Plan mot kränkande behandling och diskriminering - skolan

Transkript

1 Plan mot kränkande behandling och diskriminering - skolan Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: 3:e kap 16 i diskrimineringslagen (2008:567) och 6:e kap. 8 i skollagen (2010:800) Regelverken ersätter den tidigare barn- och elevskyddslagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter flickor som pojkar och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Alla elever har rätt att vistas i skolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling. Centrala begrepp i lagen är: Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Diskriminering kan till exempel ske genom skolans regler eller rutiner. En elev kan också bli diskriminerad om eleven blir särbehandlad på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Direkt och indirekt diskriminering Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat.

2 Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika webb-communities). Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning könsöverskridande identitet eller uttryck ålder. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Befogade tillsägelser Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven ifråga kan uppleva det som kränkande.

3 Huvudmans ansvar Stiftelsens styrelse är ansvarig för att det upprättas en plan för de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever och att dessa genomförs. Stiftelsens styrelse är ansvarig för att personalen fullgör sina skyldigheter enligt lagen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheter kring anmäld kränkning. Förskolechef/Rektors ansvar I verksamheten är förskolechef/rektor ansvarig för att en plan upprättas och åtgärder/aktiviteter genomförs. En förskolechef/rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig blivit utsatt för kränkande behandling är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Se till att alla personal, barn/elever och vårdnadshavare känner till planen mot kränkande behandling och diskriminering. Årligen upprätta, utvärdera och utveckla en plan i samverkan med personal, barn/elever och informera vårdnadshavare. Dokumentera misstänkt kränkning och vidtagna åtgärder Personalens ansvar Att följa planen Att vid kännedom om kränkande behandling anmäla detta till förskolechefen/rektorn. Att dokumentera misstänkt kränkning och vidtagna åtgärder Barn och elevers informella ansvar Berätta för vuxen om misstänkt kränkande behandling Följa ordningsreglerna och bemöta andra elever på ett respektfullt sätt. Vår vision På vår skola utgår allt arbete ifrån att alla människor ska ha möjlighet att i en trygg miljö kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar såväl intressen, talang som olika behov. Vi ser att alla människor behöver olika typer av inspiration, arbetsmiljöer, stöd och uppmuntran för att våga vara nyfikna och utvecklas som människor både personligt, socialt och kunskapsmässigt utifrån läroplanens mål.

4 Skolvardagen Dagligen pågår arbetet mot kränkande behandling i hela vårt förhållningssätt. När det gäller att möta olika behov så definierar vi olikheter som dyslexi, ADHD, autism, hörselnedsättning, talsvårigheter, synnedsättning, koncentrationssvårigheter, sexuell läggning, manligt, kvinnligt, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, matkultur, intressen, talang osv, just som olika individers förutsättningar. Vi ser det som viktigt att oavsett vilken tillhörighet eller vilket behov ett barn har så är det vårt ansvar att barnet ska mötas med respekt av alla för den den är och få möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Barnet ska också få den hjälp som det behöver utifrån sin olikhet! Mål Varje barn och vuxen ska känna sig trygg på vår skola i alla delar av skoldagen. Aktiviteter Ett fungerande Elevråd där demokrati tränas och tas på allvar i vardagen Äventyrets Lagbok, våra trivselregler ska vara kända och förankrade hos alla barn, pedagoger och föräldrar ska informeras. Mentorsråd, (klassråd), varje månad. Kamratstödjare med vuxen handledning. Rastverksamhet där det alltid finns flera vuxna ute på rasten. Lyssnargrupp i mentorsgruppen varje vecka, (reflekterande samtal med möjlighet att tänka tillsammans kring hur vi vill ha det med varandra). Åldersblandad skoldag Elevvårdskonferens tillsammans med berörda föräldrar. Hela arbetslaget har uppföljning av elevers situation i skolan varje vecka. Tillbud ska dokumenteras Hur arbetar vi för att lyckas med detta? Elevråd Elevrådet har möte en gång per månad för att träna formen för ett demokratiskt möte. Äventyrets Lagbok, (trivselregler). Här leds förankringen av detta arbete av elevrådet tillsammans med elevrådsansvariga och alla pedagoger i de olika mentorsgrupperna. Mentorsråd Varje månad har barnen möjlighet att själva diskutera olika frågor och önskemål som sedan kan tas vidare till elevrådet. Varje barn har också enskild möjlighet att lämna meddelanden, tankar och idéer direkt till elevrådet.

