Hagaskolans likabehandlingsplan läsår

Transkript

1 Hagaskolans likabehandlingsplan läsår Ansvarig; Annelie Hjelm, Rektor & Gunilla Eriksson, Rektor Gäller från

2 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid 3 2. Definitioner av begrepp sid 4 3. Målsättning sid 5 4. Åtgärder mot diskriminering, trakasserier och annan sid 5 kränkande behandling 5. Hagaskolans handlingsplan sid Rättsliga påföljder sid 11 2

3 1. Inledning Den här likabehandlingsplanen innehåller en beskrivning av hur vi på Hagaskolan arbetar för att motverka diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Den beskriver skolans målsättning samt skolans rutiner för att förebygga, upptäcka, åtgärda och dokumentera kränkningar. Handlingsplanen bygger på Lagen 2008:567 om förbud mot diskriminering. Lagen antogs Lagen skall främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter och syftar till att motverka indirekt eller direkt diskriminering pg a kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionshinder. I denna lag står även att skolan skall upprätta en årlig plan för de åtgärder skolan skall jobba med för att främja likabehandling. Planen bygger också på 14a kap Skollagen där det står om skolans skyldigheter att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. Också i denna lagtext står att skolan skall upprätta en årlig plan där det framkommer vilka åtgärder skolan har för att förebygga och förhindra kränkande behandling. I förordning (2006:1083) är det formulerat att utformandet av planen mot diskriminering och kränkande behandling skall upprättas, följas och ses över under medverkan av barnen och eleverna för vilken planen gäller. Omfattningen av barnens eller elevernas deltagande skall anpassas efter ålder och mognad. Barn och elever skall känna sig trygga i verksamheten och ha ett tydligt och aktivt skydd. Skolan och förskolan skall därför bedriva ett målinriktat och aktivt arbete för att förhindra och motverka alla former av kränkande behandling. Skolans likabehandlingsplan skall därför vara känd av alla och vara allas ansvar. Planen skall ses över och följas upp varje år och skall vara aktuell i den dagliga verksamheten. Rektor eller av rektor utsedda personer skall utreda och förhindra fortsatt diskriminering eller annan kränkande behandling om ett barn eller elev anmäler att han/hon har blivit utsatt för detta. Ansvaret och skyldigheten att agera och dokumentera gäller rektor/skolledare och all annan personal ( t e x barnskötare,, bespisningspersonal, lokalvårdare, vaktmästare, skolhälsovård). Skadestånd kan utgå om ansvariga ej följer lagens skyldigheter. 3

4 2. Definitioner En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter tjejer som killar och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Vad är diskriminering? Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Vad är kränkande behandling? Kränkande behandling kan delas in i: 1) trakasserier 2) annan kränkande behandling.och mobbning Trakasserier Trakasserier är en behandling som kränker en elevs värdighet och som har koppling till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna, det vill säga kön, funktionshinder, sexuell läggning, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. Annan kränkande behandling Med annan kränkande behandling menas en kränkning av en elevs värdighet som saknar koppling till en diskrimineringsgrund. Här innefattas mobbning. Mobbning innebär att en, men oftast flera, personer systematiskt under en viss tid kränker en viss person. Kränkningar kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) texter och bilder (även som lappar, fotografier, sms, meddelanden på olika webbcommunities). Mobbning kan ske mellan elev/elev, vuxen/elev, elev/vuxen eller vuxen/vuxen. Mobbning kan tidsmässigt sträcka sig från kortare till längre tid. Mycket vanligt är upprepade knuffar och elaka kommentarer utom syn och hörhåll för vuxna. Det är mobbning när parterna i en konflikt inte är jämnstarka, utan den ena parten ständigt är i underläge och blir kränkt. 4

5 3. Hagaskolans målsättning med likabehandlingsarbetet En skola där alla elever känner trygghet och inte blir utsatta för diskriminering, trakasserier eller någon form av kränkande behandling. En skola där personal, elever och föräldrar känner till likabehandlingsplanen, dvs känner sig trygga med var man vänder sig i händelse av kränkningar och hur vi på skolan jobbar med detta. En skola där personal aktivt jobbar med värdegrundsfrågor 4. Åtgärder mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling 4.1 Åtgärder för att förebygga diskriminering enligt de olika diskrimineringsgrunderna: Vad gör vi? När gör vi detta? Vem ansvarar? Kön Fokus på fördelad tid killar-tjejer i klassrumssituationen. Genomgående under läsåret Resultat av nationella prov från åk 3, samt betygsresultat åk 8 och 9 analyseras av alla ämneslag/ arbetslag och ingår i kvalitetsredovisningen I samband med läsårets slut. Jobbar för en jämn könsfördelning i personalgruppen Tjänstefördelningen ses över inför varje nytt läsår Väljer litteratur (skönoch kurs-) med ett genusperspektiv Genomgående under läsåret Jobbar för att ge eleverna kunskap om genusperspektivet. Genomgående under läsåret år 7-9 5

