LIKABEHANDLINGSPLAN. för arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling på.

Transkript

1 LIKABEHANDLINGSPLAN för arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling på Öregrunds skola 2015

2 2 (6) Avsiktsförklaring Likabehandlingsplanen syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett kön, sexuell läggning, funktionshinder, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning (=skyddade diskrimineringsgrunder). Enligt Lgr11 skall skolan sträva efter att varje elev: utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter respekterar andra människors egenvärde tar avstånd från att andra människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt verkar för att bistå andra människor kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. Alla som arbetar i skolan skall: medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper visa respekt för den enskilde individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Lagstiftning Öregrunds skolas likabehandlingsplan samt förebyggande arbete för en god och trygg arbetsmiljö för våra elever bygger på gällande lagstiftning såsom 14 a kap. skollagen och diskrimineringslagen(2008:567)2 o 3 kap, barn och elevers deltagande i arbete med en likabehandlingsplan, skollag(2010:800), skolförordningar, läroplaner, arbetsmiljölagen(1977:1160), brottsbalken(1962:700), anmälningsskyldighet enl. socialtjänstlag (2001:453)(14:1) samt barnkonventionen. Definitioner och begrepp Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Kränkningar kan vara: fysiska (slag och knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) texter och bilder (lappar, foton, sms, mms, chat på webbsidor) Kränkande behandling kan delas in i trakasserier är kränkande behandling som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning annan kränkande behandling är uppträdande som, utan att vara trakasserier kränker en elevs värdighet. Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har koppling till kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Indirekt diskriminering är när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev och det har samband med de skyddade diskrimineringsgrunderna.

3 3 (6) Vision Alla har lika värde och känner det. Att skapa en skol- och fritidshemsmiljö där alla kan känna sig trygga Att alla visar respekt för varandra Att alla vågar vara sig själva Vi vill att alla på fritidshemmet och skolan skall ta avstånd från diskriminering. Alla ska vara konsekventa i sitt handlande och ta ansvar för ett positivt arbetsklimat och att det finns en god och rak kommunikation på skolan och fritidshemmet. Ingen skall behöva utsättas för diskriminering, mobbning eller kränkande behandling. Information och trivselregler vid Öregrunds fritidshem och skola Du har rätt till kunskaper och färdigheter. Du har ansvar för ditt deltagande i skolarbetet. Jag deltar i undervisningen varje dag. Jag är inställd på att arbeta varje dag och ta med mig den utrustning som behövs i skolarbetet. Jag respekterar de regler som finns i klassrummet och följer de instruktioner jag får av personalen. Jag respekterar de regler som finns när jag befinner mig i skolan/fritids verksamhet och följer de instruktioner jag får av personalen. Du har rätt att bli lyssnad på. Du ser och lyssnar på andra. Jag visar hänsyn och uppträder så som jag vill att andra ska uppträda mot mig Jag lyssnar när andra talar och räcker upp handen för att begära ordet. Jag väntar på min tur utan att störa andra. Du har rätt att bli respekterad som den du är. Du respekterar andra och visar hänsyn. Jag gör eller säger inget som sårar andra människor. Jag använder ett vårdat språk, slåss aldrig eller gör fula miner och gester. Jag pratar med andra på ett vänligt och hänsynsfullt sätt. Du har rätt att känna dig säker och trygg. Du bidrar genom att medverka till att andra känner sig säkra och trygga. Jag är skyldig att känna till och följa Öregrunds skolas trivselregler. Jag är skyldig att känna till och följa Öregrunds skolas handlingsplan mot mobbning. Jag kan alltid tala med någon vuxen på skolan om min eller andras säkerhet och trygghet.

