Likabehandlingsplan. Österro skola 2012/2013

Transkript

1 Likabehandlingsplan Österro skola 2012/2013 1

2 Innehållsförteckning Vision, verksamhetsidé, mål och målkriterier... 3 Främjande åtgärder, förebyggande åtgärder och åtgärder vid kränkande behandling, diskriminering och trakasserier...4 Handlingsplan 2012/2013, tidigare arbetsområden och resultat... 5 Uppföljning och revidering 6 Likabehandlingsgruppen..6 Definition av kränkande behandling och diskriminering.. 7 Arbetsgång vid diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling... 9 Bilagor: Skollag, diskrimineringslag och anmälan av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling

3 Vision Österro skola är en arbetsplats där alla ska känna att man kan vara den man är och bli bemött, behandlad och respekterad för det. Det ska råda nolltolerans mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier på vår skola. Verksamhetsidè Ingen pojke eller flicka, man eller kvinna ska behöva komma till Österro skola och riskera att bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Ett gott föräldrasamarbete och en öppen dialog med eleverna är viktigt för att upptäcka om ett barn känner sig kränkt eller orättvist behandlad. Alla vuxna är viktiga förebilder och bemöter varandra och eleverna med respekt och omsorg. Alla tar ansvar för och stödjer arbetet för likabehandling. Mål På vår skola skall ingen bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. Målkriterier Alla känner sig trygga på skolan. Alla föräldrar, elever, pedagoger och övrig personal känner till skolans likabehandlingsplan. Alla vet vem man vänder sig till vid diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Föräldrar, elever, pedagoger och övrig personal arbetar aktivt för att ingen utsätts för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. 3

4 Främjande åtgärder: Vi samtalar om innehållet i likabehandlingsplanen i våra elevgrupper. Likabehandlingsplanen publiceras på SchoolSoft. Vi har återkommande samtal kring hur man är en bra kompis, hur vi ska vara mot varandra för att må bra, hur vi löser konflikter, tränar empati etc. Vi har klassråd, elevråd, personliga samtal och utvecklingssamtal. Vid nyanskaffning av litteratur och material ska vi ha ett kritiskt förhållningssätt till läromedlets innehåll. Insatserna i det främjande arbetet kan variera beroende på ålder. Men viktigast av allt är det dagliga positiva arbetsklimatet som skapar goda lärmiljöer för elever och vuxna. Förebyggande åtgärder: Vi använder oss av verktyg som kompismassage, avslappning, livsviktigt, Skellefteteknik, tjej- och killgrupper samt fadderverksamhet. Vi tränar att se det positiva i andra och leker samarbetslekar. Vi har rastvärdar ute på rasterna som hjälper eleverna att reda ut eventuella konflikter och försöker se till att alla har någon att vara med. Vi har återkommande samtal med elever, enskilt eller i grupp. Vi har klara och tydliga regler som är kända av alla. Åtgärder vid kränkande behandling, diskriminering och trakasserier: Vid akut situation skall den vuxne omgående ingripa handlingsplikt. Ansvarig vuxen pratar med elev/eleverna om vad som har hänt. Som vuxna har vi skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende, om vi inte agerar kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. 4

5 Handlingsplan 2013/2014 Likabehandlingsgruppen (LBH) kommer att göra en kartläggning av nytt arbetsområde inför läsåret 2013/2014. Skolgård I och med de ombyggnationer som gjorts och kommer att göras på skolan får vi åter göra en kartläggning av tryggheten i elevernas utemiljö. Språkbruket Ett återkommande arbete varje läsår är att följa upp språkbruket på skolan. Likabehandlingsgruppen gör en ny inventering av språkbruket under höstterminen 2013 för att se över förekomsten av fula ord i skolans miljö. Enkät En del av LBH-gruppens arbete inför läsåret 2012/2013 var att se över fjolårets enkät och att en ny skulle arbetas fram. När då kommunen tog fram en ny kommunövergripande enkät beslöt vi att den skulle användas. Tidigare arbetsområden Österro skola har fokuserat på två arbetsområden; språkbruket bland eleverna och skolgårdens miljö. Skolgården Under läsåret 2010/2011 tittade vi närmare på elevernas utemiljö. Var känner sig eleverna trygga respektive otrygga på skolgården? Eleverna intervjuades av en pedagog på skolan och fick markera på en karta över skolgårdens område var de kände sig trygga/otrygga och i så fall varför. Språkbruket Under läsåret 2010/2011 startade vi upp arbetet med språkbruket och fula ord på skolan. Vi har sedan vid varje läsårs början fortsatt arbeta med elevernas språkbruk, då en ny förskoleklass kommit till skolan. 2011/2012 arbetade år 2 tillsammans med förskoleklassen för att implementera det arbete som gjordes kring språkbruket under tidigare läsår. Resultat I samband med att en ny förskoleklassgrupp börjat under höstterminen 2012 planerade LBH att fortsätta arbeta med språkbruket. Personalen upplevde att behovet inte fanns, då förekomsten av fula ord i förskoleklassen var liten. LBH har utvärderat arbetet och sett att förekomsten av fula ord minskat under den fria leken, på exempelvis raster och fritidstid. Trygghetsenkäten gick ut via webben och tyvärr var svarsfrekvensen för låg. Endast förskoleklassen har fått ett resultat av enkäten. Inför nästa läsår får vi återigen se över enkätfrågan. 5