5 Kasperbodsvärdar Varje vecka ansvarar elever två och två för att lämna ut och samla in lekredskap för rastaktiviteter. Rastverksamhet Varje rast finns flera vuxna ute och deltar i barnens olika aktiviteter, eller bara finns som vuxna bland barnen. Vi tror också att det första mötet på morgonen är viktigt. Då möts barnen av flera vuxna ute på gården. Det är också ett tillfälle för kontakt med föräldrar som följer sina barn till skolan. Lyssnargrupp Ett reflekterande samtal som ligger på schemat en dag i veckan. Där finns möjlighet att tänka tillsammans kring olika saker som händer, både roliga saker och svåra. Varje barn får då möjlighet att både lyssna till hur andra tänker och själva få uttrycka sina egna tankar och känslor. En särskild etik gäller för detta samtal. Den innebär att varje barn får chansen att uttrycka något utan att bli bemött eller ifrågasatt av någon annan. Varje individ ska bli respekterad för just det som den tänker. Här finns inga rätt eller fel tankar! Det kan vara att förankra Äventyrets Lagbok eller hur jag tänker att det är för mig med NP i matte, eller hur jag tänker om att samarbeta med andra. Åldersblandad skoldag Vid vissa tillfällen under läsåret har vi åldersblandad skoldag. Vid t ex friidrottsaktiviteter, åk 1-9 eller Temadagar åk F-9 eller Elevens valdagar åk 2-5/6-9 blandar vi eleverna över årskurserna för att arbeta för större trygghet bland elever och pedagoger. Elevvårdskonferens Dokumenterade möten som utgår ifrån att barnet ska lyckas i sitt skolarbete. Här kommer värdegrundsfrågor ofta in utifrån den personliga och sociala utvecklingen. Här dokumenteras utveckling och åtgärder i åtgärdsprogram som barn, förälder och mentor är överrens om. Elevhälsoteam Idag består vårt elevhälsoteam av rektor, specialpedagog, skolläkare, skolsköterska skolpsykolog och kurator. Hela arbetslaget deltar i elevhälsoarbetet. Varje vecka följer vi upp olika elevärenden i hela arbetslaget. När behov finns så kopplas elevhälsoteamet in och en kartläggning genomförs. Förebyggande åtgärder När det gäller språkbruk och förebyggande arbete så kommer det in i flera av de ovan beskrivna punkterna som en naturlig del i vårt sätt att kommunicera. Att ständigt bemöta och barnen att reflektera kring hur vi ska respektera varandra kommer språket in som en del. Vi använder också olika fysiska miljöer för att tillgodose bästa möjliga arbetsmiljö utifrån olika behov och olika arbeten. Elevers närvaro i skolan dokumenteras varje morgon i vårt ITbaserade rapporteringssystem. Här kan föräldrar också själva komma in och snabbt se om

6 det förekommer frånvaro. Vid frånvaro ringer mentor vårdnadshavare så fort som det är möjligt på morgonen eller under dagen. På så sätt kan vi snabbt se mönster i frånvaro och följa upp dess orsaker. Kommunikation - Kompetensutveckling Vi arbetar ständigt med kompetensutveckling. Under året har vi ett pågående arbete med vuxnas grupprocess under ledning av extern handledare. Vi tror att om alla vuxna är trygga och har det gemensamma språket och förhållningssättet så når vi längre med barnen! Det är viktigt för oss att alla som finns i vår verksamhet blir medvetna om och trygga med vårt förhållningssätt. Vi har också flera olika praktikanter och studenter i vår verksamhet. De blir också introducerade i vår policy och vårt förhållningssätt. Resultat av föregående års plan är: Elevrådet har genomfört två av sex möten under året. Ordningsregler som skulle omarbetas i elevrådet visade sig vara ett svårt arbete eftersom elevrådet hade svårt att hitta sin form. Mentorsråd har genomförts vid två av sex tillfällen. Kamratstödjare har under året avvecklats. Rastverksamhet har fungerat bättre under senare del av läsåret med fler vuxna ute med barnen. Lyssnargrupp har genomförts varje vecka i alla grupper. Ålderblandad aktivitet har genomförts vid fyra tillfällen under året. Elevhälsoteamet har arbetat mer systematiskt under vårterminen. Arbetslagen uppmärksammar tidigare och mer systematiskt risker för kränkning och diskriminering. Antalet tillbudsrapporter kring kränkningar har minskat. Mål för detta läsår, 14/15 Varje dag i skolan ska starta med en samling där varje lärare skapar kontakt med gruppen som får alla i rummet att bli närvarande. Skapa förutsättningar för ett fungerande elevrådsarbete. Därutöver i varje arbetslag: Förskoleklass-åk 3 1. Öka antalet tillfällen för samarbete i åldersblandade grupper genom fadderverksamhet, i huset har vi t ex läskompisar åk 3 och förskoleklass, redovisa för varandra i de olika klasserna, samarbete mellan grupper. 2. Värdegrundsarbete, kommunikation, lyfta kropsspråk, tonfall mm. Antal tummar per månad.

7 Åk Under läsåret öka antal tillfällen för samarbete i grupp där eleverna är mer delaktiga. T ex spontana vernissage för redovisning, Uppdrag grupparbete, Nobelmiddag, Åk 9 middag, Utedag team-building, inredningsprojekt, rastprojekt. 2. Öka positiv förstärkning från vuxna. Skapa en positiv feedback- kultur mellan eleverna. Utvärderas i juni 2015 Handlingsplan vid akut konflikt 1. Direkt samtal med aktuellt/aktuella barn och lärare 2. Samtal med samtliga inblandade i lyssnargruppsanda 3. Komma överrens om hur vi går vidare 4. Föräldrar informeras 5. Uppföljning efter lämplig tid 6. Händelsen dokumenteras och rapporteras till rektor När överrenskommelse ej kan nås i steg 3 kallar vi till samtal med respektive förälder för att få hjälp att komma överrens i samarbete med föräldrar och elever. Det är alltid de vuxnas ansvar att sätta gränser! Vi vill hitta hållbara vägar att gå vidare och lära oss samarbeta och respektera varandra, istället för att leta syndabockar och vem som har gjort fel. Vi tror på öppenhet och en ovärderad lösning av konflikter där var och en behöver få hjälp att kunna ta sin del av ansvaret. Tillsammans kan vi nå längre!