PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Transkript

1 Barn och Utbildning Förskoleverksamheten PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Bullerbyn Avdelning Måsen År Ansvarig förskolechef Ulla-Carin Drougge

2 Innehållsförteckning 1. Vår vision sid.3 2. Definition av begrepp sid.3 3. Uppföljning av förra årets plan sid.4 4. Årets mål för det främjande arbetet sid.4 5. Kartläggning av situationer i verksamheten..sid.4 6. Mål för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.sid Mål för årets arbete.sid Insatser.sid Ansvarsfördelning sid Uppföljning...sid.5 7. Våra rutiner för akuta och uppföljande åtgärder.sid Ansvarsfördelning sid Dokumentation sid.6 8. Barns delaktighet sid.6

3 1. Vår vision Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar 2. Definition av begrepp Diskriminering Diskriminering är när ett barn behandlas sämre än andra barn och missgynnandet har samband med: kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning könsöverskridande identitet ålder Alla barn har rätt att vistas i förskolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling Ett barn kan också bli diskriminerat om barnet blir särbehandlat på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra barn, Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verka neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn på grund av diskrimineringsgrunderna här ovan, Om exempelvis alla barn serveras samma mat diskriminerar förskolan indirekt de barn som till exempel av religiösa skäl behöver annan mat, Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: fysiska (slag och knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier)

4 Trakasserier är uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med o kön o etnisk tillhörighet o religion eller annan trosuppfattning o funktionshinder o sexuell läggning o könsöverskridande identitet o ålder Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller rycka någon i håret Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell art. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om ovälkomna beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande och upplevs som kränkande. Det kan också handla om sexuell jargong. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till trakasserier och kränkande behandling. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barnet eller vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. 3. Uppföljning av förra årets plan Likabehandlingsplanen utvärderades i december-12 och utifrån denna framkom det att mycket av konflikterna mellan barnen har minskat. De flesta barnen trivs och mår bra men det finns fortfarande saker kvar att arbeta med. Det har blivit mindre tjat. Det behövs fortfarande mer uppsikt bakom husen och vid lekstugan, särskilt vår, sommar och höst, då barnen är där mer. Vuxna finns med så långt det är möjligt, i de rum barnen befinner sig i för att förebygga uppkomsten av kränkningar och incidenter överhuvudtaget. Delning av grupperna görs allt oftare för att skapa ett lugnare klimat. Vi har tänkt om vad gäller att behandla alla barn lika och försöker tänka att vi behandlar barnen efter deras behov mer än att det ska vara lika. Det har varit till gagn för verksamheten när vi tidigt tagit med föräldrarna i arbetet. 4. Årets mål för det främjande arbetet - Alla barn ges lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. - Alla föräldrar får varsitt ex. av likabehandlingsplanen och vi går igenom den på föräldramötet. - Likabehandling tas regelbundet upp på våra avdelningsmöten så att diskussionen hålls levande, förskolechef ansvarar. - Vi tänker likabehandling vid nyanskaffning av material, böcker mm. - Alla som arbetar på förskolan har ett ansvar för att varken barn eller vuxna blir utsatta för kränkande behandling.

5 5. Kartläggning av situationer i verksamheten, avdelning: Måsen Hösttreminen -13, får vi delvis en ny barngrupp som är inriktad mot äldre barn, vi har ej hunnit att lära känna/observerat gruppen ännu, därför får vi komplettera framöver om det är situationer som vi anser det är risker med. Risker som vi ser och som alltid finns är; bakom husen ute och i vår lekstuga där de vuxna inte har lika stor uppsikt över vad som händer. Barnen har möjlighet att stänga in sig i några av rummen inne och det kan vara svårt att hinna med att se allt som sker där. Till stor hjälp är att vi har fönster i alla dörrar så man kan kika in och se vad som försiggår. Språksvårigheter är också en risk, missförstånd uppstår lätt när vi inte förstår varandra. Vi försöker att efter möjligaste mån vara en vuxen i varje rum eller där barnen är och leker. Vi behöver ofta ligga steget före i vårt tänk. Vi använder ett interkulturellt arbetssätt. Vi är observanta ute och dela upp oss runt husen. 6. Mål för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 6.1 Mål för årets arbete - Alla barn ska trivas och må bra i förskolan - Minska konflikter - Minska onödigt tjat 6.2 Insatser under året - Vi jobbar efter en tydlig planering med struktur och fasta rutiner. - Vi ska se till att vuxna finns med bakom husen och vid lekstugan när barnen leker där. - Vuxna ska finnas med där barnen befinner sig inne i de olika rummen. - Vi använder oss av ett frågeformulär till barnen som lättare ger oss svar på om barnen upplever sig diskriminerade eller kränkta - Vi ska vara lyhörda för barnens behov och känslor, för att kunna tillmötesgå deras önskemål och därmed minska onödigt tjat och konflikter. - Vi vill skapa en inbjudande lekmiljö, ser över möblering och lekmaterial. Vi tycker inte att vi har diskriminerande regler och rutiner i verksamheten, däremot finns det gränser för hur barnen får bete sig gentemot andra. Tillsägelser är ibland oundvikliga och känns som nödvändiga i förebyggande syfte. 6.3 Ansvarsfördelning - Personalen som är ute tar ansvar för att en vuxen ser till barn som leker bakom husen eller i lekstugan. - Personalen har fasta rutiner hur man ska fördela sig med barnen vid den fria leken och i alla våra rutinsituationer.

6 6.4 Uppföljning/ Utvärdering Vi följer upp planen genom observationsschema, observationer och utvecklingssamtal. Vi dokumenterar om något händer på blanketten vi fick. Vi kommer att ha kontinuerlig uppföljning och utvärderar hela planen i maj Våra rutiner för akuta och uppföljande åtgärder 7.1 Ansvarsfördelning Vid en akut situation ser personalen till att: 1. Avbryta händelsen och om möjligt prata med de inblandade. 2. Så fort som möjligt kontakta de inblandade barnens föräldrar för att sakligt informera om det inträffade. 3. Meddela förskolechef vad som hänt och tillsammans besluta om fortsatta åtgärder. 4. Personalen skriver ner händelsen på därför avsedd blankett. 5. Vid behov träffas personal - föräldrar och förskolechef för vidare åtgärder. 6. Uppföljande samtal med personal och förskolechef för att se om beslutade insatser för de akuta åtgärderna haft effekt. 7.3 Dokumentation Ifylld dokumentationsblankett lämnas till förskolechef för säker förvaring. 8. Barn/elevers delaktighet i arbetet med planen I samlingar, vid sagoläsning och i andra liknande situationer i vardagen, samt i barnintervjuer förs samtal så att barnen är delaktiga i både det främjande och det förebyggande arbetet. Förslag till intervjublanketter är Tycka om listan och Gubbintervjun från portfolioboken. Rollspel /drama.