Likabehandlingsplan. Plan mot mobbning, diskriminering och övrig kränkande behandling. Hillerstorpsskolan 2011/2012

Transkript

1 23 Likabehandlingsplan Plan mot mobbning, diskriminering och övrig kränkande behandling Hillerstorpsskolan 2011/2012 Från den 1 januari 2009 gäller en ny diskrimineringslag DISKRIMINERINGSLAGEN (2008:567). SKOLLAGEN (1985:1100) kompletteras med ett nytt kapitel, 14 a kap. Åtgärder mot kränkande behandling

2 Inledning 23 Arbetet med att motverka kränkningar är en del av skolans demokratiuppdrag. Detta tydliggörs i många olika skrifter såsom FN:s barnkonvention, skollagen, läroplanerna och i arbetsmiljölagen. En ny samlad diskrimineringslag gäller från den 1 januari Därmed har diskrimineringslagstiftningen sammanförts till en lag, med syftet att den ska vara mer enhetlig och lättöverskådlig. Lagens ändamål är att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder enligt 1 kap. 1 diskrimineringslagen (2008:567). Lagen omfattar förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grund- och gymnasieskolan, särskolan, specialskolan, sameskolan samt kommunernas vuxenutbildning. All verksamhet som omfattas av nuvarande skollag (1985:1100). Lagen tydliggör skolans ansvar för att såväl förebygga diskrimineringar/kränkningar som att professionellt ingripa då brott mot lagen förekommer. Det handlar således om allas lika värde och rätten att bli respekterad oberoende av ideologisk, religiös eller kulturell tillhörighet, ålder, kön eller hudfärg. Alla som arbetar i skolan har som uppdrag att aktivt arbeta för att motverka alla former av mobbning, diskriminering och annan kränkande behandling. Framgången i arbetet är beroende av många olika faktorer. Det är framför allt viktigt att upprätthålla en god arbetsmiljö generellt. I denna handlingsplan tydliggörs att skolan inte accepterar mobbning, diskriminering och annan kränkande behandling. I handlingsplanen finns också information om hur skolan arbetar förebyggande och om hur vi agerar om kränkningar ändå inträffar. Ett gott samarbete mellan skolans personal och föräldrar och barn har stor betydelse för hur vi lyckas. Claes-Göran Åberg Christine Melin Wigh Rektor Rektor Hillerstorpsskolan F-6 Hillerstorpsskolan 7-9

3 Likabehandlingsplan för Hillerstorpsskolan, Arbetsplan mot mobbning, diskriminering och övrig kränkande behandling Begreppet skola i arbetsplanen avser årskurs F-9 samt fritidshem. Alla elever och all personal ska känna sig trygga. Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar i skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan.aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. (Skollagen 1 kap 2 ) Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier ska aktivt bekämpas (Lpo-94) Förbud mot diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. (Diskrimineringslagen 2008:567) Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med diskrimineringsgrunderna. Diskriminering används också som begrepp i fall där institutioner genom t.ex. strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Alla kränkningar är inte diskriminering men all kränkande behandling måste förhindras. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Kränkningar kan äga rum mellan elever såväl som mellan personal och elever, och mellan personal. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Det kan vara: - fysiska (slag, knuffar) - verbala (hot, svordomar, öknamn) - psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) - texter och bilder (även som lappar, fotografier, sms, mms, msn och meddelanden på olika webbcommunities).. Trakasserier Annan kränkande behandling är kränkande behandling som har samband med är uppträdanden som kränker en kön elevs värdighet, men som inte har etnisk tillhörighet samband med någon diskriminerings- religion eller annan trosuppfattning grund. funktionshinder sexuell läggning. könsöverskridande identitet eller uttryck ålder

4 23 Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders sexuella läggning, funktionshinder etc. Befogade tillsägelser Förbudet för skolpersonal att utsätta elever för kränkningar gäller naturligtvis inte tillrättavisning som är befogad för att upprätthålla ordning och god miljö, även om eleven kan uppleva tillrättavisningen som kränkande. Mobbning är en form av kränkande behandling. Mobbning förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen under en viss tid, vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. För att upptäcka olika former av kränkande behandling finns: Regelbundna träffar med elevvårdsteamet (EVT) Antimobbningsteam (AMT) Kamratstödjare i skolan (KIS) Samtal i arbetslagen Utvecklingssamtal/Trivselsamtal Hälsosamtal Daglig tillgång till skolkurator och/eller skolsköterska Enkät om likabehandling i skolan Rastvakter Elevvårdsteamet utgörs av skolkurator, skolsköterska, skolpsykolog, specialpedagog och rektor, samt för åk 7-9 även studie- och yrkesvägledare och fritidsledare. Antimobbningsteamet utgörs av skolkurator, skolsköterska och pedagoger. Teamet är en resurs för skolan när det gäller att praktiskt lösa mobbningsproblem. När ett barn eller en elev påtalar att hon eller han blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling, eller om det blir känt på annat sätt, skall detta utredas och dokumenteras och fortsatt kränkning förhindras. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Tydligt budskap från skolan ledning och personal att mobbning och övrig kränkande behandling inte accepteras och att skolan tillsammans med föräldrarna tar hand om problemen. Tydlig och omedelbar markering vid incidenter. Utbildning för att öka medvetenheten hos personal och elever. I alla klasser schemaläggs varje vecka tid för värdegrundsarbete (KRAM-lektioner). Fritidshemmen avsätter regelbundet tid för värdegrundsarbete. På rasterna uppmärksammar vuxna det de ser och ingriper. Principen alla elever är allas ansvar gäller. Elever och personal bestämmer tillsammans, i elevrådet och genom vårt KRAM arbete (Kamratskap-Respekt-Ansvar-Miljö), hur man ska ha det på skolan. T.ex. Vad kan man acceptera och vad är ej tillåtet? Kamratstödjare utses i varje klass och har regelbundna träffar med KIS-lärarna. Trivselundersökningar genomförs med eleverna minst en gång per år och utvärderas av kontaktlärarna/fritidspedagogerna och redovisas för EVT.

