Likabehandlingsplan förskolan Ärlan, Solbackens enhet*

Transkript

1 Likabehandlingsplan förskolan Ärlan, Solbackens enhet* (*Bestående av förskolorna Kråkbacken, Marieberg, Nattugglan, Solbacken, Solrosen, Tuna och Ärlan

2

3 Innehåll 1 Policy Solbackens förskoleenhet Lagrum Definitioner Diskrimineringsgrunderna Annan kränkande behandling Direkt och indirekt diskriminering Ansvarsfördelning Policy Kartläggning och analys 8 3 Mål och åtgärder 9 4 Uppföljning och åtgärder 10 5 Bilagor 11 3

4

5 1 Policy Solbackens förskoleenhet Bakgrund 1.1 Lagrum Den 1 april 2006 kom Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67). Kallas också Likabehandlingslagen. Denna lag förtydligar förskolans ansvar att garantera alla barns trygghet. Förskolan skall främja barns lika rättigheter och arbeta för att barn inte utsättas för diskriminering pga. kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning eller funktionshinder 1. Förbundet gäller oavsett avsikt och oavsett om det är direkt eller indirekt 2 diskriminering. Lagen ger också skydd mot annan kränkande behandling. Förskolan har skyldighet att agera så snart personal får kännedom om att ett barn känner sig utsatt, en utredning om vad som hänt och vidta de åtgärder som behövs för att förhindra fortsatta kränkningar. Om förskolepersonal bryter mot förbundet att utsätta barnen för diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling kan förskolans huvudman bli skyldig att betala skadestånd. Likabehandlingslagen ställer krav på att förskolan i en likabehandlingsplan redovisar a) hur förskolan arbetar för att främja barns lika rättigheter b) vilka åtgärder förskolan vidtar för att förebygga diskriminering 1.2 Definitioner Förskolan skall förebygga och förhindra att diskriminering och trakasserier pga. nedanstående diskrimineringsgrunder samt förebygga och förhindra annan kränkande behandling 3 (Se ) Diskrimineringsgrunderna Kön All diskriminering och trakasserier pga kön skall förebyggas och förhindras av förskolan. Barn som upplever sig ha ett annat kön än sitt biologiska (transsexuell), barn som väljer ett annat könsuttryck som anses bryta mot normen för det biologiska könet eller som har föräldrar eller syskon som är transsexuella skyddas utifrån diskrimineringsgrunden kön. Etnisk tillhörighet Förskolan har ansvar för att motarbeta rasism och främlingsfientlighet. 1 Se avsnittet om definitioner 2 Se avsnittet Se avsnittet

6 Alla människor har en etnisk tillhörighet. Ett barn fött i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Barnet kan ha flera etniska tillhörigheter. Var och en har rätt att definiera sin tillhörighet. Religion och annan trosuppfattning Förskolan skall förhindra diskriminering och trakasserier pga. religion eller annan trosuppfattning. Religion: En förälder ska kunna lämna sitt barn till förskolan och vara förvissade om att barnet inte påverkas ensidigt till förmån för den ena eller den andra åskådningen. Alla barn har rätt till kunskap, lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Föräldrarnas rätt att uppfostra sina barn i enighet med sin tro skall respekteras av förskolan. Annan trosuppfattning: Innefattar uppfattningar som har sin grund i eller i samband med en religiös åskådning, t.ex. buddhism och ateism. De anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion. Funktionshinder Förskolan skall förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier pga. funktionshinder. Funktionshinder är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmössiga begränsningar av ett barns funktionsförmåga. Det kan bero på skador eller sjukdomar som fanns vid födseln, har uppstått senare i livet eller förväntas uppstå. Graden av hinder har ingen betydelse. Exempel: allergi, dyslexi, hörsel- och synskador, neuropsykiatriska funktionshinder (ex.vis ADHD eller Aspergers syndrom) Sexuell läggning Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet, heterosexualitet. Förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets värdegrund till barnen,vilket inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandlings oavsett sexualitet. Homofobi är en uppfattning eller en värdering hos en individ/grupp/samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homoseuxuella eller bisexuella människor. En sådan uppfattning strider mot principen om alla människors lika värde och allas lika rättigheter Annan kränkande behandling Förskolan skall också förhindra det som lagen benämner som annan kränkande behandling. Annan kränkande handling definieras som ett uppförande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns värdighet. Det kan röra sig om mobbing, men även om enstaka händelser som inte är mobbing. 6

