Plan mot kränkande behandling och diskriminering. ( nedan kallad Pkbd) vid. Lunds skola Fritidshem, 13/14. Vår policy. Mål. Vision

Transkript

1 Plan mot kränkande behandling och diskriminering ( nedan kallad Pkbd) vid Lunds skola Fritidshem, 13/14 Planen antogs i november 2013 och gäller i ett år. Vår policy Vi på Lunds skola bygger vår verksamhet bl.a. utifrån 6:e kapitlet i skollagen (2010:800) samt diskrimineringslagen (2008:567). Vi strävar efter att skapa en likvärdig verksamhet för alla där barns och vuxnas rättigheter respekteras fullt ut och ska ha hög prioritet. Varje form av kränkande behandling mellan barn, mellan vuxna och mellan vuxna och barn är otillåten och i strid med de grundläggande värden som gäller för alla verksamhetsformer. All personal inom skolan tar aktivt avstånd från och motverkar alla former av mobbning, trakasserier, diskriminering och kränkningar mellan barn och mellan personal och barn. Tendenser till kränkningar och/eller trakasserier ska aktivt motverkas. I enlighet med FN: s barnkonvention och våra styrdokument anser vi att arbetet mot hot, våld, mobbning, rasism, trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling är all personals angelägenhet. Vi ska ha som mål med vårt arbete att: Mål Alla barn och all personal ska känna sig trygga och respekterade i verksamheten. Alla barn och all personal ska ha insikten att diskriminering, kränkande behandling, hot, våld, mobbning och rasism är övergrepp som aldrig kan accepteras. Personal och barn i samverkan med hemmen ska skapa ett klimat där diskriminering, kränkande behandling, hot, våld, mobbning och rasism inte får en chans att breda ut sig. Vision Alla barn, elever och vuxna i skolan känner sig trygga vilket är en förutsättning för en god lärande/arbetsmiljö. Ingen utsätts för kränkande behandling eller diskriminering utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. Definitioner Diskriminering: Ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder. Diskriminering används också som begrepp i fall där institutioner genom t ex strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande. 1 (7)

2 De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.. Direkt diskriminering: Ett barn får inte missgynnas genom särbehandling utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunder som lagen omfattar. Indirekt diskriminering: Ett barn får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler med mera tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. Ledningen för en verksamhet får inte ge order eller instruera om att någon ska diskrimineras. Trakasserier: Ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Kränkande behandling: Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns värdighet. Kränkande behandling kan ta sig olika uttryck, vara mer eller mindre uppenbar och förekomma i många olika sammanhang. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. Handlingarna kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Kränkningar utförs av och drabbar såväl barn som vuxna. Kränkningar kan bland annat visa sig som: mobbning, diskriminering, sexuella trakasserier, rasism, främlingsfientlighet, homofobi. En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen och att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Kränkningarna kan vara: Fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar), Verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad otrevliga saker), Psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms). När är det mobbning? En person är mobbad när han eller hon, upprepade gånger och under en längre tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera andra personer. Negativ handling: Kan utföras genom: Förutsättning: Direkt mobbning: Indirekt mobbning: Beteende som har till syfte att tillfoga en annan person skada eller obehag (aggressiv handling). Fysisk kontakt, ord, på annat sätt (grimaser, gester, utfrysning etc.). En viss obalans i styrkeförhållandet den som blir utsatt har svårt att försvara sig. Förhållandevis öppna angrepp på offret. Social utfrysning och/eller isolering. 2 (7)

3 Lunds skolas handlingsprogram mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsgruppen 13/14 Anna Bergerstål, Kerstin Frisk Boström, Agneta Berglund och Lars Adolfsson. Förebyggande arbete Förebyggande arbete är den viktig del av arbetet mot kränkande behandling. Vi arbetar kontinuerligt med att stärka eleverna genom: Alla som arbetar på fritidshemmet ska medverka till att utveckla barnens känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen i sin verksamhet bidra till att fritidshemmet präglas av solidaritet mellan människor aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. (Lgr 11) Fritidshemmets personal ska utifrån ett ständigt pågående värdegrundsarbete sträva efter att varje elev: respekterar andra människors egenvärde känner trygghet och lär sig ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra kan leva sig in i och förstå andra människors situation. (Lgr 11) Vi har: tydliga, kända ordningsregler som vi går igenom med barnen varje termin samtal om känslor och om hur man löser konflikter. Lekar och utomhuspedagogik för att stärka barnens trygghet och självinsikt tillsyn vid såväl inne- som utevistelse Ordningsregler - Alla ska känna trygghet och trivsel och bli respekterad för den man är. Vi är snälla och hjälpsamma mot varandra Alla ska ha någon att vara med Vi använder ett respektfullt och vårdat språk på fritids Vi är rädda om våra saker och städar efter oss Säga till någon vuxen, om någon är dum mot dig eller mot någon annan Tala om för personalen var man tänker leka 3 (7)

