Skolans årliga plan mot kränkande behandling Freinetskolan Tallbacken

Transkript

1 Skolans årliga plan mot kränkande behandling Freinetskolan Tallbacken

2 Innehållsförteckning Inledning 3 Förklaring av begrepp 3 Vision 3 Mål för Freinetskolan Tallbacken 3 Förebyggande insatser, utifrån respektive diskrimineringsgrund 4 Kön 4 Etnisk tillhörighet 4 Religion och annan trosuppfattning 4 Funktionshinder 5 Sexuell läggning 5 Kränkande behandling 5 Könsöverskridande identitet eller uttryck. 6 Ålder 6 Kartläggning och nulägesanalys 6 Trivselenkäter 6 Utvecklingssamtal 6 Hälsosamtal med skolsköterskan 6 Daglig samvaro med eleverna 6 Mål utifrån nulägesanalysen : 7 Så här ska vi nå målen: 7 Ansvarsfördelning 7 Rektor 7 Personal 7 Eleverna 7 Vårdnadshavare 7 Utreda och åtgärda 8 Rutiner för utvärdering av föregående års arbete och upprättande av ny plan. 8 Bilagor Bilaga 1: Freinetskolan Tallbackens Plan mot mobbing och kränkande behandling Bilaga 2: Dokumentationsmall för händelser 2

3 Inledning Denna plan har vi, personal och elever på Freinetskolan Tallbacken utarbetat gemensamt under höstterminen 2009 och vårterminen Skolan ska varje år upprätta planer för likabehandlingsarbetet (enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen) och en plan mot kränkande behandling (enligt 14 a kap.8 skollagen) Dessa båda planer har många beröringspunkter och likheter, därför har vi på vår skola valt att sammanföra dessa båda planer till en. Denna plan är ett levande dokument som ska vara ett naturligt inslag i vår verksamhet. Under våra stormöten har vi en återkommande punkt där vi diskuterar vårt likabehandlingsarbete. Förklaring av begrepp Diskriminering kan vara att skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Diskrimineringen kan vara indirekt eller direkt. Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att reta, mobba eller att frysa ut någon. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven ifråga kan uppleva det som kränkande Vision På vår skola ska alla både elever och vuxna känna sig trygga och alla relationer ska präglas av ömsesidig respekt. Alla elever och personal på vår skola ska arbeta målmedvetet med detta. Mål för Freinetskolan Tallbacken Detta arbete har som mål att vår skola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Att främja vuxna och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Alla som arbetar i skolan ska i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor och aktivt motverka trakasserier och förtryck, samt att visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. 3

4 Förebyggande insatser, utifrån respektive diskrimineringsgrund Kön Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever. Detta görs i alla årskurser. Vi uppmärksammar och motverkar all form av språkmissbruk som innehåller nedlåtande ord. Vi markerar om vi hör kränkande ord. Verksamheten på vår skola ska genomsyras av ett genusperspektiv för att öka jämställdheten. Samtal i tjej och killgrupper är ett återkommande inslag. Under temat Lika unika i årskurs 6 och 7 arbetar vi målmedvetet med att stärka elevernas självkänsla och självkännedom. Under temat sex och relationer i årskurs 8 tar vi upp och arbetar med genusperspektivet inom olika områden. Under årskurs 9 vidgar vi begreppet och tittar på hur det ser ut i samhället ur ett genusperspektiv. Etnisk tillhörighet Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av etnisk tillhörighet. Vi uppmärksammar och motverkar alla former av diskriminering och trakasserier på grund av etnisk tillhörighet. Från och med årskurs 7 arbetar vi med detta må vi berätta och detta arbete avslutas med att årskurs 9 reser till Polen och besöker det forna koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau. Religion och annan trosuppfattning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning. 4

5 Under temaarbeten arbetar vi med de olika världsreligionerna för att skapa förståelse för olika trosuppfattningar. Fokus ligger på det som förenar istället för det som skiljer. Vi arbetar också med att tydliggöra skillnader mellan kultur och religion Funktionshinder Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionshinder. Att anpassa skolans lokaler så inga hinder finns för elever med funktionshinder Anpassa undervisning och aktiviteter så ingen elev blir utestängd på grund av funktionshinder. Sexuell läggning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Förebyggande arbete Vi är uppmärksamma på vårt språkbruk så att inte nedsättande värderingar kring sexuell läggning används. Vi markerar om vi hör kränkande ord. Under temat sex och samlevnad i åk 8 tar vi upp detta. Vi bjuder även in HBT-personer. Kränkande behandling Skolan ska förebygga och förhindra det som i lagen benämns som kränkande behandling (14a kap. skollagen) Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet ska täcka in alla former av kränkande behandling. Det kan vara mobbning, men även enstaka händelser. Vi uppmärksammar och motverkar all form av uppträdande som kränker en elevs värdighet. I de lägre stadierna arbetar vi med fadderverksamhet. Att minst en gång/veckan ha planerade samtal om vad som händer i gruppen, på raster, stämningen på skolan, speciella händelser. Med uppföljning veckan efter för att se om situationen ändrats. Värderingsövningar och samarbetsövningar är återkommande inslag i alla årskurser. 5

