HANDLINGSPLAN MOT DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2014/2015

Transkript

1 HANDLINGSPLAN MOT DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2014/2015 Innehållsförteckning Innehåll Handlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling, läsåret 2014/ Lagens syften och huvudsakliga innehåll... 2 Definitioner... 3

2 Förbud mot diskriminering... 3 Förbud mot annan kränkande behandling... 3 Skyldighet att utreda och åtgärda... 3 Skadestånd... 3 Tillsyn... 3 Delaktighet och ansvar... 4 Rektor/Biträdande rektor... 4 Elevhälsa... 4 Filbornaskolans vision... 4 Övergripande mål... 4 Se vidare under Handlingsplan för prioriterade mål för olika nivåer sid Uppföljning och utvärdering av förra årets insatser och prioriterade mål... 5 Nulägesanalys och kartläggning... 5 Resultat från elevenkät vt 2013 och vt 2014 (alla elever)resultaten från elevenkäten 2012 presenterades på annat sätt, bl a med den 4 fältare som ses nedan. Det finns inte med i den något reviderade elevenkät som genomfördes fr o m Vi har dock valt att utifrån ett mer långsiktigt perspektiv redovisa resultaten inom dessa områden... 6 Främjande arbete 2014/ Förebyggande arbete 2014/ Handlingsplan utifrån prioriterade mål... 8 Årsklocka för genomförande av arbetet... 9 Rutiner... 9 Bilaga kap. Åtgärder mot kränkande behandling Filbornaskolan 2014 Handlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling, läsåret 2014/15 Lagens syften och huvudsakliga innehåll Den första januari 2009 förändrades lagstiftningen kring arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Barn- och elevskyddslagen som funnits sedan 2006 upphörde att gälla och Skollagen och den nya Diskrimineringslagen tog över frågorna. Arbetet som rör kränkande behandling, där mobbing ingår, regleras från och med nu genom kapitel 6 i Skollagen. Barn och 2

3 elevombudet har förts över till Skolinspektionen som är tillsynsmyndighet över det nya kapitlet i Skollagen. Arbetet som rör diskriminering och trakasserier, fördes över till den nya Diskrimineringslagstiftningen där alla tidigare lagar på området har slagits samman och bildat en ny myndighet Diskrimineringsombudsmannen (DO). DO utövar tillsyn över Diskrimineringslagen. Det ska årligen på varje skola upprättas en ny plan mot diskriminering och kränkande behandling. Handlingsplanen ska årligen utvärderas och kommuniceras. Definitioner Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering är när någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med kränkande behandling menas att ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker en elevs värdighet. Förbud mot diskriminering Det är en rättighet för elever att inte bli diskriminerade eller kränkta på något sätt. En elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av ålder, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck. En elev får inte heller missgynnas genom att exempelvis till synes neutrala ordningsregler tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. Förbud mot annan kränkande behandling Alla kränkningar är inte diskriminering, men all kränkande behandling måste förhindras. I lagen finns ett förbud mot annan kränkande behandling för att täcka in alla former av kränkningar. Skyldighet att utreda och åtgärda När en elev påtalar att hon eller han blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling, ska biträdande rektor/rektor se till att saken blir utredd för att förhindra fortsatt kränkning. Skadestånd Elever ska få möjlighet till skadestånd vid såväl diskriminering som annan kränkande behandling. Skadestånd kan utgå om ansvariga i verksamheten inte följer lagens bestämmelser. Tillsyn Barn- och elevombudet (BEO) är en del av Skolinspektionen och ska tillvara barn och elevers rättigheter. Ring till: Barn- och elevombudet 3 Skriv till: Skolinspektionen

