Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

Transkript

1 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (9) Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 INLEDNING En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i förskolan ska ha samma rättigheter flickor som pojkar och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Alla barn har rätt att vistas i förskolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling. Förskolans Vision Vid en återblick på förra årets handlingsplan konstaterar vi att barngrupperna samt personalgrupperna har förändrats. Vårt arbete mot kränkande behandling, samt arbetet för att få det enskilda barnet att känna trygghet och glädje är ett ständigt pågående arbete som genomsyrar hela vår verksamhet. Bestämmelser som styr Arbetet med likabehandling mot diskriminering regleras i: o Skollagen 6 kap (2010:800), o Diskrimineringslagen (2008:567) o Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. o Läroplanen o Stockholms stads förskoleprogram framtidens förskola Enligt skollagen och diskrimineringslagen är all personal inom förskolan som kommer i kontakt med barn skyldiga att arbeta målinriktat för att motverka, förebygga och förhindra att kränkande handlingar, diskriminering och trakasserier förekommer på förskolan. Om detta ändå skulle inträffa ska omständigheterna utredas, dokumenteras och åtgärder föreslås för att förhindra att det upprepas. Skadestånd kan utgå till den som diskriminerats/ kränkts, om personalen i förskolan åsidosätter sina skyldigheter enligt lagen. Vårdnadshavaren kan göra en anmälan till Statens skolinspektion eller Diskriminerings-

2 Sida 2 (9) ombudsmannen. Skolinspektionen och barn- och elevombudet (BEO) har tillsynsansvar för bestämmelserna i skollagen. Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsyn av bestämmelserna i diskrimineringslagen. Vad är diskriminering, trakasserier och kränkande behandling? Diskriminering Diskriminering är när personalen i förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Trakasserier Trakasserier är när personal eller barn kränker ett barns värdighet och kränkningen har samband med diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling Kränkande behandling är när personal eller barn kränker ett barns värdighet, men kränkningen har inte samband med någon diskrimineringsgrund. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när någon kommer) texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier) mobbning (upprepade kränkningar i avsikt att tillfoga någon annan skada eller obehag) Utvärdering av föregående års plan Efter förra årets utvärdering konstaterades att vi behövde involvera föräldrarna i vårt arbete kring likabehandlingsplanen. För att göra föräldrarna och barnen involverade i hur vi tänker och arbetar med likabehandlingsplanen genomförde vi ett gemensamt föräldramöte/workshop på förskolan. För att få föräldrarna delaktiga blev de indelade i diskussionsgrupper. Där fick de möjlighet att diskutera, komma med idéer samt ställa frågor kring vårt arbete med genus, inreyttre miljön och kränkande behandling. Likabehandlingsplanen finns tillgänglig i varje entré och på förskolans hemsida.

3 Sida 3 (9) Tillsammans med barnen pratar vi om hur man är en bra kompis och tillsammans för vi samtal kring barnens rättigheter och fångar upp vilka kopplingar barnen själva gör i sin vardag på förskolan. Ledningsgrupperna på respektive förskola, introducerar den nyskrivna likabehandlingsplanen. Representanter för utvecklingsgruppen Genus och likabehandling driver utvecklingen tillsammans med pedagogiska utvecklingsledaren. Hur vi främjar barns lika rättigheter och möjligheter i förskolan Genus Vi arbetar för att alla barn ska ges lika mycket inflytande. Att alla barn får ta lika stor plats, blir lyssnade till och tagna på allvar och påverka sin dag på förskolan oavsett kön. Vi bekräftar barnen för vilka de är och för deras personlighet, inte för hur de ser ut. Vi erbjuder aktiviteter utifrån barnets intresse, inte utifrån kön. Vi strävar inte efter att ta bort material från pojkar respektive flickor utan istället tillföra material så att det finns valmöjligheter för dem. Miljö Vi på Fyren arbetar för att alla barn ska känna trygghet här på förskolan. Trygghet uppnår vi genom ett individuellt bemötande, en inspirerande miljö och goda rutiner. Vi arbetar i mindre grupper under dagen, vilket gör att vi kan se och bekräfta det enskilda barnet. Vi skapar förutsättningar för lek genom en inspirerande och varierande miljö. Barnen erbjuds ett varierat material så som färg, lera, vatten, naturmaterial, bygg & konstruktion. Vi tar tillvara på barnens förmågor, intressen och önskemål och det är barnens upptäckarglädje som ligger till grund för vår verksamhet. Kränkande behandling s vision är att alla barn ska känna trygghet och glädje för att kunna bekräftas, utvecklas och utmanas. Vi på Fyren strävar alltid efter att alla barn ska få samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter oavsett: - kön - könsidentitet eller könsuttryck - etnisk tillhörlighet - religion eller annan trosuppfattning - funktionsnedsättning - sexuell läggning - ålder

