göra och delta i. Vi arbetar för att i så stor utsträckning som möjligt ha vuxennärvaro i omklädningsrummen i samband med ombyte och dusch. Vi arbetar med åldersheterogena grupper på aktivitetsdagar. Hur arbetar vi för att upptäcka kränkande behandling? Vi genomför enkätundersökningar och regelbundna samtal med elever och föräldrar om elevens skolsituation. Misstankar om att kränkningar förekommer tas på stort allvar. Alla vuxna på skolan har skyldighet att agera och skriva en kränkningsrapport och lämna till EHG Det finns vuxna ute på alla raster. Alla klasser har kamratstödjare. Rutiner finns för kommunikation mellan rektor, personal, elever och föräldrar när kränkande behandling upptäcks. Hur utreder vi kränkande behandling? Samtal med alla inblandade parter, se nedan Vårdnadshavare till inblandade elever informeras. Utredningen omfattar både den som blivit utsatt och den/de som utövat kränkningen. Vid kränkning av personal gentemot elev ansvarar rektor för utredningen. Rutiner finns för dokumentation av utredning. Vid varje enskilt fall görs en bedömning av hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till socialtjänsten eller polismyndighet skall göras. Hur åtgärdar vi kränkande behandling? På Dammlötskolan arbetar vi efter följande modell: Personen som utsatts för kränkande behandling berättar fritt. Pedagogen lyssnar och för minnesanteckningar. Pedagogen talar om att allt antecknas och att föräldrarna kommer att kontaktas. Den utsatte och föräldrarna informeras om hur det fortsatta arbetet kommer att bedrivas. Enskilda samtal med den eller dem som utfört den kränkande handlingen. Var och en konfronteras med den utsattes berättelse och får ge sin version. Föräldrar kontaktas. Finns behovet sammanförs alla inblandade. Målet är att de ska respektera varandra som personer och varandras känslor. Pedagogen informerar om att de vuxna på skolan kommer att hålla koll på vad som händer under en tid framöver. Åtgärder sätts in för att avhjälpa akuta situationer samtidigt som mer långsiktiga lösningar planeras. Vid behov upprättas ett åtgärdsprogram.

4 Åtgärderna dokumenteras, följs upp och utvärderas. Föräldrarna till alla inblandade informeras kontinuerligt. Arbetet förankras i elevhälsogruppen. Blir arbetet för svårt att hantera kontaktas kommunens Resursteam, därefter socialförvaltning och polismyndighet. Vi arbetar med följande under läsåret 2013/2014 Attitydundersökning i åk 5. Ansvariga: Kommunen och skolan Skolans trivselenkät genomförs två gånger under läsåret. Ansvariga: Elevhälsogruppen Vid planering av temadagar, elevens val och friluftsaktiviteter beaktas gruppsammansättning i heterogena grupper. Ansvariga: Pedagogerna i arbetslagen En aktivitetsdag per termin planeras av kamratstödjarna för att öka samhörigheten genom lekar. Ansvariga: Louise och Ida World Children s Prize. Ansvariga: Jutta och Susanna Elevrådet arbetar fram gemensamma regler för skolan tillsammans med rektor. Ansvarig: Rektor Fortbildning för alla som arbetar på fritids; Offensiva fritidshem. Ansvarig: Nyköpings kommun. Kartläggning över skolgården samt inomhusmiljön där elever i varje klass fått märka ut var de upplever att konflikter uppstår. Ansvariga: Elevrådet och Rektor