4 Telefon: Box Web: Stockholm Diskrimineringsombudsmannen Box 3686, Stockholm Telefon: Web: Delaktighet och ansvar Eleverna och personal på Filbornaskolan ska röra sig i en miljö med ett gott psykosocialt klimat där de känner sig respekterade och trygga. Alla på skolan har ansvar för att man bryr sig, synliggör varandra och att man agerar enligt handlingsplanen då man upptäcker att någon i skolan är utsatt för någon form av kränkande behandling. Mentorerna/KLF informerar sina elevgrupper om handlingsplanen. Rektor/Biträdande rektor Varje biträdande rektor ansvarar inom respektive program för att handlingsplanen följs och att elever och personal är väl informerade om planen. Rektorn har det övergripande ansvaret för elevhälsoarbetet på skolan. Rektor rapporterar till huvudman. Elevhälsa Elevhälsoteamet stödjer rektorn i elevhälsoarbetet på skolan. I teamet ingår biträdande rektor, kurator, skolsköterska, SYV och specialpedagoger. Elevhälsan medverkar som en resurs till programmen och ger råd och stöd till dem genom regelbundna elevhälsoteammöten. Filbornaskolans vision Att Filbornaskolan utgör en sådan miljö att diskriminering, trakasserier och kränkande behandling inte förekommer. Övergripande mål Alla elever i skolan ska känna sig trygga. Ingen elev skall behöva utsättas för kränkande behandling eller diskriminering. Prioriterade mål under 2014/15 Ökad elevdelaktighet i arbetet med handlingsplanen mot diskriminering och kränkande behandling: Åtgärder: elever är med i skolans likabehandlingsgrupp. Uppföljning av enkäter genom elevdiskussioner i klasserna. Elevkåren får en mer aktiv roll på skolan. Kartlägga och analysera för att identifiera risker på skolan gällande diskriminering och kränkande behandling: Åtgärder: Hälsosamtal, fysiska riskområden, uppföljning i klassråd och utvecklingssamtal med fokus på trivsel och kränkande behandling. Utifrån kartläggning och analys upprätta handlingsplan för att undanröja risker. 4

5 Att förbättra och systematisera det förebyggande arbetet för att motverka diskriminering och kränkande behandling. Åtgärder: EHT teamet ska jobba med lärarlagen på respektive program för att tillsammans och utifrån aktuella situationer ta upp teman som stödjer likabehandlingsarbetet Se vidare under Handlingsplan för prioriterade mål för olika nivåer sid 9 Uppföljning och utvärdering av förra årets insatser och prioriterade mål Elever deltar i skolans likabehandlingsgrupp. Elevernas upplevda trygghet och trivsel är i princip oförändrad på en hög nivå. Vi anser att organisationen med tydliga arbetslag runt programmen är en bidragande faktor till de höga resultaten. 90 % av eleverna känner sig nöjda med skolan, vilket är en förbättring med 4 % jämfört med förra året. På frågan Skolarbetet gör mig nyfiken och ger mig lust att lära ser vi en fortsatt ökning 2013 med 15 % och 2014 med ytterligare 2 %. Placeringen av lärarna i arbetslag och en fokusering runt examensmålen anser bidragit till detta. Fler elever upplever också att de är med och planerar sitt skolarbete. Det kommande arbetet med likabehandling kommer att utgå från resultatet av elevenkäterna från våren Nulägesanalys och kartläggning Under vårterminen 2014 genomfördes en attitydundersökning på Filbornaskolan. Resultatet av den visar att det finns både styrkor och svagheter inom skolan. En del av det som har framkommit har direkt överförts till vårt framtida förebyggande arbete i handlingsplanen. Område Fråga Målvärde Utfall Kommentar Andel elever i 95 % 95 % Arbetsro och gymnasieskolan trygghet för alla som känner trygghet Eleverna ska vara nöjda med verksamheten Lärmiljön ska vara anpassad för alla elevers behov Elevernas initiativförmåga ska öka Filbornaskolan ska vara en attraktiv skola i verksamheten. Totalt sett är jag nöjd med min skola. Skolarbete gör mig nyfiken och ger mig lust att lära Jag får vara med och planera mitt arbete i skolan Jag formulerar egna mål för mitt lärande Andel elever som kan rekommendera sin skola till andra 90 % 90 % Ökning med 4 procentenheter från förra läsåret 75 % 80 % 74 % 85 % Ökning med 2 procentenheter (17 % på två år) från förra läsåret. Ökning från förra läsåret 90% 87 % Ökning med 3 procentenheter från % 84 % Ökning med 5 procentenheter från förra läsåret 5