4 Planerade åtgärder läsåret Resultatet av intervjuerna ger oss vägledning om vad vi måste fokusera på i det kommande arbetet. Planerade åtgärder under det kommande läsåret 13-14: Samtala med barnen ofta om hur de har det på fritidshemmet, såväl för att se och visa respekt för det enskilda barnet som att stävja eventuellt dåligt beteende. Vara uppmärksam på att alla barn har en kamrat att vara med och särskilt när någon saknar jämnåriga kompisar att leka med. Fler gemensamma aktiviteter för de större fritidsbarnen. Diskussioner om människors olikheter och likheter. Kartläggning och nulägesanalys Intervjuer görs med barnen på fritidshemmet för att få fram deras syn på lärandemiljön. Vi ska genomföra dessa intervjuer under oktober månad för att skaffa oss kunskap om var vi kan ha dolda miljöer där kränkningar kan förekomma. Vi måste ta reda på i vilken utsträckning samt var dessa kränkningar förekommer. Med gemensamma krafter kan vi sätta stopp för alla former av kränkning, trakasseri och diskriminering. Alla vuxna på fritidshemmet måste se barnen och deras handlingar som ett gemensamt ansvar när de vistas här. Trivselenkäten har genomförts enskilt eller i 2-3 grupp. Följande frågor ställdes: Hur trivs du på fritids? Brukar du känna dig ensam på fritids någon gång? Får du vara med i leken om du frågar? Är det någon som retas och förstör leken på fritids? Finns det platser/ställen på fritids, inne eller ute, som man kan vara rädd att vara på? Tankar eller idéer för att öka trivseln på fritids. Sammanställning av svaren: Alla barnen trivs på fritidshemmet. Det är roligt och det finns många kompisar att leka med. Barnen känner att de har kamrater att leka med och de flesta säger att de oftast får vara med i leken om de frågar. När de jämnåriga kompisarna har gått hem känner sig en del lite ensamma ibland. Det är sällan att någon retas och förstör leken på fritidshemmet, men det finns några enstaka barn som kräver extra uppmärksamhet från personalen. Det finns inte några särskilda platser som upplevs som otrygga miljöer, förutom t.ex. att vara ensam i skogen. Planerade åtgärder läsåret Resultatet av intervjuerna ger oss vägledning om vad vi måste fokusera på i det kommande arbetet. Planerade åtgärder under det kommande läsåret 13-14: Samtala med barnen ofta om hur de har det på fritidshemmet, såväl för att se och visa respekt för det enskilda barnet som att stävja eventuellt dåligt beteende. Vara uppmärksam på att alla barn har en kamrat att vara med och särskilt när någon saknar jämnåriga kompisar att leka med. Fler gemensamma aktiviteter för de större fritidsbarnen. Diskussioner om människors olikheter och likheter. 4 (7)

5 Rutiner och ansvarsfördelning 1. Alla som arbetar på fritidhemmet har skyldighet att uppmärksamma kränkningar och anmäla till rektor. 2. Fritidspersonalen startar omedelbart utredning i ärendet. 3. Handlar det om konflikter ska dessa utredas så snabbt som möjligt. Det är alla vuxnas ansvar att ingripa i en konflikt. 4. Ser fritidspersonalen att det efter utredning av kränkningar inte sker en förbättring av situationen ska ärendet anmälas till likabehandlingsteamet som träffar berörd/berörda barn och behandlar ärendet enligt föreskriven arbetsgång. 5. Upphör inte kränkningarna kopplas externa myndigheter in. Ev. kan anmälan till socialförvaltningen bli aktuell. Dessa rutiner ska vara väl kända av alla och alla ska följa dem. Rutin Ansvarig/ansvariga Rektor Personal Barn Annan Upptäcka kränkningar X X X X Anmäla kränkningar X X X X Agera när kränkningar/akuta kränkningssituationer uppstår X X Utreda kränkningar/handläggningsrutiner X X Åtgärda kränkningar X X Anmälan jml Socialtjänstlagen (IFO) 14 kap 1 X X Följa upp åtgärder X X Uppsikt utanför klassrum X Kommunikationsplan Kommunikationsplanen beskriver hur Pkbd. inklusive åtgärder och rutiner förankras i skolan. Det framgår hur informationen ska nå ut till och bli känd av olika grupper elever, personal, förälder. Målgrupp Informationsstrategi Ansvarig rektor Ansvarig Personal Barn Vid varje terminsstart X Nya barn Inom ett par veckor efter start X Personal Vid terminsstart samt återkommande under läsåret X Nyanställd personal inkl. långtidsvikarier Vid anställning X Föräldrar Föräldramöten X X Nya föräldrar Vid första träffen X Den som tar emot en ny korttidsvikarie informerar denne. 5 (7)