5 Plan mot kränkande behandling Mål Alla ska följa reglerna som gäller för fotbollsplanen. Alla ska tryggt kunna gå in på toaletten utan att bli störd. Bakgrund Det är ofta är bråk och konflikter på fotbollsplanen Flera barn upplever att de blir störda när de går på toa. Minimera bråk och konflikter som uppstår på raster Skapa tydliga regler tillsammans med eleverna kring vilka regler som gäller på Fotbollsspelande elever från alla klasser Kristofer och Från november och sedan utvärdera fotbollsplanen Caroline regelbundet Skapa förståelse för att ingen ska bli störd på toa Skapa en trygg situation i omklädningsrum och duschrum Kartlägga vilka riskzoner som eleverna upplever i utemiljön Anordna gemensamma rastaktiviteter för åk 1-3 Prata med eleverna om vikten av att respektera varandra. Vi för söker ha vuxna med i omklädningsrum vid ombyte och dusch Ansöka om investeringspengar för att bygga duschbås i omklädningsrummen Elevrådet och Caroline Elever och pedagoger i klass 2 Klasslärarna Vuxna enligt schema Caroline Oktober Lunchrasten på torsdagar under novdec Så ofta det går Under vårterminen

6 Funktionshinder Mål: Vår skola ska underlätta för elever som har funktionsnedsättningar. Bakgrund: Barnen och eleverna visar oftast stor tolerans för synliga funktionshinder, men det är svårare att hantera de som inte syns t.ex. dyslexi eller ADHD. Öka kunskapen hos eleverna vad ett liv med funktionshinder innebär Se film ex: Hur många lingon finns det i världen eller från SLI, serie Barn Lärare i resp. klass Februari april på sjukhus (Bolibompa) Läsa böcker som man diskuterar och gör arbeten runt. Goal ball på idrotten Se handikappidrott och paralympics Öka förståelse om neuropsykiatriska funktionshinder Skapa förståelse om olikheter i den egna klassen/ gruppen Synliggörande övningar i stationer med elever. Öppenhet i klasserna/grupperna om de funktionshinder som finns där genom att berätta och förklara Lärare i resp. klass Klasslärare/ ansvariga pedagoger

7 Religion eller annan trosuppfattning Mål: Öka kunskap och tolerans om olika religions- och trosuppfattningar Bakgrund: På Dammlötskolan har vi få religions- och trosuppfattningar representerade Få tillfälle att möta annan kultur eller tro. Ta del av olika sorters firande, ritualer och symboler kopplat till olika religioner. Vi gör studiebesök och bjuder in gäster. Tittar på filmer, läser böcker och har klass/gruppdiskussioner Ansvariga pedagoger i klass/grupp Att ha rätt till en tro. Vi samarbetar med lokala församlingar. Ansvariga pedagoger varje klass/grupp Kön Mål: Ingen ska bli särbehandlad, kränkt eller illa behandlad på grund av sitt kön. Bakgrund: Enligt enkätundersökningen upplever eleverna att alla blir lika behandlade oavsett kön. Vi ska behålla elevernas upplevelse av lika behandling mellan könen. Vi genomför aktiviteter och uppgifter som är könsneutrala. Alla pedagoger Vi visar på yrken som är både jämnt och ojämt könsfördelade. Detta gör vi genom att titta på relevanta filmer, läsa böcker och göra besök på olika arbetsplatser

8 Sexuell läggning Mål: Kunskap och tolerans om olika sexuella läggningar. Bakgrund: Eleverna ska få en insyn i att människor kan ha olika sexuell läggning. Få insyn i att familjer kan se olika ut. Få kunskap och tolerans om olika sexuella läggningar. Vi tittar på filmer, exempelvis Pontus 1,5, vi läser böcker och har klass/ gruppdiskussioner. Ansvariga pedagoger i klasser och grupper Temavecka under vårterminen Etnisk tillhörighet Mål: Öka elevernas kunskaper om olika etniska tillhörigheter samt ge eleverna möjlighet att träffa barn från andra länder Bakgrund: På Dammlötskolan har vi inga elever som är födda utomlands Ha kontakt och lära känna barn/elever från andra länder Ansvariga pedagoger i klass/grupp Träffa och leka tillsammans med barn från olika länder Utbyte med andra skolor och fritids i och utanför kommunen. Brevväxla med barn på andra skolor Göra studiebesök på andra fritids och ta emot besök på vårt eget Aktivitetssdagar med andra skolor inför högstadiet Louise Personalen på fritids På loven Under vårterminen