Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Taurus förskola

Transkript

1 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Taurus förskola VISION På Taurus förskola ska ingen bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för annan kränkande behandling. Alla ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i förskolan. Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som skall prägla verksamheten. Omsorg om och hänsyn till andra människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt egna och andras rättigheter skall lyftas fram och synliggöras i verksamheten. Barn tillägnar sig etiska värden och normer främst genom konkreta upplevelser. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder. (Lpfö 98/10, s. 4)

2 I varje förskola och skola ska det finnas en likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling. Planens främsta syfte är att främja likabehandling och att förebygga samt motverka trakasserier och annan kränkande behandling. All verksamhet som omfattas av nuvarande skollag omfattas även av diskrimineringslagen. Lagen innehåller förbud mot diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Definition av kränkande behandling Diskriminering: Är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering: Menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering: Sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är en aktiv, medveten handling som kränker ett barns värdighet Mobbing: avses att någon blir utsatt för upprepade negativa handlingar under tid. Kränkande behandling: Är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Trakasserier och mobbning är en kränkande behandling. Kränkningarna kan vara: Fysiska; såsom att bli utsatt för slag och knuffar. Verbala; såsom att bli hotad eller retad. Psykosociala; såsom att bli utsatt för utstötning i lek och andra aktiviteter, göras till åtlöje. Bild; såsom rita nidteckningar. Annan kränkande behandling: Att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningar utförs av och drabbar såväl barn som vuxna. En viktig utgångspunkt är att den som uppger sig ha blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten ska präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling. Inga barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling (LpFö 98/10 s. 4)

3 Diskrimineringsgrunder Funktionshinder Funktionshinder är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. De kan bero på skador eller sjukdomar som fanns vid födseln, har uppstått senare i livet eller förväntas uppstå. Begränsningen av funktionshinder måste bestå över en längre tid. Graden av funktionshinder har däremot ingen betydelse. Kön Barn som har en könsidentitet eller väljer könsuttryck som anses bryta mot normen för barnets biologiska kön eller som har föräldrar eller syskon som är transexuella skyddas utifrån diskrimineringsgrunden kön. Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjliganden och skämt kopplade till ett barns könstillhörighet. Sexuell läggning Med sexuell läggning menas; homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en stark negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. Förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Etnisk tillhörighet Alla människor har en etnisk tillhörighet. Om man är född i Sverige kan man vara rom, same, kurd eller något annat. Man kan ha flera etniska tillhörigheter. Var och en har rätt att definiera sin egen tillhörighet. Religion och annan trosuppfattning Alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet i förskolan. Förskolan är ansvarig att inte ensidigt påverka barnen för den ena eller den andra åskådningen. Könsöverskridande identitet eller uttryck Diskrimineringsgrunden omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner är ett paraplybegrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck. De bryter mot föreställningar om hur pojkar och flickor förväntas vara och se ut. Diskrimineringsgrunden har inget samband med sexuell läggning.

4 Ålder Barn får inte diskrimineras eller trakasseras i förskolan på grund av ålder. Det är tillåtet att särbehandla i förskolan på grund av ålder om: Särbehandlingen gäller tillämpning av en bestämmelse som rör ålder. En sådan bestämmelse kan exempelvis finnas i skollagen eller någon förordning som rör förskolan. Särbehandlingen har ett berättigat syfte och medel som används är lämpliga och nödvändiga

5 Kartläggning/Nulägesanalys Kartläggningen inleddes med att pedagogerna visade barnen bilder på olika aktiviteter och platser på förskolan. Barnen fick möjlighet att i mindre grupper samtala och berätta om hur de upplever verksamheten och lokalerna. Resultaten från samtalen med barnen visar att de tycker det mesta är roligt på förskolan med undantag av gården där många barn har påtalat att de inte tycker om att gården är så lerig. Berghällen på gården visar sig vara en plats som inspirerar barnen till olika lekar, bl.a. vattenlek. Några barn har synpunkter på toaletterna. De föredrar att gå på den större, handikappanpassade toaletten, medan ett barn föredrog de två mindre toaletterna. I våra observationer av hur barngruppen fungerar i olika sammanhang och aktiviteter har vi sett att barnen verkar trygga och anpassat sig till lokalerna och verksamheten. Vid vår planeringsdag i december diskuterade vi tillsammans värdegrundsfrågor utifrån boken Barns inflytande i förskolan en fråga om demokrati av Elisabeth Arnér. Arbetslaget delades in i två grupper där vi diskuterade samtliga diskrimineringsgrunder. Vid en sammanfattande diskussion med hela gruppen såg vi behov av att arbeta vidare med två områden, etnisk tillhörighet samt kön, könsidentitet, könsuttryck. Etnisk tillhörighet Bakgrund: Taurus förskola är beläget i Bergshamra, Solna. Närheten till Stockholms universitet gör att en del familjer vistas i Sverige under en begränsad tid. Mål: Att varje barn och vuxen känner delaktighet i sin egen kultur och utveckla känsla och respekt för andra kulturer samt allas lika värde. Synliggöra de olika etniska tillhörigheterna genom diskussioner, temaarbete m.m. Främjande arbete: I samband med FN-dagen 24 oktober har vi en temavecka Olikheten vår största likhet där vi uppmärksammar olika länder, kulturer och maträtter. FN-dagen firar barn, föräldrar och pedagoger med en gemensam middag där alla bidrar med någon maträtt från sitt land. Förebyggande åtgärder: Arbeta med att uppmärksamma andra länder/kulturers högtider och traditioner när dessa infaller under året genom att familjer och pedagoger får möjlighet att berätta om sin kultur och sina traditioner. Barn och pedagoger enas om vilka högtider vi vill uppmärksamma under året. Uppmärksamma och ta tillvara barnens egna kulturer och språk i den dagliga verksamheten t.ex. vid matsituationer, projektarbete och samlingar. Ansvarig: Var och en i arbetslaget. Uppföljning sker i slutet av höstterminen 2013 samt vid revidering av planen december 2013.