4 Sida 4 (9) Förebyggande åtgärder Kartläggning: Gården Analys av kartläggningen: Vi har diskuterat kring vår gårdssituation och risken för kränkningar som kan förekomma där. Det finns många dolda hörn och buskage där barn lätt blir osynliga och kan utsättas eller utsätta andra barn för kränkande behandling. Diskussioner finns kring zon-arbete, där pedagogerna arbetar i zoner och har hand om ett schemalagt område för att på så sätt effektivt täcka gårdens alla dolda hörn. Planerade insatser och åtgärder Mål: Att barnen ska känna sig trygga under utevistelser på gården. Målet är att vi pedagoger ska vara placerade på hela gården. För att lättare se och upptäcka kränkande behandling. Arbetssätt: Att vi pedagoger arbetar i zoner på gården. I alla zoner kommer det finnas en ansvarig och aktiv pedagog under tiden vi vistas ute på gården. Det kommer även finnas pedagoger som är rörliga. Uppföljning: Kontinuerlig uppföljning genom observationer och reflektioner sker på APT och avdelningsmöten. Ansvar: Förskolelärarna och barnskötarna är tillsammans ansvariga för att arbetet och uppföljningen genomförs. När insatserna ska genomföras: Arbetet kommer ske under 2015 och kommer ske fortlöpande. Vi anser att det är ett arbete som inte kan bli klart.

5 Sida 5 (9) Förebyggande åtgärder Kartläggning: Bibliotek Analys av kartläggningen: Biblioteket är en gemensam tillgång för hela förskolan. Miljön är utformad så att man koncentrerat kan utforska olika sorters litteratur. Miljön främjar också lugn och ro, samt verksamhet i små grupper. Planerade insatser och åtgärder Mål: Biblioteket ska vara ett centrum för lärande och upplevelse där barnen kan fördjupa sina kunskaper och intressen. Biblioteket ska även vara en plats där barnen kan hitta information och stimulera sin fantasi och inspireras till kreativitet. Biblioteket ska vara en inbjudande, trygg och avstressande miljö som stimulerar till en god social gemenskap och ger möjlighet till kulturella upplevelser. Vi vill att biblioteket ska främja intresset för litteratur, samt främja läs och språkutvecklingen hos barnen. Målet är att utvidga biblioteket ännu mer. Genom att låna böcker efter teman som vi arbetar med. Införskaffa bredare litteratur sortiment inom olika familjekonstellationer, kulturer och genus. Arbetssätt: Biblioteket ska vara lätt tillgängligt för barnen. Vi ska kontinuerligt andvända biblioteket i olika gruppkonstellationer. Samt att vi fortlöpande lånar litteratur som intresserar och lockar barnen till läsning. Pedagogerna ska fånga upp det barnen är intresserade av och ytterligare stimulera barnens utveckling, lärande och kreativitet genom att t.ex. arbeta vidare med berättande, gestaltning och eget skapande. Det ska finnas litteratur på olika modersmål och vi pedagogers berättarglädje ska förmedlas till barnen. Vidare kommer vi värna om hur man behandlar böckerna och att biblioteket är en lugn miljö som man ska respektera. Uppföljning: Kontinuerlig uppföljning genom observationer och reflektioner sker på APT och avdelningsmöten. Ansvar: Förskolelärarna och barnskötarna är tillsammans ansvariga för att arbetet och uppföljningen genomförs. När insatserna ska genomföras: Arbetet kommer ske under 2015 och kommer ske fortlöpande. Vi anser att det är ett arbete som inte kan bli klart utan vi söker ständig förbättring och förnyelse i biblioteket.

