Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Skutans förskola

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 Skutans förskola

2 Innehållsförteckning: Syfte... 3 Definition 3 Vision. 3 Att särskilt ta hänsyn till 4 Mål 5 Metoder/strategier Ledningens ansvar och insatser.. 7 Upptäcka/kartlägga. 7-8 Utreda.. 8 Åtgärder 9 Uppföljning/Utvärdering 9 Tillsyn 10 Aktuella dokument

3 Syfte: Diskrimineringslagen 3 kap. (2008:567) om förbud mot diskriminering och skollagen 6 kap (SFS 2010:800) om kränkande behandling trädde i kraft den 1 augusti Förskolan är skyldig att varje år upprätta en likabehandlingsplan som främjar barns lika rättigheter och förebygger och motverkar all form av diskriminering och kränkande behandling. Definitioner: Diskrimineringslagen omfattar kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Direkt diskriminering är när ett barn missgynnas i förskolan och det har samband med någon av ovanstående grunder. Indirekt diskriminering kan i vissa fall ske genom att behandla alla lika. Det kan ske genom förskolans regler, pedagogiska verksamheten eller de anställdas förhållningssätt. Exempel: om alla barn serveras samma mat diskriminerar förskolan indirekt de barn som behöver annan mat på grund av sin religion. Begreppet likabehandling betyder att alla barn behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrunderna. Det behöver inte innebära att alla barn alltid ska behandlas lika, se exempel indirekt diskriminering. Kränkande behandling strider mot alla människors lika värde och kränker ett barns värdighet. Man pratar nedsättande om barn eller föräldrar, sprider rykten, förlöjligar, har negativa kommentarer om beteende eller utseende men också de former av bestraffningar genom utfrysning, ignorering är exempel på kränkande behandling. Både barn och vuxna på förskolan kan göra sig skyldiga till diskriminering och kränkande behandling. Tillrättavisningar/gränssättningar som är befogade för att ha en god miljö är inte kränkande behandling, även om barn kan uppleva detta kränkande. Man det är viktigt att respektera och reflektera över. Vision: Alla barn och vuxna känner sig trygga och lika mycket värda. Alla vuxna och barn ska ha modet att omedelbart agera när något barn eller de själva blir utsatt av en vuxen eller ett annat barn. 3

4 Likabehandlingsplanen: Att särskilt ta hänsyn till när det gäller arbetet med diskriminering och kränkande behandling är följande punkter: Våra styrdokument förutom diskrimineringslagen och skollagen, är också FN:s barnkonvention, Läroplanen för förskolan (Lpfö 98, reviderad 10) och våra egna arbetsplaner. Värdegrundsfrågor - hur vi faktiskt arbetar med vår värdegrund och syn på våra medmänniskor, innefattar också etiska frågor och normkritiskt agerande Jämställdhet utifrån genusperspektiv öka vår medvetenhet om hur vi agerar som pedagoger, men också se över den pedagogiska miljön. Dokument som vi använder i förskolans vardag Mångfalden ta tillvara de influenser som tillförs genom att lyssna på barnens och föräldrarnas erfarenheter Barn i behov av särskilt stöd ser vi som barn med möjligheter. Vi tänker inkluderande, dvs. som ett barn i gruppen som ska ges möjlighet till lek och lärande genom utmaningar och tilltro Systematiskt reflekteras också över vårt pedagogiska uppdrag i mötet med barnen/barnet. Dokumentation sker utifrån att värderingen görs av verksamheten. Det innefattar hur vi pedagoger agerar och organiserar den pedagogiska miljön på förskolan utifrån ovanstående perspektiv. Kvalitetssäkring varje år utvärderas arbetet med likabehandling och att aktuella förbättringsåtgärder genomförts. Uppföljning sker kontinuerligt Föräldrars, barns och all personals delaktighet information till föräldrar om vårt arbete Ledningens ansvar Ansvarig för planen är förskolechefen och pedagogerna på Skutan. 4