5 23 Mobilisera de goda krafterna i varje klass samt förstärka goda exempel. Föräldramedverkan med t.ex. värdegrundsfrågor som diskuteras hemma av elever och föräldrar och sedan i klassen, KRAM-regler som sänds hem och skrivs under och vid behov klassregler som görs upp tillsammans med föräldrarna. Elevärenden tas upp i arbetslagen och i EVT. ÅTGÄRDER VID MOBBNING När ärendet blir känt görs en kartläggning av pedagoger/amt tillsammans med den mobbade eleven. NÄR, VAR, HUR, VEM? Föräldrarna kontaktas. Om kartläggningen gjorts av pedagoger kontaktas AMT. Samtal (helst två vuxna) med mobbarna, en i taget, utan att de i förväg vet om det. Diskutera aldrig den pågående mobbningen i klassen/gruppen. Ge mobbaren chans att först själv berätta för föräldrarna, skolan tar sedan snarast kontakt med föräldrarna. Ett åtgärdsprogram ska upprättas av antimobbningsteamet och delges kontaktläraren. Anteckningar ska föras om vad som gjorts och när det gjorts av kurator eller skolsköterska i Elevakt. AMT gör en överenskommelse med mobbaren vad han/hon kan sluta med (småstegsmetoden). Följ upp överenskommelserna och bestäm tid för vidare samtal. Utvärdering av insatserna sker enligt åtgärdsprogrammet av AMT. Hemmet / Vårdnadshavare Om du tror att ditt barn utsätts för mobbning i skolan Prata med barnet om det. Tag kontakt med kontaktläraren. Skolan engagerar sig aktivt i problemet. Kontaktläraren kontaktar dig sedan för uppföljning. Om barnet inte vill att förälder kontaktar skolan uppmanas föräldern ändå att kontakta t.ex. skolsköterska/kurator i frågan. Erfarenheten visar att barn sällan klarar av att lösa sina problem själva och självläkning förekommer oftast inte i problem av denna art. ÅTGÄRDER VID KRÄNKANDE BEHANDLING Sker kränkande behandling från personal till elev, eller mellan personal, utreds ärendet av rektor. Sker kränkande behandling från elev till personal, eller mellan elever följs följande steg i den omfattning som bedöms nödvändigt: 1. Tillsägelse (av den som uppmärksammar händelsen, densamme kontaktar även kontaktläraren). 2. Enskilt samtal med eleven (kontaktläraren och ev. den som uppmärksammat händelsen). 3. Vårdnadshavare kontaktas av kontaktläraren. 4. Samtal med rektor. 5. Vårdnadshavare kallas till skolan. 6. Elevvårdskonferens. Se även rutiner för elevvårdsärenden. Punkt 2 och 3 dokumenteras av kontaktläraren som även informerar övrig berörd personal. Punkt 4-6 dokumenteras av rektor eller den rektor utser. Likabehandlingsplanen bearbetas under höstterminen i klasserna och med föräldrarna på föräldramöten och i föräldraföreningen. Personal och elever utvärderar planen årligen under vårterminen i samband med kvalitetsredovisningen av Normer och värden. Därefter revideras planen av elevvårdsteamet.

6 Planen finns tillgänglig på skolans hemsida. 23 Prioriterade åtgärder läsåret 2011/2012: Vid utvärdering av förra årets plan och vid samtal med elever, kamratstödjare, elevvårdsteam, personal och föräldrar har det framkommit att vi behöver göra en gemensam satsning för förbättrat språkbruk och ökad respekt för vuxna och elever under läsåret 2011/2012. Mål Färre elever blir kränkta genom ett olämpligt språkbruk och genom brist på respekt. Åtgärder Information till hemmet om att vi arbetar med respekt och språkbruk som prioriterade åtgärder t.ex. hemskick, information på föräldramöten. Gruppdynamik Arbeta med gruppen som helhet. Input för personalen t.ex. föreläsningar. Revidera vårt KRAM-arbete. Inrikta KRAM-arbetet på R i ordet KRAM och lägga huvudvikten på att jobba med respekt när vi genomför vårt KRAM-arbete. T.ex. jobba med följande: att få en sammansvetsad grupp, empati, att se varandra, respekt elever emellan etc. Samtala med eleverna om vad som är kränkande när det gäller både ord och handlingar. Diskussion i personalgruppen: Vilka regler gäller? Var går gränsen? Vilka konsekvenser finns? Detta är viktigt för att alla behöver ha samma syn på vilka regler som gäller och det är också viktigt att all personal på skolan reagerar och markerar när något uppstår eller sker. Utvärdering Utvärderas under vårterminen genom enkäter och samtal med eleverna. Ansvariga: Enkät AMT, samtal med eleverna lärarna.