Plan mot kränkande behandling likabehandlingsplan LÄSÅRET Skolenhet 1 VÅRD- OCH OMSORGSPROGRAMMET

Transkript

1 Plan mot kränkande behandling likabehandlingsplan LÄSÅRET Skolenhet 1 VÅRD- OCH OMSORGSPROGRAMMET

2 Plan mot kränkande behandling likabehandlingsplan Inledning Jacobsskolan 1, Vård- och omsorgsprogrammet skall vara en plats där alla behandlas lika och där diskriminering och annan kränkande behandling inte förekommer. Skolväsendet vilar på demokratins grund och de viktiga värden som skall förmedlas är människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kön samt solidaritet med svaga och utsatta. Lagrum Jacobsskolan 1, Vård- och omsorgsprogrammet arbetar enligt Skollagen SFS 2010:800 och Diskrimineringslagen SFS 2008:567 samt tillägget om elevers delaktighet SFS 2008:946. Utifrån dessa lagar är Plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan upprättad. Mål för Vård- och omsorgsprogrammet Främja elevers lika rättigheter och likvärdiga behandling oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Förebygga och motverka diskriminering, mobbning och annan kränkande särbehandling. Visa att alla signaler om mobbning och annan form av diskriminering eller kränkande behandling tas på allvar och åtgärdas snabbt. Definitioner Det är kränkande behandling när en eller flera personer utsätter en annan person för negativa handlingar fysiskt, psykiskt och/eller verbalt. Det är mobbning när detta sker systematiskt och återkommande. Det är diskriminering om en elev missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de fem diskrimineringsgrunderna, d.v.s. kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, sexuell läggning samt funktionshinder.

3 Exempel på kränkande behandling/mobbning: Fysisk: slag, sparkar, sabotage, förföljelse, knuffar, fasthållning. Psykisk: suckar, miner, gester, blickar, ignorerande, undvikande, utfrysning. Verbal: skvaller, förtal, ironi, glåpord, viskningar, härmningar, kommentarer, skämt som den utsatte inte uppfattar som skämt. Text och bild: på kläder eller fordon, lappar, klotter, foton, sms, mms, msn samt andra meddelanden på nätet. Personalens handlingsplikt Alla vuxna som arbetar i skolan har skyldighet att ingripa och/eller stoppa den/dem som kränker eller mobbar andra. Händelsen ska anmälas till rektor, som fattar beslut om vidare åtgärder. Utdrag ur Skollagen, 6kap, 10 "En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Till dig som elev Som elev vid Vård- och omsorgsprogrammet har du en rättighet att känna dig trygg och säker. För att skolans personal ska kunna erbjuda detta behöver vi veta hur du upplever din skola. Om du någon gång blir utsatt för våld, hot, kränkande behandling (mobbning) eller diskriminering, vill vi att du snarast kontaktar en vuxen som du känner förtroende för. Detta gäller också dig som känner någon annan elev som är utsatt. Om du känner dig kränkt av en vuxen anmäls detta till rektor.

4 Till dig som vårdnadshavare Om du märker att ditt barn inte mår bra och du misstänker att ditt barn eller något annat barn utsätts för diskriminering och/eller någon form av kränkande behandling vill vi att du kontaktar ditt barns lärare/mentor/klassföreståndare eller rektor. Förebyggande arbete (ansvarig inom parentes) Alla värnar om och iakttar i sitt uppträdande ett demokratiskt och icke kränkande förhållningssätt. (all personal) Skolan har tydliga och väl förankrade ordningsregler och trivselregler som revideras årligen. (rektor) Den fysiska miljön kartläggs regelbundet genom enkäter, utvecklingssamtal med elever, medarbetarsamtal med personal eller arbetsmiljöronder. (rektor) Elevhälsoteamet arbetar förebyggande med elevhälsoarbetet. (rektor) Introduktion med elever genomförs i samband med start åk 1. (rektor och personal) All personal tillämpar nolltolerans vid felbeteende på skolan, t ex olämpligt språkbruk, suckar, blickar eller kommentarer. (all personal) Konflikter utreds omgående. (all personal) Skolans verksamhet utformas på ett sätt som främjar goda relationer och miljöer. (rektor) Utbildning i likabehandlingsfrågor och likabehandlingsplanen genomförs bl.a. vid terminsstart och i samband med introduktion av nyanställda. (klassföreståndare/mentor/rektor) Eleverna informeras regelbundet om likabehandlingsplanen bl.a. i samband med introduktionsdagar för elever vid terminsstart första läsåret.(rektor och personal) Demokratiska värden lyfts fram genom exempelvis temadagar, föreläsningar, film och teater. (rektor) Återkommande diskussioner och samtal om etik och moral, människors lika värde, jämställdhet mellan könen och frågor om relationer integreras i skolarbetet. (all personal) Undervisningsmaterial granskas kritiskt av pedagoger så de inte innehåller diskriminerande värderingar. (undervisande lärare) Likabehandlingsfrågor är en stående punkt på dagordningen för arbetsplatsträffar, klassråd, klasskonferenser samt vid utvecklingssamtal mm. (rektor)