6 Resultat från elevenkät vt 2013 och vt 2014 (alla elever)resultaten från elevenkäten 2012 presenterades på annat sätt, bl a med den 4 fältare som ses nedan. Det finns inte med i den något reviderade elevenkät som genomfördes fr o m Vi har dock valt att utifrån ett mer långsiktigt perspektiv redovisa resultaten inom dessa områden. Åtgärda, förbättra snarast Bevara, utveckla (Hög vikt (>= 50 %) & lågt betyg (< 70 %)) 6. De vuxna i skolan bryr sig om mig och hjälper mig (vikt=60 %, andel betyg=67 %) Resultat vt % Resultat vt % (Hög vikt (>= 50 %) & högt betyg (>= 70 %)) 1. Jag trivs i skolan (vikt=75 %, andel betyg=74 %) Resultat % Resultat % 2. Jag känner mig trygg i skolan (vikt=52 %, andel betyg=85 %) Resultat % Resultat % Åtgärda, förbättra på sikt (Låg vikt (< 50 %) & lågt betyg (< 70 %)) 3. Jag vet att jag får hjälp av de vuxna i skolan om jag skulle bli mobbad eller trakasserad (vikt=31 %, andel betyg=61 %) Resultat vt % Resultat vt % 7. Jag har förtroende för mina lärare (vikt=39 %, andel betyg=60 %) Resultat % Håll ett öga på (Låg vikt (< 50 %) & högt betyg (>= 70 %)) 4. Jag har någon kompis att vara med i skolan om jag vill (vikt=28 %, andel betyg=88 %) Resultat % Resultat % 5. Jag följer skolans ordningsregler (vikt=11 %, andel betyg=73 %) Resultat % Resultat % Resultat % 8. Jag har inflytande över de delar av verksamheten som jag är berörd av (vikt=11 %, andel betyg=13 %) Resultat Lärarna lyssnar % Resultat % 17. Jag får den arbetsro jag behöver (vikt=38 %, andel betyg=34 %) Resultat % Resultat % 26. Skolan är välstädad 9. Utvecklingssamtalen är bra (vikt=13 %, andel betyg=72 %) Resultat % Resultat % 6

7 (vikt=9 %, andel betyg=25 %) Resultat % Resultat % 27. Miljön inomhus i min skola är trivsam (vikt=21 %, andel betyg=33 %) Resultat % Resultat % 28. Jag känner mig inte stressad i skolan (vikt=40 %, andel betyg=30 %) Resultat % Resultat % Främjande arbete 2014/15 Renovering och förändring har gjorts av stora delar av skolan under sommaren Detta gäller i första hand allmänna utrymmen, bl. a entréer och utrymmena utanför bibliotek och cafeteria ställen där eleverna samlas på raster. En ny kartläggning av skolans fysiska miljö kvarvarande områden - skall göras av likabehandlingsgruppen, så att man kan sätta in insatser vid ev. riskområden. Leva-dagen, temadag för personal och elever med syfte att främja hälsa utifrån olika perspektiv. En planering för respektive årskurs skall tas fram med olika teman. Dessa teman skall också jobbas vidare med på olika sätt i den ordinarie undervisningen. Tanken är att denna planering skall genomföras kontinuerligt under elevens studietid. Elever skall mötas över klass- och programgränser. Detta sker bl. a inom ramen för levadagen, men också genom den organisation som finns inom idrottsgymnasiet. Där sker undervisningen både årskurslöst och programöverskridande. Ytterligare aktiviteter för att elever skall lära känna varandra bättre skall eftersträvas. Förebyggande arbete 2014/15 Nya elever tas emot av en mentor och övriga elever är väl förberedda när nya elever kommer till skolan. Samverkan med föräldrarna sker i utvecklingssamtal, föräldramöten och Öppna Hus. 7

8 Tydlig genomgång av handlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling för både elever och personal. En grupp av elever och personal (Likabehandlingsgruppen) träffas regelbundet för att planera och komma med förslag till förbättringar för skolans arbete mot diskriminering och kränkningar. Under hösten ska personal och eleverna i likabehandlingsgruppen utvärdera insatserna enligt förra årets handlingsplan. Man ska också göra en inventering av de resurser som finns att tillgå för det framtida arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Programtid varje vecka för elever och personal där det finns utrymme för klassråd och diskussioner kring olika teman. Elevhälsoteamet kan medverka. Samtalsgrupper för ungdomar med syfte att öka självkänslan samt samlevnadsdiskussioner. Handlingsplan utifrån prioriterade mål Verksamhetsnivå Inför varje nytt läsår skapas tillsammans med elever en ny handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Handlingsplanen kommer att finnas på Filbornaskolans hemsida. Genom elevenkäter kommer skolan att få en uppfattning om i vilken utsträckning trakasserier, diskrimineringar och kränkningar förekommer. Personalen uppdateras enligt gällande lagstiftning vid en personalkonferens (vid behov). Enhetsnivå Föräldramöten i årskurs 1. Elevhälsoteamträffar. Nyanställd personal informeras om likabehandlingsplanen i samband med anställningen. Handlingsplanen finns på skolans hemsida och gås igenom med eleverna av klassföreståndare/mentorer i början av varje nytt läsår. Vid mentorssamtal, i arbetsmiljögruppen, under klassråd, programråd samt i skolans samverkansmöte införs som stående punkt hur klimatet på skolan är. Programrektorerna håller diskussionen om likabehandling och acceptans levande i enheterna under läsåret. Hälsofrågor diskuteras i mindre grupper. Grupperna leds av kurator och skolsköterska. Exempel på frågor: matvanor, alkohol, nätetik och kränkande behandling. Individnivå 8