7 1.2.3 Direkt och indirekt diskriminering Direkt diskriminering Ur SFS 2006:67 9 Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får inte missgynna ett barn eller en elev genom att behandla barnet eller eleven sämre än denne företrädare för verksamheten behandlar, har behandlat eller skulle ha behandlat något annat barn eller någon annan elev i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Indirekt diskriminering 10 Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får inte missgynna ett barn eller en elev genom att tillämpa en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken särskilt missgynnar barn eller elever med visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller visst funktionshinder. Detta gäller dock inte om bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet kan motiveras av ett berättigat mål och medlen är lämpliga och nödvändiga för att uppnå målet. 1.3 Ansvarsfördelning Enhetschef har det yttersta ansvaret för att anställda följer sina skyldigheter inom ramen för sin tjänst dvs. upprättar likabehandlingsplan som utvärderas årligen förebygger och förhindrar trakasserier och annan kränkande behandling motverkar direkt och indirekt diskriminering enligt lagens diskrimineringsgrunder utreder och vidtar åtgärder mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling 1.4 Policy Förskoleenheten Solbacken har antagit en gemensam värdegrund 4 vilken tillsammans med läroplan för förskolan ( Lpfö 98 5 ) och Köpings Kommuns skolplan 6 utgör grunden för våra ställningstaganden: 4 se bifogad bilaga 1 5 Se 6 Se 7

8 Inget barn skall på sin förskola inom Solbackens förskoleenhet utsättas för diskriminering pga. sin etniska tillhörighet, sin religion eller trosuppfattning, sitt funktionshinder, sin sexuella läggning eller sitt kön. Annan kränkande behandling får inte heller förekomma. Enheten omfattar Kråkbackens, Mariebergs, Nattugglans, Solrosens, Solbackens, Tunas och Ärlans förskolor. Alla barn och föräldrar skall känna sig trygga med sin förskolas arbetssätt med att främja barnens lika rättigheter och dess arbete med att eliminera diskriminering och annan kränkande behandling. Alla föräldrar, nyanställda, vikarier, praktikanter och elever mfl. skall informeras om likabehandlingslagens krav på förskolans kvalitet och medvetenhet. Ansvariga för planens förankring är enhetschef och personal på förskoleenheten. Det skall vara självklart att agera direkt vi ser att diskriminering och annan kränkande behandlings förekommer i förskolan. Detta gäller såväl individ som arbetslag. För att säkerställa att ovanstående inte inträffar åtar sig hela enhetens medarbetare tillsammans med ledningen att arbeta aktivt med likabehandlingsplanens olika delar utifrån överenskommen tidsplan och det ansvar de ålagts enligt 1.3 ovan. Årlig revidering av likabehandlingsplanen skall ske i mars/april varje kalenderår. Reviderad plan skall vara färdig senast 31 maj årligen. Utbildning om diskrimineringsgrunderna skall genomföras under våren 2009 i april/maj. Chef ansvarar. 2 Kartläggning och analys Varje förskola har ansvaret för att utarbeta en egen metod för kartläggning av det befintliga läget i barngruppen, att göra en analys av kartläggningen och därefter upprätta åtgärder att vidta. Kartläggningen äger rum i september varje år. Ditt barns förskola genomför kartläggningen och analysen så här. Förskolan Ärlan Vi använder oss av följande metoder: Intervjuer med de äldre barnen, 3 år och äldre. Exempelvis, frågar vi barnen vilka kamrater de leker med och om de trivs på sin förskola. De yngre barnen frågar vi föräldrarna hur de tror att deras barn trivs. Barnobservationer i den dagliga verksamheten. Vi observerar den fria leken både inne och ute, gruppverksamheten och även vid andra tillfällen. 8