6 Arbetsgång vid misstanke om kränkning Barn som utsatts för kränkning av annan elev: Berörd personal på skolan har samtal med den kränkte så snart som möjligt. Utifrån samtal med den kränkte tas kontakt med samtliga berörda och överenskommelser görs för att kränkningen inte ska upprepas. Vid allvarligare form av kränkning kontaktas hemmen och fritidshemmet samtalar med föräldrarna till alla inblandade barn. Kontakten dokumenteras och förvaras på skolan. Uppföljning sker inom rimlig tid av personal. Barn som utsatts för kränkning av personal: Om barn, förälder eller skolans personal upplever att barn kränks av anställda på skolan hänvisas ärendet till rektor som omgående utreder saken. Personal som utsatts för kränkning av barn: Den vuxne som bevittnat alternativt blivit utsatt för händelsen tillrättavisar omedelbart barnet. Vid upprepat beteende eller grova glåpord kontaktas fritidshemmets personal som meddelar vårdnadshavare. Dokumentation görs och rektor informeras. Om kränkningen inte upphör övertar rektorn ärendet. Personal som hotas eller utsätts för våld: Rektor kontaktas och tar omedelbart tag i händelsen och hemmet informeras. Vid grövre fall kallar rektor vårdnadshavare till fritidshemmet. Rektor anmäler händelsen till skyddsombudet och avgör om skolan ska polisanmäla händelsen. Alla ärenden dokumenteras och sparas i säkert förvar på fritidshemmet samt skickas in till lärkontoret för uppföljning och dokumentation. Så här handlar vi om mobbning/kränkning kvarstår: 1. Likabehandlingsteamet samlas; faktainsamling och arbetsfördelning i teamet. 2. Enskilt samtal sker. Diskret kontakt med utsatt barnet och all personal som har kommit i kontakt med den drabbade för insamling av information. Man talar tydligt om att ingenting som berättas förs vidare utanför likabehandlingsteamet. 3. Enskilt samtal med mobbaren/mobbarna (två ur likabehandlingsteamet är närvarande) där man gör klart att mobbningen ska upphöra omedelbart. Även detta samtal sker diskret i avskilt rum. Anteckningar förs kontinuerligt. 4. Likabehandlingsteamet kontaktar alla berörda föräldrar, informerar om vad som har hänt samt eventuella konsekvenser. Detta kan ske vid enskild kontakt eller på ett föräldramöte med de inblandade föräldrarna samlade. 5. Återkoppling till berörd personal. 6. Uppföljning sker en vecka senare med en eller två representanter från likabehandlingsteamet som talar med alla inblandade barn en och en. Ytterligare uppföljning sker vid behov. 6 (7)

7 7. Om problemet kvarstår görs en anmälan till sociala myndigheter och/eller polis. Hela ärendet dokumenteras och sparas i säkert förvar på skolan. Observera att Polisanmälan kan göras i vilket skede som helst och anmälan görs av rektor. Uppföljning, utvärdering samt revidering av likabehandlingsplanen Utvärdering sker mot de uppställda målen i planen vid vårterminens slut. Om det visar sig i utvärderingen att något av våra mål inte nåtts får vi ta fram nya förslag på hur vi ska arbeta för att målen ska uppnås under kommande läsår. Uppföljning av rutiner samt kartläggning sker under september - oktober månad. Utvärdering av intervjufrågorna sker under oktober månad. Likabehandlingsplanen ska revideras under november månad. Utvärdering av planen sker under maj månad. 7 (7)