9 Utvecklingssamtal mellan mentor/elev tillsammans med vårdnadshavare för omyndig elev. Enskilda mentorssamtal vid behov. Hälsosamtal erbjuds till alla elever i årskurs 1. Elevhälsan på skolan presenterar sig och informerar om sin verksamhet för alla 1:or och erbjuder enskilda samtal vid behov. Årsklocka för genomförande av arbetet Augusti: Introduktion av nya elever och ny personal på skolan. September: Elevhälsopersonalen presenterar sig för nya elever. Handlingsplanen tas upp och genomgås i alla klasser på skolan. Möte Likabehandlingsgruppen. Start av samtalsgrupp kring självkänsla och samlevnad. Ordningsregler tas fram på skolan efter diskussion i klasser och arbetslag. Oktober: Hälsosamtal, Gruppsamtal med nya elever på Särskolan och IM. November: Utvecklingssamtal elever. Möte Likabehandlingsgruppen. Kartläggning av skolans fysiska miljö. December: Levadagen Januari: Fortsatt arbete med teman utifrån Levadagen. Februari: Fortsatt arbete med teman utifrån Levadagen. Mars: Möte Likabehandlingsgruppen, utvecklingssamtal elever. Fortsatt arbete med teman utifrån levadagen April: Attitydundersökning genomförs. Maj: Analys av attitydundersökningen, utvärdering av handlingsplanen, möte Likabehandlingsgruppen, ny handlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling tas fram inför läsåret 2015/16. Rutiner NÄR ETT BARN ELLER E N ELEV UTSATTS FÖR DISKRIMINERING, TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING 1. Anmälan/information om att ett barn eller elev anser sig blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling kan i huvudsak inkomma på två sätt: a) En lärare, förskollärare eller annan anställd får kännedom om att barn eller elev upplever sig ha blivit kränkt. b) Vårdnadshavare kontaktar lärare, förskollärare eller annan anställd för att lämna information/göra anmälan om att deras barn upplever sig kränkt. 9

10 2. Den i personalen som tagit emot/fått anmälan anmäler omgående detta till biträdande rektor/rektor genom, att själv eller tillsammans med, göra en skriftlig anmälan i LISA (vårt rapporteringssystem för arbetsmiljöanmälningar). 3. Biträdande rektor/rektor får då ett automatiskt mail från LISA-systemet. 4. Biträdande rektor/rektor utreder kränkningen/diskrimineringen om personen inte riskerar att hamna i en lojalitetskonflikt gentemot den som misstänks för att ha utsatt barn/elev för kränkning/diskriminering. Om detta är fallet utser rektor/verksamhetschef annan utredare. 5. Varje ärende ska utredas och handläggas skyndsamt. Om utredningen visar att kränkande behandling har förekommit, vidtas åtgärder för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Åtgärderna följs upp och omprövas vid behov tills dess att det kan konstateras att kränkningarna upphört. Vårdnadshavare hålls informerad. Anmälan och händelseförloppet registreras i LISA. 6. Så fort biträdande rektor/rektor startat en utredning vidarebefordrar denne mailet från LISA till sin rektor och till verksamhetschefen. Detta är själva anmälan till nämnden. 7. Om åtgärderna inte anses vara tillräckliga kan barn/elev/vårdnadshavare vända sig till Barn- och elevombudsmannen (BEO) eller Diskrimineringsombudsmannen (DO). NÄR NÅGON I PERSONAL EN KAN HA UTSATT ETT BARN/ELEV FÖR DISKRIMINERING, TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING 1. Anmälan/information om att ett barn eller elev anser sig blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling kan i huvudsak inkomma på två sätt: c) En lärare, förskollärare eller annan anställd får kännedom om att barn eller elev upplever sig ha blivit kränkt. Vårdnadshavaren informeras då i enlighet med de lokala handlingsplanerna. d) Vårdnadshavare kontaktar lärare, förskollärare eller annan anställd för att lämna information/göra anmälan om att deras barn upplever sig kränkt. 2. Den i personalen som tagit emot/fått anmälan anmäler omgående till skolans rektor genom att, själv eller tillsammans med sin chef, göra en skriftlig anmälan i LISA. Per automatik erhåller då närmsta chef ett mail från LISA-systemet. Detta mail ska vidarebefordras till skolans rektor. 3. När skolans rektor startat sin utredning vidarebefordras mailet från LISA-systemet till verksamhetschefen. Mailet till verksamhetschefen är själva anmälan till nämnden. Personalchefen informeras. 4. Rektor utser tillsammans med verksamhetschef utredare som inte riskerar att hamna i lojalitetskonflikt gentemot den som misstänks för att ha utsatt barn/elev för kränkning. 10

