VÄSTERÅS STAD ProAros/Lärande och utbildning Storängsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Transkript

1 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 1

2 STORÄNGSSKOLAN Grundskola & Fritidshem 2011/2012 Innehållsförteckning Inledning 3 Definitioner och begrepp 3 Främjande arbete 5 s vision mot diskriminering och kränkande behandling 5 Det främjande arbetet 5 s långsiktiga mål 5 Förebyggande arbete 6 Det förebyggande arbetet 6 Kartläggning 6 Analys av kartläggning 6 Mål för s åtgärder utifrån kartläggning 7 Rutiner 8 s rutiner för upptäckt 8 s rutiner för utredning 8 s rutiner för åtgärder 8 Bilagor Trivselregler 9 Ordningsregler 10 Trivselenkäten 11 Rastvärdsrutiner 13 Skolgårdskarta 14 2

3 Inledning Denna plan syftar till att främja alla barns, elevers och personals lika rättigheter utifrån de sju diskrimineringsgrunderna och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling enligt Skollagen. Vi på tar avstånd från alla tendenser till kränkningar. Den som uppger att hon/han blivit kränkt måste alltid tas på allvar. Alla som arbetar på har ansvar för att ta itu med kränkande behandling. Definitioner och begrepp Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristiska som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier. Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. 3

4 Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom som fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Kränkande behandling Kränkande behandling är handlingar som kränker barns eller elevers värdighet (Skolverkets allmänna råd 2009:8). Kränkande behandling kan utföras av en eller fler personer och riktas mot en eller flera. Kränkningarna kan vara synliga, handfasta eller dolda. De kan utföras direkt i verksamheten eller via till exempel telefon och internet. Kränkande behandling kan vara: Fysisk (slag, knuffar) Verbalt (hot, ryktesspridning, nedsättande tilltal, förlöjligande) Psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) Texter och bilder (sms, mms, fotografier, msn, skrivna meddelanden) Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt utsätter en annan person för skada eller obehag. 4

5 Främjande arbete s vision mot likabehandling, diskriminering och kränkande behandling Vi avser att alla elever ska kunna finnas och arbeta på och ge alla möjlighet att få den hjälp som behövs för att kunna känna sig trygg i skolan och ta till sig undervisningen. Vi ska sträva efter att ha objektiva läromedel. Alla ska kunna vara den man är utan att behöva utsättas för någon form av kränkande behandling. Det främjande arbetet är en arbetsplats för barn och vuxna. Vi tycker att det är mycket viktigt att alla känner sig trygga hos oss och därför arbetar vi med: Trygga, engagerade och kunniga vuxna i förskoleklassen, skolan och på fritids. Fortlöpande utbildning av personal för att behålla och förstärka en positiv skolmiljö som präglas av omsorg och engagemang samt ett gemensamt förhållningssätt. Bra samarbete mellan skolan och hemmen. Skolans information till hemmen är viktig. Samarbete med förebyggare och familjecenter inom Trygg skola. Förhållningssätt och förväntningar som gäller personal, föräldrar och elever finns nedtecknade och hålls aktuella. Förskoleklass, skola år 1-3 och fritidshem i gemensamma lokaler. Personalen känner barnen i huset. Det skapar trygghet hos barnen. Barnen i år 4-6 har nära till den öppna verksamheten när skolan är slut. Personalen på Klubben samarbetar med skolans personal vid behov. s långsiktiga mål Alla barn ska känna trygghet och trivsel på. Varje form av kränkande behandling ska aktivt motverkas. Nolltolerans mot kränkande behandling gäller enligt Skollagen. 5