6 Etnisk tillhörighet samt religion eller annan trosuppfattning Kunskapsförmedling i området religion som innefattar information om olika religioner och trosuppfattningar, samt diskussioner om mänskliga rättigheter, rasism känslan av utanförskap/ tillhörighet mm År 1-9 Funktionsnedsättning Regelbunden översyn av skolans lokaler så att de möter aktuella elevers behov Ordnar med särskilt stöd till elever (anpassar studiegång, ordnar klassrumssituationen eller liknande) Ger eleverna ökad kunskap om olika funktionsnedsättningar och dess betydelse för individen. Eleverna får prova handikappidrott En gång per termin Vid behov År 4-9 År 8 tillsammans med skyddsombud Klass och skolledning Idrottslärarna Sexuell läggning samt könsöverskridande identitet eller uttryck Ger eleverna ökad sexualkunskap genom kill-och tjejsnack samt sexualundervisning År 5 samt år 8 samt skolsköterska och kurator Välja litteratur och filmer som skildrar andra familjebildningar än traditionella heterosexuella. F-9 6

7 Tydligt och tidigt markera mot nedsättande ord kring kön och sexualitet F-9 All personal på skolan Ålder Arbeta med faddersystem bland eleverna. F Åtgärder för att kartlägga och förebygga kränkande behandling och mobbning: Vad gör vi? När gör vi det? Vem ansvarar? Kartläggning Lyfter alltid fråga om trivsel och trygghet i samband med utvecklingssamtalen med elever och föräldrar. En gång per termin år F-9 Ansvarig klass Genomför en enkätundersökning bland eleverna gällande kränkningar och mobbning samt riskområden på skolan En gång per termin År F-9 Elevhälsoteamet Lyfter frågan om elever som är ensamma eller riskerar att fara illa i samband med elevrundorna. Där följs även OSISrapporterna upp. Två gånger per termin/klass Eleverna kallas till hälsosamtal där trivsel och känsla av trygghet kartläggs Ett tillfälle i F, samt i år 7 Skolhälsovård 7

8 Förebyggande åtgärder Jobbar med livskunskap och värdegrund. Avsatt tid i schemat en gång i veckan från år F-9 Ansvarig klass samt kurator och skolledning Tydliga rutiner kring arbetet mot kränkningar och mobbning Likabehandlingsplanen lyfts och presenteras varje läsår för elever och föräldrar. Ansvarig klass samt skolledning Kunskapshöjande insatser i personalgruppen gällande likabehandling En planeringsdag per termin för personal med temat likabehandling och värdegrund Fysisk närhet till vuxna Rastvaktssystem F-9 Personalrum nära eleverna år 4-9. Elevfik för år 7-9 i centrum av skolan, bredvid stora personalrummet. Skolvärdinna anställd i elevfiket samt i 7-9 s lokaler. Vid behov Tidiga elevvårdande insatser för elever med särskilt behov av stöd F-9 Ansvarig klass, elevhälsoteamet eller skolledning Utbyte mellan olika årskurser fadderverksamhet Ansvarig klass Utvärdering/ revidering Likabehandlingsplanen och skolans åtgärder gällande diskriminering, kränkningar och En gång per läsår Elevhälsoteamet 8

9 mobbning följs upp och utvärderas. 4.3 Tecken hos barn vid kränkningar och mobbning Följande tecken kan tyda på att ett barn eller elev blir utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling: ovilja att gå till skolan ont i magen barnet/eleven vill inte prata om hur det är i skolan barnet/eleven har inga kamrater barnet/elever verkare nedstämt och ledset barnet/eleven kommer hem med smutsiga och sönderrivna kläder barnet/eleven uppvisar fysiska skador Följande tecken kan tyda på att ett barn eller elev utsätter andra för mobbning eller kränkande behandling: Barnet/ eleven har en positiv attityd till våld Barnet/eleven har behov av att dominera och manipulera Svårt att underordna sig regler Ofta hetsig och impulsiv Uppträder ofta aggressivt mot vuxna Har lätt att prata sig ur besvärliga situationer Dessa tecken kan bero på andra saker men de motiverar att vi som personal eller du som förälder tar barnets signaler på allvar och uppmuntrar barnet/eleven till att berätta om vad som orsakar ovan. Om du som förälder får kännedom om att ett barn blivit utsatt för, eller utsätter andra för diskriminering eller annan kränkande behandling under skoltid är det av vikt att du gör klart för barnet att du inte accepterar beteendet samt att du/ ni tillsammans tar en kontakt med skolan för att hitta en lösning. I första hand vänder ni er till barnets handledare, men det går även bra att kontakta rektor eller någon ur elevhälsoteamet. Aktuella telefonnummer finner du på skolans hemsida. 9

