Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Förskola Junibacken

2 Förskolan Junibackens vision På vår förskola ska alla må bra, leka, lära och utvecklas. Gemenskapen ska präglas av omsorg, glädje, trygghet, respekt och allas lika värde Planens syfte Denna plan har till ändamål att främja barns lika rättigheter samt att förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier utifrån diskrimineringsgrunderna. Planen har också till ändamål att förebygga och förhindra kränkande behandling. Diskrimineringsgrunder: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Definiering av begreppen: Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn utifrån diskrimineringsgrunderna. Detta kan ske medvetet eller omedvetet, direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra barn. Ett exempel kan vara att ett barn pga funktionshinder inte kan/får följa med på en skogsutflykt på grund av detta. säger till ett annat du får inte vara med för du är inte född i Sverige. Med indirekt diskriminering menas att alla barn behandlas lika. Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn t ex att alla barn serveras samma mat fast något barn inte kan äta allt pga allergi. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som diskriminerar. Barn kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara Fysiska (slag, knuffar) Verbala (hot, svordomar, öknamn) Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) Texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier). Trakasserier har samband med diskrimineringsgrunderna medan kränkande behandling inte har det. Både barn och vuxna kan göra sig skyldiga till trakasserier och kränkande behandling.

3 Befogade tillsägelser Förskolans personal måste ibland tillrättavisa ett barn för att skapa en god miljö för hela barngruppen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om barnet ifråga kan uppleva det som kränkande. Styrdokument Följande lagar och förordning styr vårt arbete med planen Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen (2010:800) 6 kap Förordning (2006:1083) Andra styrdokument som styr förskolans verksamhet Förskolans läroplan Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. (2.1.2 Lpfö 98/Rev 10) Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning (2.1.4 Lpfö 98/Rev 10) FN:s barnkonvention Artikel 2: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.

4 Utvärdering av likabehandlingsplanen Mål Förskolan ska få barnen att känna samhörighet och att de ingår i en gemenskap. Åtgärder: Pedagogerna delar medvetet in barnen i lekgrupper under vissa delar av dagen för att få en bättre sammanhållning och positiv lek i barngrupperna. Organiserade lekar, sånger, danser, drama och rytmik genomförs för att förstärka samhörighetskänslan. Tolk kommer att användas i samtal med ej svensktalande föräldrar för att tydliggöra hur viktigt det är för deras barns språkutveckling och kompisrelationer att de kommer till förskolan regelbundet. Vi arbetar för att föräldrarna ska få så mycket information som möjligt på deras hemspråk. Resultat Barnen har framförallt fått en lugnare och mera koncentrerad inomhuslek. Utomhusleken har också blivit lugnare och mera koncentrerad men resultatet syns tydligast inomhus. Konflikter förekommer naturligtvis men de har blivit färre. Några av de äldre barnen har blivit medvetna om gruppindelningen och kan själva läsa om de ska vara inne eller ute. Barnen har fått nya kompisar. Några av de äldre barn som inte behärskar det svenska språket fullt ut och som inte har en regelbunden närvaro ingår fortfarande inte i gruppgemenskapen. Några av de barn vars föräldrar inte har svenska som modersmål, har mera förstått betydelsen nu än tidigare av hur viktigt det är att barnen kommer regelbundet till förskolan genom att vi har använt tolk vid utvecklingssamtalen. Organiserade sånglekar, musik, dans, arbetet med Kotte och massagen har förstärkt samhörigheten och gemenskapen i grupperna. De yngre och mellanstora barnen efterfrågar sånger och sånglekar och återberättning av Kotteberättelserna. Analys Pedagogerna har blivit än mer medvetna genom arbetet med Likabehandlingsplanen att strukturerad indelning av barngruppen i mindre lekgrupper är en vinnande metod för alla inblandande, barn och pedagoger. Barnen får en lugnare lekvardag där alla får möjlighet till utvecklande lek och skapande av nya kamratrelationer. Pedagogerna får större möjlighet att leka, samspela och samtala med barnen. Pedagogerna behöver få en systemati i det arbetet. Pedagogerna har ännu mera förstått hur viktig regelbunden närvaro på förskolan är för att barnen överhuvudtaget ska få möjlighet att ingå i en gemenskap och känna samhörighet med kompisarna och gruppen. Tolkanvändandet i samtal där behovet finns har fungerat mycket väl. Pedagogerna känner att det verkligen uppskattas av föräldrarna och att tvåvägsinformationen når fram på ett bättre sätt. Den vardaglig tamburkontakten fungerar också bättre när vi förstår varandra bättre och kan delge varandra information som rör och gynnar barnet. De organiserade sånglekarna, sångerna, danserna, drama och rytmiken har inte arbetats med på det planerade och strukturerade sättet som var tänkt. Det har varit ett läsår där flera pedagoger har varit frånvarande av olika anledningar. Vi vill fortsätta arbeta mera med att ta del av barnens olika bakgrunder genom sång, musik, dans och drama genom att föräldrarna får chans att bidra med kunskap och information om barnens olika bakgrunder. Pedagogerna kan bli bättre på att ta eget ansvar och egna initiativ i Likabehandlingsplans arbetet.