9 Värdegrundsarbete genom vår Kompissol. Barnen bestämmer tillsammans hur man ska vara en bra kompis och vi samtalar regelbundet kring detta både enskilt och i barngruppen. Våra tre vänner Bamse. Konrad och Tova-Lisa (dockor) finns med i barnens vardag och kan på ett konkret sätt hjälpa till att lösa konflikter och andra problem som uppstår. Rollspel. Personalen spelar upp enkla rollspel för att konkret uppmärksamma barnen på konflikter som sker i barngruppen. Efteråt samtalar vi med barnen hur det känns och vilka lösningar som finns. Utvecklingssamtal. Två gånger om året har vi utvecklingssamtal med föräldrarna där vi för en dialog kring barnens trivsel och välbefinnande. Dessutom den dagliga föräldrakontakten. Resultat av årets analys. Nästan alla barn trivs på sin förskola. Vi ser inga problem med acceptans av barn med funktionsnedsättning. I den fria leken har vi barn som ibland tar ledarrollen som självklar och då kan en viss obalans råda i leken och konflikter uppstå. Barn från andra kulturer har i början svårt att ta till sig förskolans verksamhet på grund av att de inte förstår språket. Samtidigt är vår kulturella mångfald i gruppen berikande i vårt värdegrundsarbete. 3 Mål och åtgärder Utifrån genomförd kartläggning och analys av resultatet upprättar personalen åtgärder för att komma åt ev. brister och svagheter. Åtgärdsplanerna dokumenteras av personalen. Så här ser målen ut för förskolan Ärlan, läsåret 2008/2009: Alla barn och vuxna ska bli respekterade och känna att de har lika värde. Vi ska återkommande diskutera vår värdegrund och förhållningssätt gentemot de vuxna och barn vi möter i vår dagliga verksamhet. Vi ska lyfta fram det positiva hos var och en. Vi ska uppmuntra, stödja och se varandras olikheter som tillgång. Vi ska göra barnen delaktiga i varandras kulturer. Utveckla barnens samhörighet och samspel. Vi ska skapa gemenskap i gruppen under aktiviteter, lekar och samlingar, där olikheter och likheter lyfts fram som något positivt. Vi ska använda vår Kompissol i samtal med barnen hur man är en bra kamrat, genom att hjälpa varandra och känna empati för varandra. Vi ska vara närvarande i barns lek för att skapa trygghet och få insikt i leken. Vi ska hjälpa barnen att själva lösa sina konflikter. 9

10 Skapa god föräldrasamverkan. Vi ska göra föräldrarna delaktiga i vår likabehandlingsplan.. Vi ska samverka med föräldrar i en rak och ärlig kommunikation dels i förebyggande syfte men också när det uppstår problem. Genom den dagliga föräldrakontakten i tamburen, på föräldramöten och vid utvecklingssamtal. Vi ska se vår kulturella mångfald som en stor tillgång i föräldrasamverkan. Helhetssyn Vi ska skapa en helhetssyn på verksamheten, arbetsklimatet och arbetssätt. Vi ska utgå från ett demokratiskt förhållningssätt där barnens delaktighet och åsikter är självklara för vår verksamhet. Vi ska skaffa oss kunskap om olika kulturer som vi har i barngruppen. Värdegrunden. Vi ska genom återkommande diskussioner i arbetslaget hålla vår värdegrund levande. Avstämning mot målen sker kontinuerligt på planeringskonferenser samt en summering i mars/april inför revideringen av likabehandlingsplanen. Akuta händelser av kränkande el. diskriminerande art hantera omedelbart av personalen och dokumenteras på särskilda blanketter. En kontakt tas med dig som förälder om något hänt ditt barn. 4 Uppföljning och åtgärder Utifrån genomförd kartläggning och analys av resultatet upprättar personalen på åtgärder för att komma åt ev. brister och svagheter. Åtgärdsplanerna dokumenteras av personalen. Extraordinära, akuta händelser av kränkande el. diskriminerande art hantera omedelbart av personalen och dokumenteras på särskilda blanketter. En kontakt tas med dig som förälder om något hänt ditt barn. Åtgärder på förskolan Ärlan. Reagera. Viktigt att vi reagerar när vi ser eller hör någon form av kränkning. Agera och markera. I första läget samtal med de inblandade och föräldrar. Dokumentera. Fylla i vår händelserapport. Skriva ner vad som hände, när det hände, vilka som var inblandade. Åtgärda. Fylla i vår åtgärdsplan. Vilka åtgärder ska vidtas, hur och när. Vilka ska hjälpa till, föräldrar m.fl. Bestämma datum för uppföljning. Ansvar Som vuxen har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende- om inte, kan det tolkas som om vi accepterar beteendet. 10