6 För att stärka sammanhållningen lägger skolan stor vikt vid olika former av gemensamma resor. Könsöverskridande identitet eller uttryck. Elever får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck. Ålder Vi är uppmärksamma på vårt språkbruk så inte nedsättande värderingar kring könsöverskridande identitet används. Vi markerar om vi hör kränkande ord. Vi bjuder in HBT- personer till skolan. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Vi ska vara medvetna om att detta skydd gäller även i skolan. Kartläggning och nulägesanalys För att upptäcka trakasserier, kränkande behandling eller diskriminering görs följande på vår skola: Trivselenkäter I början på vårterminen genomförs trivselenkäter i skolans alla klasser. Enkäten sammanställs och analyseras arbetslagsvis. Utvecklingssamtal Vi har elevledda utvecklingssamtal en gång per termin. Inför dessa samtal får eleverna fylla i fliken min skolsituation på Unikum. Detta kan eleven göra när som helst under terminen om skolsituationen ändras. Elevens mentor ser då detta och kan vid behov snabbt sätta in åtgärder. Hälsosamtal med skolsköterskan Skolsköterskan har planerade hälsosamtal med eleverna i förskoleklassen, åk 4 och i åk 7. Förutom dessa planerade samtal har hon som målsättning att försöka träffa eleverna enskilt en gång i varje årskurs, för att prata med eleverna om deras skolsituation. Daglig samvaro med eleverna Vår skola är relativt liten så vi har en nära och öppen kontakt med eleverna. Vi vuxna finns alltid med eleverna under raster och lunch. Utifrån denna kartläggning gör vi en analys, planerar och genomför det fortsatta arbetet. 6

7 Mål utifrån nulägesanalysen : Alla på skolan såsom elever, föräldrar och personal ska känna till skolans likabehandlingsplan. En översyn över lokalerna ska göras så inga hinder finns för elever med funktionshinder. Att få eleverna mer aktiv i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Så här ska vi nå målen: Genomgång av likabehandlingsplanen ska göras vid höstterminens start. Ansvarig: mentorerna. Informera föräldrar om likabehandlingsplanen. Detta görs vid läsårets första föräldramöte. Ansvarig: mentorerna Informera nyanställd personal om vår likabehandlingsplan. Ansvarig: Rektor Se över våra lokaler så de är anpassade för elever med funktionshinder. Detta arbete pågår, en hiss ska installeras. Ansvarig: Rektor Likabehandlingsarbetet är en stående punkt på våra stormöten. Ansvarsfördelning Rektor Det är rektor som har det yttersta ansvaret för att likabehandlingsplanen upprättas, efterlevs och årligen utvärderas och revideras. Rektor är även ansvarig för att nyanställd personal sätts in i vårt likabehandlingsarbete. Personal Alla som arbetar på skolan är skyldiga att främja likabehandling och att förebygga och motverka diskrimineringar och kränkningar. Alla är också skyldiga att vid kränkande handlingar omedelbart reagera och ingripa, och att så fort som möjligt utreda och därefter följa upp händelsen. Mentorerna ansvarar också för att informera vårdnadshavare om likabehandlingsplanen. Detta görs på höstterminens första föräldramöte. Eleverna Vår målsättning är att du som elev hos oss ska trivas på skolan och känna dig trygg med personal och andra elever. Det är en viktig förutsättning för att god inlärning ska kunna ske. Om du någon gång blir utsatt för diskriminering eller någon form av kränkande behandling vill vi att du genast tar kontakt med någon vuxen på skolan. Detta gäller också om du ser någon annan bli utsatt. Vårdnadshavare När skola och hem gemensamt tar avstånd från kränkande behandling får detta en positiv påverkan på barnen/ungdomarna. Om du som förälder upptäcker/ misstänker att ditt eller någon annans barn utsätts för någon form av kränkande behandling vill vi att du snarast tar kontakt med personal på skolan. 7

8 Det kan vara svårt att ta till sig att ens eget barn/ungdom kränker någon annan. Men om det är så, är du den som bäst kan göra något åt det. Vi ber dig att göra klart för barnet/ungdomen att detta inte accepteras. Även här är det viktigt att du kontaktar personalen på skolan. Utreda och åtgärda Om det trots riktade åtgärder samt förebyggande och främjande åtgärder händer att en elev utsätts för enstaka trakasserier/kränkande behandling arbetar vi enligt följande Personal som upptäcker diskriminering eller annan form av kränkande behandling ingriper genom att genast avbryta handlingen och prata med de inblandade. Därefter informeras berörd personal om vad som hänt och vad som gjorts. Den berörda personalen tar vid och pratar med den elev/elever som gjort sig skyldig till handlingen och gör klart att detta inte är accepterat och inte får förekomma, samt vad följderna blir om beteendet fortsätter. Föräldrar kontaktas. Samtalar även med den elev som blivit kränkt och kontaktar dens föräldrar. Samtalen med de inblandade går ut på att på ett så nyanserat sätt som möjligt undersöka händelsen. Avsikten är att förstå vad som hänt, och inte att döma. Insatserna bedöms från fall till fall. Därefter upprättas en plan tillsammans med berörda elev/elever, vårdnadshavare som bygger på förtroendefullt samarbete. Tid för uppföljning bestäms och händelsen dokumenteras på Unikum under fliken låst elevmapp. Eller på pappersblankett som vi använder i de yngre klasserna. Se Bilaga 2 Om kränkningen fortsätter eller att misstanke finns att kränkningen är en upprepad handling vidtas åtgärder enligt Freinetskolan Tallbackens Plan mot mobbing. Om en elev känner sig kränkt av en vuxen är det rektor eller annan utsedd person som utreder vad som hänt och vidtar aktuella åtgärder. Rutiner för utvärdering av föregående års arbete och upprättande av ny plan. Planen mot kränkande behandling är ett levande verktyg i det dagliga arbetet. Den följs upp varje år, och nya målsättningar och åtgärder formuleras efter behov. Arbetet med att utarbeta en ny plan tar vid efter genomförd uppföljning och utvärdering. Den nya planen utvärderas och revideras maj-juni månad och den nya handlingsplanen börjar gälla i augusti. Uppföljning och utvärdering av planen görs inom ramen för den skriftliga kvalitetsredovisningen. 8