5 Så här arbetar vi på förskolan Skutan för att främja lika rättigheter och förebygga/motverka diskriminering och kränkande behandling Mål: 1. Alla känner sig välkomna och trygga oavsett bakgrund när det gäller kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Det syns i vår miljö att vi är en mångkulturell förskola 2. Vi visar att olikheter är en tillgång och att vi lär av varandra över kulturgränserna. Vi respekterar varandras trosuppfattning 3. Vi pedagoger är viktiga förebilder och vi tydliggör de grundläggande värdena i den dagliga verksamheten. 4. Att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera på såväl svenska som på sitt modersmål. 5. Pojkar och flickor leker tillsammans och samma lekar. 6. Nolltolerans mot svordomar, könsord och våld. 7. Att alla får klä sig och vara som de är, vi ser olikheter som en tillgång. Metoder/strategier för att arbetet med våra mål: 1. Alla känner sig välkomna och trygga oavsett bakgrund när det gäller kön, etnisktillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Det syns i vår miljö att vi är en mångkulturell förskola Vi berättar något positivt och roligt som barnet varit med om under dagen när föräldrar hämtar Vår kommunikation är rak och tydlig när vi informerar om regler Vi använder oss vid behov av ett mycket enkelt och tydligt språk, och ger information både skriftligt, muntligt och med bild alla ansvarar På aktern finns välkomstskyltar på olika språk Utökar vår tolkanvändning chefen ansvarar Nya barn utan någon förståelse för svenska önskar vi hjälp av vår modersmålsstödjare under hela vistelsen i förskolan under inskolningsperiod chef medverkar till detta Vid funktionsnedsättning hos ett barn individanpassar vi lokalerna och verksamheten. Vi skaffar de kunskaper vi behöver vid behov När vi delar barnen i grupper utifrån ålder och mognad så kan vi alltid motivera detta. Vi ställer frågan till föräldrar hur de vill vara delaktiga? både muntligt och skriftligt vid vårens utvecklingssamtal och vi har ett förskoleråd. Vi frågar också efter e-postadress för att kunna förmedla information och på så sätt få en större delaktighet, ett infoblad skickas ut en gång i månaden. 5

6 Vi jobbar med ett projekt om olika länder där vi har ett nära samarbete med föräldrar. De tar med material i form av bilder, kläder, böcker saker m.m. efter fyra veckor har vi avslutning på varje land med en fest. Då är oftast en förälder med och berättar, dansar, visar bilder och svarar på frågor om sitt hemland. Drop-in en gång i månaden Knytisfest en gång per år då föräldrarna tar med en maträtt från sitt hemland och bjuder varandra på. Likabehandlingsplanen presenteras i förskolerådet, visas på inskolningssamtal, finns på hemsidan och i pappersformat i vår hall 2. Vi visar att olikheter är en tillgång och att vi lär av varandra över kulturgränserna. Vi respekterar varandras trosuppfattning Vi utvecklar hela tiden idéer för att ta till vara olika kulturer och jobbar med alla länder som finns representerade hos oss Vi utvecklar och intensifierar de diskussioner som kommer upp i barngruppen när det gäller religionsfrågor. Fokus ligger där på att vi har olika uppfattningar och att det är OK. Vi är särskilt uppmärksamma om något barn blir utsatt p.g.a. hudfärg eller annat och agerar omgående 3. Vi pedagoger är viktiga förebilder och tydliggör de grundläggande värdena i den dagliga verksamheten. Att vi pedagoger sätter ord på det barnen är delaktiga i och verbalt tydliggör demokratiprocesser. Alla ansvarar Viktigt att vi lyssnar på det barnen säger. Vi försöker förstå barnen utifrån deras eget perspektiv. Alla ansvarar. Vi bemöter varje individ på ett respektfullt sätt. Alla ansvarar. Vi jobbar med intervjuer, Skutans kompis och övrig dokumentation. 4. Att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera på såväl svenska som sitt modersmål. Vi använder oss av våra modersmålstödjare och deras kunskaper. Vår språkpedagog stimulerar och stöder utvecklingen i barnens språkutveckling. Vi jobbar språkutvecklande med alla barn. Att i det vardagliga samtala, läsa böcker, sjunga och ramsa. Vi vuxna är förebilder och visar intresse för våra barns länder och familjer. 5. Pojkar och flickor leker tillsammans och samma lekar Vi uppmuntrar pojkar och flickor att leka tillsammans och visar det genom att medverka i leken. 6

7 Vi är observanta på barnens lek Vi funderar över och förändrar miljön utifrån könsneutrala benämningar på rum. Vi reflekterar över vårt förhållningssätt. 6. Nolltolerans mot svordomar, könsord och våld Vi är tydliga och visar att vi inte tolererar ett sådant beteende. 7. Att alla får klä sig och vara som de är. Vi ser olikheter som en tillgång. Erbjuda varierat material, vara tillåtande med materialet och ha ett rikt utbud av utklädningskläder Ledningens ansvar: Kompetensutveckling Involvering av förskolans intressenter Tydliga rutiner för hur personal ska agera Granskning av egna organisationen Tillfälle till uppföljning och utvärdering Upptäcka/kartlägga: Hur gör vi för att upptäcka att diskriminering/kränkning förekommer? 1. Planerade samtal som genomförs kontinuerligt med syfte att ta reda på atmosfären i barngruppen och på förskolan med barn, personal och föräldrar a) Regelbundna och strukturerade samtal/intervjuer med barnen om hur de trivs, hur de kan påverka, kamratrelationer och lekar. Här ansvarar avdelningspersonal. b) Medarbetarsamtal/lönegrundande samtal två gånger om året. Chef och medarbetare ansvarar. c) En bra dialog med föräldrar/vårdnadshavare dagligen samt utvecklingssamtal en gång om året eller fler vid behov. Ansvarspedagoger och föräldrar ansvarar. d) Kontinuerlig uppföljning på PU-tiden e) Barnhälsogruppen träffas några gånger per termin och har en stående punkt utifrån incidentrapport. Chef och BHG representanter ansvarar 7