11 Det är allas vårt vuxna ansvar, personal och föräldrar på förskolan Ärlan att se till att våra mål nås. Samtidigt som vi strävar efter att lära barnen att ta ansvar för sina egna handlingar utifrån sin mognadsnivå. Kränkningar kan vara: Fysiska (slag, knuffar) Verbalt ( hårda dumma ord) Psykosocialt (utfrysning, grimaser) Text och bilder (teckningar, lappar) Mobbning. En person är mobbad när han eller hon, upprepade gånger och under viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer. Det råder en obalans i makt mellan den som kränker och den som blir kränkt. Verktyget vid mobbningsarbete är samtal. Tidsplan för uppföljning och åtgärder September: Varje förskola gör en kartläggning av läget i sin barngrupp Oktober: Åtgärdsplan för varje förskola arbetas fram, baseras på kartläggningen i september Oktober- februari/mars - sept: Åtgärderna sätts i verket och utvärderas fortlöpande. Mars/april: Totalutvärdering av planerade åtgärder Maj: Enheten reviderar den gemensamma delen av likabehandlingsplanen. Förskolan Ärlans likabehandlingsplan presenteras på ett föräldramöte mån. 4/5 09. Likabehandlingsplanen kommer också att finnas att läsa på vår hemsida. 5 Bilagor Bilaga 1 Vår gemensamma värdegrund på enheten Solbacken. Demokrati/inflytande Barnen får vara med och bestämma i vardagen och verksamheten, aktiviteterna utgår från barnens behov, önskemål, intressen och förutsättningar. Pedagogerna har en öppen dialog med föräldrarna vid hämtning och lämning. Genom bl.a. utvecklingssamtal har föräldrarna en möjlighet att påverka. Vi är lyhörda och intresserade av föräldrarnas åsikter och synpunkter, både när det gäller barnen och verksamheten. Könsroller Barnet står i centrum oavsett kön eller ålder. Vi tröstar bl.a. ett barn lika oavsett kön. Ge uppskattning och uppmuntran till egenskaper istället för materiella saker. 11

12 Respekt för olikheter/solidaritet Alla i förskolan visar respekt när någon pratar genom att lyssna. Ingen skall bedömas utifrån religion, nationalitet, fysiska eller psykiska handikapp. Se olikheter som en tillgång. Empati Alla i förskolan, vuxna och barn, skall visa hänsyn till andra människor. Vi arbetar för att inte bråka och retas med varandra. Förebilder Vi försöker stödja varandra genom att vara goda förebilder och vi använder ett vårdat språk. Vi arbetar för att ha en rak kommunikation och en generös relation. Vi uppfostrar inga föräldrar, däremot berättar vi hur vi gör i olika situationer, till exempel konflikter, här på förskolan. Sekretess Vi tänker dagligen på att vi omfattas av sekretess. Glädje När vi, barn och vuxna, lyckas med det vi gör, känner vi glädje. Vi arbetar för att känna glädje över att vara tillsammans. Bilaga 2 Skolplan, Köpings kommun bifogas vid sidan om. Bilaga 3 Händelserapport- bifogas vid sidan om. Bilaga 4 Åtgärdsplan likabehandling (följer händelserapport) bifogas vid sidan om. 12