6 Sida 6 (9) Åtgärdande arbete Upptäcka: Via dagliga samtal enskilt och/eller i grupp, observationer och utvecklingssamtal. Misstanke om kränkning tas alltid på allvar och följs upp. Vi pedagoger måste ständigt reflektera kring vårt eget förhållningssätt till barnen, både enskilt och tillsammans med andra. Vi kan hjälpa varandra och synliggöra vårt bemötande och agerande i olika sammanhang. Utreda När kränkningar förekommer är det högsta prioritet att personalens förhållningssätt och organisation genomlyses för att ge en förbättring. Så snart förskolan får kännedom om att kränkningar har eller kan inträffa ska utredning sättas igång. Kränkning mellan barn 1. Vuxna genomför ett kartläggningssamtal med de inblandade för att reda ut vad som hänt. 2. Pedagogerna kartlägger hur barngruppen ser ut, den dagliga strukturen och hur personalen organiserar sig. 3. Pedagogerna tar kontakt med förskolechef och vid behov förskolepsykolog eller specialpedagog (föräldrar om det är relevant) för stöd i analys- och utvecklingsarbetet. 4. Beslut om åtgärd tas gemensamt med de berörda. 5. Uppföljningssamtal med de inblandade sker efter överenskommen tid. Ansvariga är de som genomfört det inledande kartläggningssamtalet. 6. Om ingen förändring sker ska ett nytt möte med förskolechef, pedagoger, förskolepsykolog och eventuellt föräldrar och barn bokas. 7. Förskolechefen ansvarar för att socialtjänstanmälan görs vid misstanke om att ett barn far illa eller om annan allvarlig kränkning sker.

7 Sida 7 (9) Dokumentera Punkt 1-5 dokumenteras av berörd pedagog för framtida behov av uppföljning. Punkt 6 dokumenteras av förskolechef. Vuxnas kränkning av barn Om personal misstänks för kränkning av ett barn ansvarar förskolechefen för utredningen. 1. Förskolechefen samlar information om händelsen. 2. Förskolechefen och/eller kollega genomför samtal med de inblandade. 3. Berörda föräldrar/vårdnadshavare kontaktas. Facklig representant kontaktas för den vuxne. 4. Uppföljning inom överenskommen tid. Dokumentera Punkt 1-4 dokumenteras av förskolechefen.

8 Sida 8 (9) Ansvarsfördelning - anmälningsplikt Förskolechef: Annacarin Haeggman ansvarar för att likabehandlingsarbetet genomförs, att planen årligen följs upp och en ny upprättas. Personal: Enligt skollagen och diskrimineringslagen är all personal inom förskolan skyldiga att arbeta målinriktat för att motverka, förebygga och förhindra att kränkande handlingar, diskriminering och trakasserier förekommer på förskolan. Lagarna omfattar all personal som kommer i kontakt med barn det vill säga även till exempel köks- och städpersonal. Barn, vårdnadshavare och personals delaktighet Förskolan ska tillsammans med föräldrarna lägga grunden till att barnet utvecklas till en öppen, hänsynsfull människa med förmåga till inlevelse och till samverkan med andra, i stånd att komma fram till egna omdömen och problemlösningar. Barnens delaktighet: Regelbundet föra diskussioner med barnen i jämställdhetsfrågor och alla människors lika värde. Fortsätta att vidareutveckla våra metoder för att stödja barnen i sitt lärande av empati och social kompetens. (en av metoderna är Start/Stegvis) Alla barn ska känna sig trygga med och uppfatta att förskolan reagerar om problem uppstår och uppleva att de kan påverka sin situation. Vårdnadshavares delaktighet: Likabehandlingsplanen ska finnas tillgänglig på varje avdelning bland föräldrainformation. Regelbundet föra diskussioner med vårdnadshavare i jämställdhetsfrågor och alla människors lika värde. Personals delaktighet: Sker genom återkommande diskussioner och reflektioner i arbetslaget. Utgår från dokumenterande exempel utifrån verksamhetens vardagsituationer samt styrda aktiviteter.

9 Sida 9 (9) Kommunikation Tillsammans med barnen pratar vi om hur man blir vänner och tillsammans för vi samtal kring barnens rättigheter och fångar upp vilka kopplingar barnen själva gör i sin vardag på förskolan. Likabehandlingsplanen presenteras på höstterminens föräldramöten och diskuteras på förskolerådet och finns sedan tillgänglig bland föräldrainformationen i varje entré och på förskolans hemsida. Ledningsgrupperna på respektive förskola, introducerar den nyskrivna likabehandlingsplanen för övriga medarbetare. Representanter för likabehandlingsgruppen driver utvecklingen av likabehandlingsarbetet på förskolans arbetsplatsträffar tillsammans med pedagogiska utvecklingsledaren som stöd.