5 Mål Förskolan ska uppmuntra och uppmärksamma alla barns språk. Åtgärder Det sammanställs olika måltidsord på alla språk som är representerade i barngrupperna. De äldre barnen lär sig teckenkommunikation genom ett veckans ord på tecken. Orden översätts också till alla språk som är representerade på Blåklockan. Detta görs för att ge dem ett gemensamt språk och för att uppmärksamma de olika hemspråken. Resultat Barnen har blivit uppmärksammade och intresserade av att det finns olika språk genom måltidsorden och genom veckans ord. Några av barnen upprepar och använder måltidsorden och veckans ord på de olika språken vid måltiderna men även spontant vid andra tillfällen. Barnen på mellanbarnsavdelningen har velat lära sig flera ord än bara måltidsorden tex Hej och Hej då på de olika språken som finns representerade på avdelningen. Några av de barn som talar annat modersmål än svenska har börjat prata mer med varandra på mellan- och storabarnsavdelningen. De kodväxlar beroende på vem de pratar med. Både de tvåspråkiga barnen och de barn som har svenska som modersmål ser de olika språken som en positiv, naturlig del av sin vardag. Analys Genom att upprepa samma ord, både på olika modersmål och svenska, vid måltiderna har ett intresse för ord på olika språk växt hos barnen på småbarns- och mellanbarnsavdelningen. Samtal vid måltiderna är en bra metod. Det är en rutinsituation som återkommer hela tiden. Det finns konkret material, allt som står på bordet, att samtala om. Det är en stund där pedagogen kan ge varje barn möjlighet och utrymme att uttrycka sig. Det gäller att ta tillvara på de här rika rutinsituationerna som hela tiden återkommer för samtal och möten. Storabarnsavdelningen har periodvis arbetat med veckans ord då alla 6 språk varit representerade. Barnen har även lärt sig ord på teckenkommunikation. Det har varit ett läsår där flera pedagoger har varit frånvarande av olika anledningar. Veckans ord har inte arbetats med på det planerade och strukturerade sättet som var tänkt. Vi vill fortsätta arbeta mera med att ta del av barnens olika bakgrunder genom att uppmärksamma och uppmuntra alla barns olika modersmål. Vi vill göra föräldrarna mera delaktiga genom att de får chans att bidra med kunskap och information om barnens olika bakgrunder. Pedagogerna har mera uppmuntrat flerspråkigheten på förskolan och det har blivit ett mera tillåtande klimat för barnen med annat modersmål än svenska att uttrycka sig på sitt modersmål. Pedagogerna har förmedlat att det är en tillgång och att det är roligt att kunna flera språk. Det är roligt och inspirerande att se hur barnen uttrycker sina olika språk. Det är berikande för barnen och pedagogerna att ha tillgång till flera språk. Pedagogerna kan bli bättre på att ta eget ansvar och egna initiativ i Likabehandlingsplans arbetet.

6 Främjande arbete Vi ser och lyssnar på varje enskilt barn och är lyhörda för dess behov och intresse. Vi arbetar för en välkomnande och positiv stämning. Vi arbetar aktivt och medvetet med att utvidga barnens valmöjligheter gällande lekmaterial och lekmiljö oberoende av kön. Vi strukturerar och delar in barnen i lekgrupper för att få samhörighet och positiv lek i barngrupperna. Vi arbetar med att ta del av barnens olika bakgrunder och uppmärksammar och uppmuntrar alla barns modersmål. Kartläggning och nulägesanalys Kartläggning Vår kartläggning grundar sig på observationer både inom- och utomhus i den fria leken utifrån etnicitet. Nulägesanalys Vi ser inga tydliga mönster i observationsunderlagen vad det gäller etnicitet i leken bland de yngre barnen. De små barnen leker överallt inomhus och utomhus på Smörbollen och på Gullvivan oberoende av etnicitet. Vi ser ett mönster i observationsunderlaget vad det gäller pedagogernas placering. Pedagogerna placerar sig så de har en överblick över barngruppen. Vi ser också att de flesta barn leker/befinner sig där pedagogerna är. Bland Smörbollebarnen ser vi destruktiva beteenden både mot människor och saker. Vi har märkt att det finns föräldrar till barn på förskolan som uttrycker intolerans mot etnicitet. Bland de äldre barnen på Blåklockan ser vi inte att det finns några grupperingar vad det gäller etnicitet i barnens lek. Alla barn i gruppen behärskar det svenska språket. Blåklockebarnen kommer kontinuerligt till förskolan. Föräldrar till barn på Blåklockan har reagerat på förskolans arbete kring diskrimineringsgrunden sexuell läggning.