6 Kön/Könsidentitet/könsuttryck Bakgrund: Genom observationer har vi sett att några pojkar har visat ett stort intresse för att leka lekar med mycket fysisk kontakt genom knuffar, sparkar och boxningsrörelser. Dessa lekar förgås sällan av någon form av dialog eller överenskommelse barnen emellan utan sker mer spontant och oplanerat. Företrädesvis sker dessa lekar utomhus på gården. Mål: Barnen ska ha samma möjligheter till aktiviteter och material oavsett kön. Bekräfta barnens olika smak och intresse när det gäller klädsel, utsmyckning och andra personliga uttryck. Främjande arbete: Genom observationer av barnens intressen och lekar säkerställa att materiel och miljö erbjuder möjligheter för alla barn. Förebyggande åtgärder: Utveckla lekar där turtagning, regler, samarbete och samförstånd ingår till exempel när barnen går på gymnastik, i projektgruppsaktiviteter, barnens egen lek efter vilan samt ute på gården. I vår dagliga verksamhet sträva efter att synliggöra och göra barnen mer medvetna om sina egna samt andras känslor, visa empati, trösta och lösa konflikter. På samlingen en dag i veckan ge barnen möjlighet att berätta och reflektera över olika händelser under veckan. I samband med våra naturaktiviteter visa respekt för och empati med djur och natur. I arbetslaget, diskutera och enas om ett gemensamt förhållningssätt i olika situationer under dagen. Ansvarig: Var och en i arbetslaget. Uppföljning sker i slutet av höstterminen 2013 samt vid revidering av planen december 2013.

7 Föräldrasamverkan Detta kan föräldrar göra: Vara delaktiga i barnets vistelse på förskolan genom fortlöpande information och dialog vid hämtning och lämning, utvecklingssamtal mm. Komma på de möten och sammankomster som ordnas på förskolan. Presentera likabehandlingsplanen för föräldrar vid föräldraråd, föräldramöte samt utvecklingssamtal där de kan ge feedback och synpunkter som leder arbetet vidare. Att utreda och åtgärda kränkande behandling I det dagliga arbetet med barnen uppmärksammar vi när barn utsätts för kränkande behandling. De vuxna ska agera som goda förebilder och se till att de barn som utför den kränkande behandlingen förstår den felaktiga handlingen som de har utfört. Även vuxnas kränkningar mot barn är viktiga att utreda och åtgärda. BARN-BARN Uppmärksamma, prata med barnen om vad de gjort. Vi använder oss av hur-frågor. - Hur kände du? - Hur tänkte du? - Hur tror du att den andre kände sig? - Hur ska du göra för att kompisen ska bli glad? Barnen ska inte bara säga förlåt utan också göra förlåt. De vuxna ser till att det barn som utsatts för kränkningen får upprättelse för det inträffade, genom tröst och genomgång av det inträffade. Vid upprepade tillfällen eller tillfällen riktade mot ett och samma barn skall föräldrar och förskolechef informeras och vidare åtgärder, om behov finns, vidtagas. Förskolans insatser skall dokumenteras. VUXNA-BARN Om vi ser att någon vuxen (personal eller förälder) gör fel skall vi vara så raka att vi kan säga till. Vi tar den vuxne åt sidan och frågar hur den tänkte. Vid upprepade tillfällen eller annat behov skall förskolechef vidtalas, som i sin tur vidtar lämpliga åtgärder. Förskolans åtgärder skall dokumenteras.

8 Kvalitetssäkring av likabehandlingsplanen/plan mot kränkande behandling Alla vuxna, inom förskolan, skall känna till och aktivt arbeta för att likabehandlingsplanen följs. Vikarier och nyanställd personal informeras av biträdande förskolechef, VFU - studenter informeras av ansvarig handledare om likabehandlingsplanen. Likabehandlingsplanen skall finnas på förskolans hemsida. Likabehandlingsplanen utvärderas och revideras årligen i december.