8 2. Enkäter för att granska egna organisationen a) Årlig undersökning av personalens upplevelse av arbetsmiljön (HRI) med uppföljning b) Årlig föräldraenkät för att få föräldrars uppfattning om förskolan 3. Övriga insatser för att upptäcka a) Personalen är observant och skapar rutiner för att ha en god uppsikt både ute och inne. b) Incidentrapporter som dokumentation och analys c) Fördjupad riskanalys görs en gång om året d) Barnobservationer och övrig dokumentation sker kontinuerligt e) Personalen är uppmärksam på om barnen blir kränkt av någon vuxen Utreda: Hur agerar vi om något händer? 1. Vi ingriper och visar att kränkningen inte är acceptabel 2. Vi samlar in information genom samtal med de berörda, enskilt eller tillsammans. Samtalen genomförs av pedagog på avdelningen och anpassas efter situationen och barnens mognad 3. Observationer och dokumentation görs av vad som hände, stämningar och åsikter. Alla sidor måste belysas på ett respektfullt sätt 4. Orsakerna till den uppkomna situationen identifieras och analyseras av avdelningspersonal och/eller i barnhälsogrupp. Här planeras vad som ska göras i nästa skede beroende på omständigheterna. Dokumentera 5. Är kränkningen allvarlig kontaktas föräldrar/vårdnadshavare omgående för information eller senast vid hämtning. Även förskolechef informeras 6. Samtal om det som inträffat sker med samtliga inblandade (barn, personal, föräldrar). Om åtgärdsplan upprättas ska det framgå: Vad som ska göras? Vem som är ansvarig? och När det ska vara genomfört? 7. Om personal misstänks för kränkning ska förskolechef (eller av förskolechef utsedd person) ansvara för utredningen. Eventuellt tillsammans med facklig representant. Samtal och upprättande av åtgärdsplan genomförs 8. Uppföljning, utvärdering och avslutande samtal genomförs 8

9 Åtgärder: Hur ska en situation hanteras om den är akut eller om man upptäcker ett mönster i barnens beteende? Kortsiktigt måste man lösa situationen, men i ett långsiktigt perspektiv ska man se över vilka insatser som måste göras för att skapa en förändring i attityd och förhållningssätt antingen det gäller barn eller vuxna Vi måste på kort sikt göra följande: Omedelbart sätta stopp för kränkningen Utredning ska påbörjas omgående enligt de rutiner som finns Dokumentera alltid vad som hänt, vilka åtgärder som satts in och hur det gick Alla parter ska vara med i utredningsprocessen och åtgärdsplanen Uppföljning, utvärdering eventuellt ny plan - var, när och hur Långsiktiga insatser: Se över miljön/rutiner kontinuerligt dels så god uppsikt garanteras, dels att miljön är tillgänglig för alla barn Ha diskussioner om atmosfären i arbetslaget och toleransen mot det vi inte är vana vid. Då höjs medvetandet om våra fördomar och också vår kunskap Noggrant analysera hur vi hanterar konflikter, små som stora, med hänsyn till alla berörda parter, men att få de berörda att försonas och få insikt utan att skambeläggas Vårt arbete med planen mot kränkande behandling ska vara känd av föräldrar. Vi berättar vid inskolning, höstens första föräldramöte och vid utvärdering. Och har den tillgänglig på avdelningen och/eller via e-post Uppföljning/Utvärdering: Planens mål, metoder och strategier följs upp och utvärderas minst en gång per år. Vi ser på vad som hänt under året, vad som vi gjorde bra och vad vi behöver förbättra. Det vi gör bra vill vi kvalitetssäkra och det vi vill förbättra sätter vi nya mål med insatser för. 9

10 Tillsyn sker av DO, Diskrimineringsombudsmannen, och BEO, Barn och Elevombudet på Statens skolinspektion, Dokument som kan relateras till är: FN:s Barnkonvention Läroplanen för förskolan (Lpfö 98, reviderad) Allmänna råd och kommentarer: För arbetet med att främja likabehandling Förebygga diskriminering, främja likabehandling i förskolan Har du tänkt på att det inte handlar om rätten att vara annorlunda utan om rätten att vara sig själv? 10