5 Åtgärdsplan vid kränkande behandling (exempel vid mobbning) 1. Ta reda på allt om vad som inträffat Alla samtal dokumenteras på särskild blankett (bilaga 1). Dokumentation förvaras hos kurator. 2. Utse ansvarig och medhjälpare för utredningen Rektor utser. 3. Samtala med den mobbade och/eller anmälaren Vad har hänt? Hur har mobbningen utförts? Var har mobbningen utförts? När har mobbningen utförts? Vilka deltar i mobbningen? Vem är ledare för mobbningen? Hur går vi vidare? 4. Informera berörd personal 5. Genomför enskilda samtal med berörda - De berörda skall, om möjligt, inte få möjlighet att prata med varandra under utredningsskedet. Börja med "ledaren". - Klargör ledarens ansvar. Tala om att du känner till vad som hänt. Redovisa konkreta uppgifter som framkommit. Mobbaren får berätta om sin delaktighet i mobbningen - Vad tänker mobbaren göra för att få slut på mobbningen? - Mobbaren blir i samtalet medveten om hur det skulle kännas att bli utsatt för det som hänt. Förklara att skolan inte accepterar mobbning och att all personal arbetar för att få ett slut på mobbningen. Låt mobbaren föreslå hur mobbningen skall upphöra. (invänta svar) Gör klart att nya enskilda samtal kommer att hållas - Avsluta samtalet med att bestämma en ny träff för att kontrollera att förslagen följs. 6. Kontakta föräldrarna Föräldrar till den mobbade och mobbaren informeras om vad som inträffat och vad som framkommit samt om vad som överenskommits för att få slut på mobbningen. Detta sker när samtal genomförts med den utsatte respektive mobbaren. Uppföljande information ges i takt med att mobbningsarbetet fortskrider.

6 7. Genomför gemensamt samtal Det är viktigt att den som blivit utsatt får möta förövaren i ett samtal under ledning av rektor eller den som rektor utser. Detta samtal skall vara en naturlig del av åtgärdsprogrammet. 8. Stöd de inblandade Det är viktigt att båda parter erbjuds stöd i form av samtal under tiden utredningen pågår. 9. Genomför uppföljningssamtal - uppföljning sker vid bestämd tid efter samtal - enskilda uppföljningssamtal med deltagarna i mobbningen - den mobbades upplevelse av utvecklingen - mobbningsledarens upplevelse av utvecklingen - övriga mobbares upplevelse av utvecklingen - fastställande av nya konkreta mål och åtgärder för förbättringar - fastställande av tidpunkt för uppföljning av de nya åtgärderna Uppföljningssamtal kopplade till nya överenskommelser om åtgärder fortsätter sedan tills samtliga inblandade anser att mobbningssituationen har upphört. Nya enskilda samtal hålls med offret, ledaren och medhjälparna. Man kontrollerar om mobbningen upphört och låter mobbaren föreslå hur den utsatte kamraten skall komma in i klassens gemenskap igen. 10. Genomför kontinuerlig uppföljning och arbete med relationer i klassen/arbetslaget. "Tvinga" deltagarna att göra ett aktivt val - tar man inte ståndpunkt emot mobbning så är man för. 11. Åtgärder som bör vidtas om mobbningen inte upphör. Förälder tillsammans med eleven, samt övriga som rektor utser, träffas för samtal. Rektor klargör vilka rättsliga åtgärder som skolan kan vidta. Kontakt tas med socialförvaltning och/eller skolan gör en polisanmälan. I vilken ordning avgörs från fall till fall. Rektor är ansvarig.

7 Bilaga 1 Anmälan Utredning Uppföljning Namn: Program: Personnummer: Datum för samtal: Närvarande: Situationsbeskrivning: Inblandade: Vittnen: Beslut: Datum för uppföljning:

8 Likabehandlingsarbetet Plan för läsåret 13/14 Bakgrund: Vid enkätundersökningar har det framkommit att eleverna på Vårdoch omsorgprogrammet kände sig trygga på skolan men att personalen kan bli bättre på att ingripa när en elev har blivit kränkt av en lärare. Augusti Diskutera enkätresultatet med personalen på programmet. Prata om likabehandlingsplanen under introveckorna med åk 1. Mentorerna i åk 2 och 3 pratar om likabehandlingsplanen med sina klasser vid terminsstart och kopplar till genomförd enkät. Ordningsregler ska tillsammans med eleverna fastställas under uppstartsveckorna. Sept. Informera om vårt likabehandlingsarbete på föräldramötet i åk 1. Lägg ut likabehandlingsplanen på hemsidan. December Enkät angående trygghet genomförs i samtliga klasser. Januari Vt-13 Övrigt Träff med likabehandlingsgruppen (2 elever/klass, mentorer, ev kurator och rektor) för analys av enkätresultatet och upprätta ett förslag på ny likabehandlingsplan. Klassrepresentanterna tar med sig förslaget ut för synpunker i respektive klass. Ytterligare en träff i likabehandlingsgruppen för fastställandet av nästa läsårs likabehandlingsplan. Klasserna ska diskutera likabehandlingsplanen i samband de två klassråd som är varje termin. Under läsåret genomförs temadagar med fokus på självkänsla och egenvärde som ska stärka elevernas förståelse för varandras och individers okränkbarhet.