11 5. Ärendet ska utredas och handläggas skyndsamt. Om utredningen visar att kränkande behandling förekommit, vidtas åtgärder för att förhindra kränkande behandling i framtiden. När utredningen är avslutad överlämnas den till verksamhetschefen, som bedömer om åtgärderna är tillräckliga eller om andra åtgärder ska sättas in. Åtgärderna följs upp till dess att det kan konstateras att kränkningarna har upphört. Vårdnadshavare hålls informerad. Vårdnadshavare hålls informerad. Anmälan och händelseförlopp registreras via LISA. Verksamhetschefen får då automatiskt meddelande om detta. 6. HR-avdelningen utreder och hanterar eventuella arbetsrättsliga åtgärder. Personalchef tar beslut om anmälan ska leda till disciplinära åtgärder. Vårdnadshavare hålls informerad. 7. Om åtgärderna inte anses vara tillräckliga kan barn/elev/vårdnadshavare vända sig till Barnoch elevombudsmannen (BEO) eller Diskrimineringsombudsmannen (DO). 11

12 Bilaga 1 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling Ändamål och tillämpningsområde 1 Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag. Diskriminering 2 Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567). Definitioner 3 I detta kapitel avses med - elev: utöver vad som anges i 1 kap. 3 den som söker annan utbildning än förskola enligt denna lag, - barn: den som deltar i eller söker plats i förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kap., - personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag, och - kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Tvingande bestämmelser 4 Avtalsvillkor som inskränker rättigheter eller skyldigheter enligt detta kapitel är utan verkan. Ansvar för personalen 5 Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. Aktiva åtgärder Målinriktat arbete 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8. Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Plan mot kränkande behandling 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Förbud mot kränkande behandling 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 12

13 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser. Förbud mot repressalier 11 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med bestämmelserna i kapitlet. Skadestånd 12 Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter enligt 7, 8, 9, 10 eller 11 ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid repressalier lämnas dock inte, om kränkningen är ringa. Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort. Rättegången 13 Mål om skadestånd enligt detta kapitel ska handläggas enligt bestämmelserna i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål när förlikning om saken är tillåten. I sådana mål kan det dock förordnas att vardera parten ska bära sin rättegångskostnad, om den part som har förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad. Bevisbörda 14 Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling enligt 9 eller repressalier enligt 11, visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för sådan behandling, är det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit. Rätt att föra talan 15 I en tvist om skadestånd enligt detta kapitel får Statens skolinspektion som part föra talan för ett barn eller en elev som medger det. När Skolinspektionen för sådan talan får myndigheten i samma rättegång också föra annan talan för barnet eller eleven om han eller hon medger det. För barn under 16 år krävs vårdnadshavares medgivande. Bestämmelserna i rättegångsbalken om part ska gälla även den för vilken Skolinspektionen för talan enligt detta kapitel när det gäller jävsförhållande, pågående rättegång, personlig inställelse samt förhör under sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen. 13

14 När ett barn eller en elev för talan enligt detta kapitel får Skolinspektionen inte väcka talan för barnet eller eleven om samma sak. 16 Rättens avgörande i ett mål där Statens skolinspektion för talan för ett barn eller en elev får överklagas av barnet eller eleven, om det får överklagas av myndigheten. När rättens avgörande i ett mål som avses i första stycket har vunnit laga kraft, får saken inte prövas på nytt på talan av vare sig barnet eller eleven eller Skolinspektionen. 14