10 5. HAGASKOLANS HANDLINGSPLAN VID KRÄNKNINGAR OCH MOBBNING Handlingsplan: 1. Personal på skolan bevittnar eller får kännedom om att en elev upplever sig ha blivit utsatt för kränkning eller mobbning Om personal bevittnar händelse ingriper personal direkt och markerar tydligt. Därefter informeras elevernas handledare/ klass som följer uppgjord handlingsplan. Insatserna skall ske snarast möjligt och en första kontakt skall vara tagen inom 24 timmar. 2. Utredning Med detta menas att man tar reda på vad som hänt, vem/vilka som blivit utsatt och av vem/ vilka, var och när det ägt rum osv. Beroende av vad som hänt kan klassn/ handledare behöva vända sig till olika källor; elever, föräldrar, skolpersonal. 3. Enskilda samtal Handledare/ klass samtalar enskilt med den elev som blivit utsatt. Låt barnet eleven berätta och var tydlig med att visa att eleven har skolans stöd. Var tydlig med att skolan skall arbeta med att komma till rätta med problemen samt ge eleven information om vad som kommer att hända. Boka tid för uppföljning och återkoppling. Därefter samtalar handledare/ klass med den som utsatt annan för kränkningar eller mobbning. Beskriv vad som framkommit och fråga eleven om han/hon känner igen beskrivningen. Betona vikten av att ta ansvar för sina handlingar och var tydlig med hur skolan ställer sig till kränkningar och mobbning. Hitta en överenskommelse med eleven om vad han/ hon kan göra för att förändra situationen. Ge eleven information om vad som kommer att hända. Boka tid för uppföljning. 4. Kontakt med hemmen Handledare/ klass ringer hem samma dag som samtalen ägt rum och informerar om vad som framkommit och om vilka samtal som ägt rum. Informera även om bokad tid för uppföljning. 5. Dokumentation Handledare/ klass dokumenterar de samtal som ägt rum. Dokumentationsmall bifogas likabehandlingsplanen se bilaga 1. Ansvarig fyller även i en OSIS-blankett som lämnas till skolsköterskan se bilaga Uppföljning I uppföljning samtalar handledare/ klass enskilt med den som blivit utsatt för att se om situationen förbättrats. Man pratar även enskilt med den som utsatt eleven för kränkning eller mobbning. Detta är av vikt även om situationen förbättrats med syfte att ge feedback på att skolan observerat att eleven levt upp till de överenskommelser som gjorts. I samband med uppföljningen beslutas om eller hur den fortsatta kontakten skall se ut. Om handledare/ klass bedömer att situationen är färdigåtgärdad meddelas inblandade detta, dvs att skolan betraktar ärendet som avslutat. Hemmen kontaktas. 10

11 7. Annat stöd I samband med uppföljningen kan det även bli aktuellt att lyfta frågan om behov av stödinsatser av olika slag till den som blivit utsatt, eller till den som utsätter. 8. Problemen kvarstår Om det framkommer i samband med uppföljningen eller vid ett senare tillfälle att problemen kvarstår tar handledare/ klass kontakt med skolans elevhälsoteam för att rådgöra. I elevhälsoteamet ingår skolledning, skolsköterska, specialpedagoger samt kurator. Teamet tar del av den dokumentation som är gjord tidigare och beslutar hur skolan skall gå vidare i ärendet. 9. Polisanmälan Då vissa kränkningar är av det slag att de strider mot lagen skall skolan alltid överväga om polisanmälan bör göras. 6. Rättsliga påföljder Skadestånd Skadestånd kan utgå om ansvarig i verksamheten inte följer lagens skyldigheter. Mål om skadestånd enligt denna lag handläggs i allmän domstol. Tillsyn Skolinspektionen ansvarar för att bestämmelserna i 14a kap skollagen följs, och har upprättat en funktion som kallas Barn- och elevombudet. Barn och elevombudet har till ansvar att informera om lagen samt att stödja och företräda elever som känner sig kränkta i eventuella domstolstvister. Diskrimineringsombudsmannen har tillsynen över att bestämmelserna i diskrimineringslagen följs. Andra påföljder Som elev eller personal kan man bli polisanmäld, åtalad och dömd om man utsätter andra för trakasserier eller annan kränkande behandling. Rubriceringen vid sådana åtal kan då bli t e x förtal, olaga hot, hets mot folkgrupp eller misshandel. Vid åtal om t ex misshandel (det kan handla om sparkar, knuffar knytnävslag ) ligger staffsatsen från böter till två års fängelse / Hagaskolan