6 Uppföljning och revidering I slutet av varje läsår görs en uppföljning och i samband med detta sker även en revidering av handlingsplanen. Rektor har ansvar för att handlingsplanen följs. Arbetet mot kränkande behandling omfattar alla på skolan. Planen ska tas upp vid varje läsårsstart för elever, föräldrar och personal. Likabehandlingsgruppen består av: Christer Schmidt, rektor Lena Jonsson, pedagog Bengt Koch, specialpedagog Lillemor Gustafsson, förskollärare Ingela Sjögren, fritidspedagog Susanne Hassel, skolsköterska Nås via tfn:

7 Definition av kränkande behandling Ett uppträdande som annars kränker en elevs värdighet. Kränkande behandling kan vara mobbning, sexuella trakasserier, psykiskt våld, social utstötning, förtal eller nedsvärtning, undanhållande av information. Ex. på kränkningar kan vara: Fysiska; såsom att bli utsatt för slag och knuffar. Verbala; såsom att bli hotad, att bli kallad hora eller bög. Psykosociala; såsom att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning, bli förlöjligad. Text och bild; såsom klotter, sms, mms, chat eller e-post. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att hon eller han blivit kränkt alltid måste tas på allvar. En kränkning kan äga rum mellan elev/elev och mellan vuxen/barn. Trakasserier: Trakasserier är en behandling som kränker en elevs värdighet och som inte har koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. DISKRIMINERING Ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån diskrimineringsgrunderna. Med direkt diskriminering menas när ett barn eller en elev missgynnas genom särbehandling utifrån diskrimineringsgrunderna. Med indirekt diskriminering menas när ett barn eller en elev missgynnas av att regler utformas eller tillämpas så att de i praktiken får en diskriminerande effekt. 7

8 DISKRIMINERINGSGRUND KÖN Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjliganden och skämt kopplade till barns könstillhörighet. DISKRIMINERINGSGRUND ETNISK TILLHÖRIGHET En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. DISKRIMINERINGSGRUND RELIGION ELLER ANNAN TROSUPPFATTNING Motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga olikheter DISKRIMINERINGSGRUND FUNKTIONSHINDER Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som kan vara av fysisk, psykisk eller intellektuell karaktär och påverka livet på olika sätt. Funktionshinder är både sådana som syns och sådana som inte märks lika lätt, som till exempel olika former av allergi, dyslexi eller annan diagnos. DISKRIMINERINGSGRUND SEXUELL LÄGGNING Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier samt arbeta mot homofobi och på så sätt värna rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Med sexuell läggning menas: homosexualitet bisexualitet heterosexualitet Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. DISKRIMINERINGSGRUND KÖNSÖVERSKRIDANDE IDENTITET ELLER UTTRYCK Könsöverskridande identitet eller uttryck innebär att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som flicka eller pojke, eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. DISKRIMINERINGSGRUND ÅLDER Barn i förskolan får inte särbehandlas på grund av sin ålder såvida det inte finns ett berättigat syfte, stöd i skollag eller förordningar i skolan. 8

9 Arbetsgång vid diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling Mellan elev/elev Rektor Likabehandlingsteamet Utreder situationen Kontaktar föräldrar Bedömer fortsatta åtgärder t.ex. samtal med berörda, anmälan till socialtjänst eller polis, kontakt med BUP Dokumenterar Dokumenterar Den som upptäcker diskriminering och kränkande behandling: Reagerar och agerar Dokumenterar och kontaktar ansvarig pedagog vid behov Ansvarig pedagog Utreder situationen Kontaktar föräldrar Dokumenterar och lämnar information till Likabehandlingsteamet Informerar rektor Återkopplar till ansvarig pedagog Följer upp Skriver OSIS-rapport (OSIS: Olycksfall och skador i skolan) Återkopplar till elev, elevhälsoteam och ansvarig pedagog Följer upp Mellan vuxen/elev Rektor Den som upptäcker diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling Reagerar och agerar Dokumenterar och är skyldig att kontakta rektor Utreder situationen Bedömer fortsatta åtgärder Kontaktar föräldrar Dokumenterar Rapporterar till huvudman 9