7 Förebyggande arbete Mål Förskolan ska uppmuntra och uppmärksamma alla barns språk och kultur. Åtgärder Vi ska arbeta med dokumentet FAKTA OM: FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA SPRÅK OCH KULTUR PÅ FÖRSKOLAN JUNIBACKEN. Vi arbetar med att ta del av barnens olika bakgrunder genom sagor, böcker, sånger, musik, dans, TV-program och Youtube. Detta arbete ska vara underlag för Förskolans Dag Ansvarig Alla pedagoger Smörbollen: Anna G Gullvivan: Linnéa M Blåklockan: Agneta Tidsperiod Läsåret 2015/2016 Utvärderas Juni 2016 Mål Förskolan ska stå upp för allas lika värde. Åtgärder Pedagogerna ser filmen Så kan det vara - ett metodmaterial om regnbågsfamiljer i förskolan och för diskussioner kring detta ämne på APT. Diskussionerna blir till en handlingsplan som utmynnar i ett arbetssätt. Ansvarig Alla pedagoger Utvärderas Juni 2016

8 Åtgärdande för akuta situationer för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Att upptäcka situationer genom att sprida ut oss som lärare (både inne och ute) och vara observanta på och lyhörda för vad som händer. Att utreda på plats genom att lyssna på båda parter och kompisarna intill. Att åtgärda genom att dokumentera händelsen, vad var orsakerna och hur går vi vidare. Återkommer händelsen, kan det påvisa ett mönster, som kräver att det upprätta en åtgärdsplan. I åtgärdsplanen ska åtgärderna vara konkreta och uppföljningsbara och ansvarsfördelningen ska framgå tydligt. Att anmäla, all personal som får kännedom att ett barn anser sig blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen. Förskolechefen i sin tur är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Åtgärdstrappa 1. Att följa Åtgärder i förskolas likabehandlingsplan. Vid allvarliga händelser som ex bett, hårda sparkar eller liknande informeras föräldrar till båda barnen direkt. 2. Om ett mönster med återkommande kränkningar sker så informeras vårdnadshavare av ansvarsläraren eller den som har bäst information om händelserna. Även föräldrar till ett barn som utsätts återkommande ska informeras. 3. Om situationen fortgår eller förvärras kallas föräldrarna till enskilda samtal med föräldrar och ansvarslärare. Detta gäller både barn som utsätter och utsätts. Samtalet förbereds av lärarna via kartläggningar och förslag till handlingsplan görs (se bilaga 1). Denna plan gås igenom på samtalet och skrivs under av vårdnadshavare och ansvarslärare. Vid behov är förskolechefen med. 4. Om situationen kvarstår och förskolan inte har den nödvändiga kompetensen kan extern hjälp föreslås. Till exempel Aquarellens familjepedagoger eller Specialpedagogiskt centrum. Man kan ta hjälp av Specialpedagogiskt centrum både med enskilda barn och en grupp. Kompetensutveckling Alla som arbetar på förskolan har ansvar för att arbeta med dessa åtgärder och vi följer upp och utvärderar planen i slutet av juni Inflytande och delaktighet Personal All pedagogisk personal ska vara delaktig vid framtagandet av planen. De ska använda sig av likabehandlingsplanen i det dagliga arbetet. Barn Vi presenterar planen för barnen på deras egen nivå. Barnen är sedan delaktiga i diskussioner runt diskrimineringsgrunderna och de olika åtgärderna.

9 Föräldrar Planen presenteras för föräldrarna genom att den skickas till dem via mail och de som inte har någon mail får den utskriven. Planen hängs upp på varje avdelning. Föräldrarna uppmanas att lämna synpunkter på planen samt delge personalen om de får kännedom om någon form av diskriminering, trakasseri eller kränkande behandling. Planen läggs ut på hemsidan. Uppföljning och utvärdering En genomgång av nuläget på varje avdelning, med verksamhetens mål och förskolans vision som utgångspunkt, genomförs varje månad på APT. På APT i maj skall utvärdering av likabehandlingsplanen göras. Resultatet av denna utvärdering ska tas med och beaktas vid framställningen av nästa års likabehandlingsplan. Nya kartläggningar i barngrupperna görs under september/oktober månad. Utformandet av ny likabehandlingsplan påbörjas i oktober månad och avslutas i december.

10 Bilaga 1 Dokumentation av inträffad konflikt Datum... Barnet/barnens namn (den/de utsatta) Barnet/barnens namn (den/de som utsätter) Iakttagelsen gjord av Anmälan gjord till vem (om ej samma som ovan)... Händelseförlopp Samtalat med följande barn/personal Datum Åtgärder efter samtalet Berörda föräldrar är informerade Ja, datum... Nej Om nej, varför inte Ärendet är avslutat den... Signatur... Bilaga 2

11 Handlingsplan i förskolan Att arbeta med särskilt stöd i förskolan med hjälp av handlingsplan Barnets namn Personnummer Förskola Avdelning Vårdnadshavare Telefon hem Närvarande Datum Bakgrund/Lägesbeskrivning Övergripande mål Delmål Insatser på organisationsnivå Ansvar:

12 Insatser på gruppnivå Ansvar: Insatser på individnivå Ansvar: Uppföljning Ansvar: Tidsplan: Utvärdering Ansvar: Tidsplan: Vårdnadshavare Pedagog