4 4 (6) Du har rätt att vistas i en trivsam skolmiljö. Det gör du genom att hålla rent och snyggt omkring dig och vara rädd om egna, andras och skolans ägodelar. Jag hänger upp mina ytterkläder och ställer skor på anvisad plats. Värdesaker lämnar jag hemma. Jag kastar skräp i papperskorgen och lämnar alltid klassrummet, omklädningsrummet, toaletten och alla andra utrymmen jag vistas i, i gott skick. Du har rätt att vara med och påverka ditt skolarbete och miljön på skolan. Det gör du genom att engagera dig, komma med förslag och respektera det vi gemensamt bestämmer. Jag har rätt att vara med och utvärdera skolans verksamhet samt medverka i klassråd och elevrådsaktiviteter. Ansvar och skyldigheter Rektor, all personal samt eleverna har ansvar att likabehandlingsplanen efterföljs. Alla ska arbeta för att likabehandlingsplanen blir verklighet. Berörd personal har skyldighet att, tillsammans med inblandade parter utreda händelser där kränkningar kan ha inträffat. Rektor bär ytterst ansvar för att likabehandlingsplanen följs. Alla som arbetar inom skolan ska känna till innehållet i likabehandlingsplanen och skolans trivselregler. Elevernas föräldrar ska också informeras och ges möjlighet att hjälpa till i arbetet. Eleverna ska ha klart för sig vart de kan vända sig för att få hjälp om de känner sig utsatta. De skall i första hand vända sig till den vuxne som är närmast och sedan till sin mentor/klassföreståndare. Eleverna kan också vända sig till kurator eller skolsköterska. Den i personalen som upptäcker eller får information om mobbning har skyldighet att utreda händelsen, eller se till att den blir utredd. Till hjälp och som arbetsverktyg används en sanktionsstege som skolan arbetat fram. Kartläggning och nulägesanalys Kartläggning på skola och fritidshem har skett genom elevenkäter och skolråd samt vid fritidshemsmöten, grundskolekonferenser, arbetsplatsträff, klassråd och elevråd. Hur ser det ut hos oss? 2015 Ovårdat språk och bråk mellan elever och mot vuxna förekommer fortfarande men det är ytterst få elever. Vi tar fortsatt kontakt med föräldrar vid behov. Under höstterminen har det förekommit påbörjan mobbning som har stävjats innan stegen ha behövts användas. Vi arbetar fortsatt med nolltolerans. Hur ska vi motverka de situationer när det blir rörigt? Exempelvis vid maten. Vi diskuterar med eleverna direkt första dagen på vårterminen om hur vi ska får en lugn miljö där vi t. ex. inte knuffas i matkön, hur vi ska få en lugn start på dagen. Vi utvärderar dagligen tillsammans med eleverna den första tiden. Vi inför en gemensam inringning. Vi överväger att införa aktivitetskort. Det har fortsatt förekommit bråk och kränkningar mellan elever under rasttid. Lärare ingriper och har samtal med både elever och föräldrar. Vi fortsätter arbeta regelbundet med Olweusmetodens klassmöten. Vi på spåret diskuterar hur vi lägger upp och genomför dessa klassmöten för att utbyta tankar och idéer.

5 5 (6) Det finns svårigheter att identifiera en del av dem som utsätts för mobbning eftersom de ofta inte vill träda fram. Enligt Olweusenkäten från juni 2014 skedde den mobbning som fanns då i huvudsak på skolgården, i korridorer och omklädningsrum. Prioriterade mål och åtgärder Tidsbestämma, vilka åtgärder, vem ansvarar Alla har lika värde och känner det (att vara en bra kompis) konkretiseras genom att: - vi respekterar varandras känslor och att vi kan ha olika åsikter - elevernas självkänsla blir så stark att de vågar reagera och markera vid kränkningar och trakasserier - inte kränker varandra genom att fysiskt eller psykiskt trakassera någon - alla tränar på att vänta på sin tur - alla har ett trevligt språkbruk mot varandra - alla visar hänsyn och omtanke - alla känner sig trygga på skola och fritidshem - alla känner sig välkomna och får delta på samma villkor Främjande och förebyggande arbete All personal ansvarar för att hålla frågorna aktuella genom att diskutera dem i de olika grupperingarna som finns på skola och fritidshem och ta upp dem på klassråd och elevråd. Fortlöpande utvärdering och planering görs på de olika konferenserna i skola och på fritidshem. Skolgården skall kännas lugn och trygg. Tydlig markering av gränsen mot skogen. Rastvakterna skall röra sig vid de elevgrupper där en vuxen behöver närvara. Klasslärare har återkommande samtal med eleverna efter utevistelser för att se var rastvakterna behöver vara och reda ut eventuella situationer som uppstått. De vuxna skall uppmuntra eleverna att bli mer aktiva i lekar och spel. Åk 6 kan ansvara en period, en rast/vecka, för en rastaktivitet där de kan använda det material som sommaruppdraget gav om lekar som lektes förr. Vuxna skall finnas med vid matköer, vara uppmärksamma på hur eleverna hanterar situationer i omklädningsrum. Eleverna äter vid olika tider och personalen organiserar så att förflyttning och kötid blir så kort som möjligt. Tydlig och snabb information mellan fritidshem/skola och hem när något inträffar. De vuxna är förebilder och föregår med gott exempel. En rastvakt stationerad vid grusplan/gungor. Skolgården skall kännas lugn och trygg. Vi fortsätter att dela upp skogen i två områden med syfte att undvika konflikter mellan elevgrupper bl. a vid kojbyggen. Vi diskuterade med eleverna dagligen om kränkande behandling mm samt hur man behandlar och inkluderar alla i elevgrupperna inte bara på klassmötena Bryggans personal behöver förändra/utöka sina rastvakter.

6 6 (6) Uppföljning, utvärdering och revidering Enkäter rörande mobbning och antisocialt beteende görs i maj av personal och sammanställs av Olweus International. Den följs upp av personalen. Återkoppling till hemmen sker via veckobreven. Utvärdering görs i slutet av höstterminen Då går vi igenom de uppställda målen och ser om de uppnåtts och om nya behov har tillkommit. Likabehandlingsplanen revideras vid starten av det nya läsåret. Förankringsarbetet Likabehandlingsarbetet förankras genom redan etablerade kanaler som arbetsplatsträffar, klassråd, skolråd, veckobrev och föräldramöten. Likabehandlingsplanen anslås på skolans hemsida.