10 Skollag och diskrimineringslag Skollagen(2010:800), diskrimineringslagen(2008:567) och förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mor diskriminering och kränkande behandling. 22 Skollagen (2010:800) Ska tillämpas from 1/ Den nuvarande skollagen (1985:1100) 14a kap gäller tom 30/ kap. Åtgärder mot kränkande behandling Ändamål och tillämpningsområde 1 Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag. Diskriminering 2 Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567). Definitioner 3 I detta kapitel avses med - elev: utöver vad som anges i 1 kap. 3 den som söker annan utbildning än förskola enligt denna lag, - barn: den som deltar i eller söker plats i förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kap., - personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag, och - kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Tvingande bestämmelser 4 Avtalsvillkor som inskränker rättigheter eller skyldigheter enligt detta kapitel är utan verkan. Ansvar för personalen 5 Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. Aktiva åtgärder Målinriktat arbete 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8. Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Plan mot kränkande behandling 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Förbud mot kränkande behandling 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt 10

11 utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser. Förbud mot repressalier 11 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med bestämmelserna i kapitlet. Skadestånd 12 Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter enligt 7, 8, 9, 10 eller 11 ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid repressalier lämnas dock inte, om kränkningen är ringa. Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort. Rättegången 13 Mål om skadestånd enligt detta kapitel ska handläggas enligt bestämmelserna i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål när förlikning om saken är tillåten. I sådana mål kan det dock förordnas att vardera parten ska bära sin rättegångskostnad, om den part som har förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad. Bevisbörda 14 Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling enligt 9 eller repressalier enligt 11, visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för sådan behandling, är det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit. Rätt att föra talan 15 I en tvist om skadestånd enligt detta kapitel får Statens skolinspektion som part föra talan för ett barn eller en elev som medger det. När Skolinspektionen för sådan talan får myndigheten i samma rättegång också föra annan talan för barnet eller eleven om han eller hon medger det. För barn under 16 år krävs vårdnadshavares medgivande. Bestämmelserna i rättegångsbalken om part ska gälla även den för vilken Skolinspektionen för talan enligt detta kapitel när det gäller jävsförhållande, pågående rättegång, personlig inställelse samt förhör under sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen. När ett barn eller en elev för talan enligt detta kapitel får Skolinspektionen inte väcka talan för barnet eller eleven om samma sak. 16 Rättens avgörande i ett mål där Statens skolinspektion för talan för ett barn eller en elev får överklagas av barnet eller eleven, om det får överklagas av myndigheten. När rättens avgörande i ett mål som avses i första stycket har vunnit laga kraft, får saken inte prövas på nytt på talan av vare sig barnet eller eleven eller Skolinspektionen. 24 Aktuella bestämmelser i diskrimineringslagen (2008:567) 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. 11

12 2 kap. Förbud mot diskriminering och repressalier Utbildning Diskrimineringsförbud 5 Den som bedriver verksamhet som avses i skollagen (1985:1100) eller annan utbildningsverksamhet (utbildningsanordnare) får inte diskriminera något barn eller någon elev, student eller studerande som deltar i eller söker till verksamheten. Anställda och uppdragstagare i verksamheten ska likställas med utbildningsanordnaren när de handlar inom ramen för anställningen eller uppdraget. Diskrimineringsförbudet gäller även i det fall en utbildningsanordnare genom skäliga åtgärder i fråga om lokalernas tillgänglighet och användbarhet kan se till att en person med funktionshinder, som söker eller har antagits till utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller till utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, kommer i en jämförbar situation med personer utan sådant funktionshinder. 6 Förbudet i 5 hindrar inte 1. åtgärder som är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män vid tillträde till annan utbildning än sådan som avses i skollagen (1985:1100), 2. tillämpning av bestämmelser som tar hänsyn till ålder i fråga om förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg, utbildning i förskoleklass, i det obligatoriska skolväsendet eller i en fristående skola som motsvarar grundskolan, särskolan eller specialskolan, eller 3. särbehandling på grund av ålder, om den har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Förbudet hindrar inte heller att en folkhögskola eller ett studieförbund vidtar åtgärder som är ett led i strävanden att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier 7 Om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn eller en elev, student eller studerande som deltar i eller söker till utbildningsanordnarens verksamhet anser sig i samband med verksamheten ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden. 3 kap. Aktiva åtgärder Utbildning Målinriktat arbete 14 En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen (1985:1100), utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina ska inom ramen för denna verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Närmare föreskrifter om utbildningsanordnarens skyldigheter finns i 15 och 16. Att förebygga och förhindra trakasserier 15 En utbildningsanordnare som avses i 14 ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev eller student som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier. Likabehandlingsplan 16 En utbildningsanordnare som avses i 14 ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års 12

13 plan. Förordning (2006:1083) Ändring (2008:946) Om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling 1 Denna förordning tillämpas på utbildning och annan verksamhet som avses i skollagen (1985:1100). 2 En likabehandlingsplan enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen (2008:567) och en plan mot kränkande behandling enligt 14 a kap. 8 skollagen (1985:1100) ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. 13

14 Anmälan av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling Enhet: Datum: Anmälare: Vem är den/de som utsatts? Person/personer som utfört kränkningen/diskrimineringen: Datum för händelsen/erna: Händelseförlopp: underskrift anmälare 14

15 Inlämnas till ansvarig rektor 15