6 Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet. Individuella Lära känna samtal mellan lärare och barn vid nya kontakter. Återkommande samtal enskilt och i grupp mellan lärare/ fritidspedagog och barn om trivsel, jämställdhet, kränkningar och trygghet. Gemensamma lekdagar och utflykter under läsåret. Fasta platser i matsal och kapprum. God tillsyn när barnen är ute på rast. Rastvärdsschemat täcker de olika gårdarna och planerna där barnen uppehåller sig. Rastvärdar med speciell halsduk som syns väl. Kamratstödjare bland eleverna. Kamratstödjarna behöver vuxenstöd och uppmuntran. Gemensamma ordningsregler för alla på. Lekutrustning köps regelbundet in. Barnen har tillgång till öppna lekytor intill skolgården. SAMS-gruppen (=antimobbningsteamet) träffas varannan vecka och har vid behov samtal med barn men också med personal och föräldrar. Tolk används när det behövs. Två representanter från SAMSgruppen deltar i elevhälsoteamet. kommer från och med januari 2012 vara en del av IDA-projektet. Läs mer om IDAprojektet på Kartläggning För att kartlägga behoven av insatser använder vi oss av: Trivselenkät till alla elever en gång per termin. Resultat från Barn- och ungdomsnämndens enkät i år 2 och år 5. Punkt på elevrådets dagordning om trygghet och trivsel. Incidentrapportering Kamratstödjarträffar Utifrån kartläggningen kommer åtgärder att sättas in. Huvudansvaret ligger hos SAMS-gruppen som har som uppgift att följa upp de olika kartläggningsmetoderna. Analys av kartläggning ht 2011 Resultatet på Barn-och ungdomsnämndens enkät i år 2 visar att både elever och föräldrar upplever trivsel och trygghet både i skolan och på fritidshemmet. I år 5 visar svaren från föräldrar att 100% anser att eleverna är trygga i skolan. De upplever också att mobbning inte förekommer. Svaren från eleverna, vad gäller trivseln, skiljer sig något åt jämfört med föräldrarna. 20% av eleverna anser att främlingsfientliga ord förekommer. Resultatet från vår egen trivselenkät visar att 99% av eleverna trivs på skolan, men en del upplever att det fortfarande finns en del otrygga platser på skolgården. 6

7 Mål för Hela skolgården ska upplevas som trygg. 2. Nolltolerans mot främlingsfientlighet. s åtgärder utifrån analysen Att ha rastvärdar som har uppsikt över platser som eleverna upplever som otrygga. Ansvarig: all personal. Tydliga rutiner gällande rastvärdens uppdrag. Ansvarig: SAMS-gruppen. All personal arbetar gemensamt mot nolltolerans vad gäller främlingsfientlighet. Ansvarig: all personal. Alla åtgärder ska genomföras under vårterminen 2012 och utvärderas hösten

8 Rutiner s rutiner för upptäckt Alla vuxna på skolan liksom föräldrar rapporterar direkt till respektive klasslärare/fritidspedagog vid minsta tendens till eller misstanke om kränkande behandling. Frågan om någon blir utsatt för kränkande behandling tas ofta upp i samtal mellan elever och personal. Det ska även tas upp på alla utvecklingssamtal. SAMS-gruppen ger ut och följer upp en trivselenkät till alla elever en gång per termin. Skolsköterskan är en samtalspartner. Hälsosamtalen i förskoleklass, år fyra och år sex tar upp trivselfrågor. Klasslärarna informeras av skolsköterskan om allmänläget i gruppen. Samtal om eleverna finns som en stående punkt vid varje husmöte. Rapport från kamratstödjarna. Västerås Stads Barn- och ungdomsnämndens enkät s rutiner för utredning Personal som blir vittne till kränkande behandling avbryter genast handlingen och talar med de inblandade. Därefter informeras respektive klasslärare/fritidspedagog om vad som hänt. Klassläraren/fritidspedagogen, och den vuxne som såg vad som hände, talar dels med den eller de elever som gjort sig skyldiga till kränkningen och gör klart att detta inte får förekomma och dels med den elev som blivit kränkt. Föräldrarna till inblandade elever kontaktas vid behov. s rutiner för åtgärder Om problemet kvarstår tillämpas SAMS-gruppens plan för akuta insatser: 1. SAMS-gruppen samtalar med uppgiftslämnare och utsatt elev. 2. Den elev som gjort sig skyldig till kränkningen kallas oförberedd till SAMS-gruppen för ett lugnt och allvarligt samtal utan moralisering eller skuldbeläggning. Eleven ger själv förslag på hur förändringen ska ske. Protokoll förs. 3. Klasslärare/fritidspedagog informeras av SAMS-gruppen om överenskommelsen med eleven. 4. Vid upprepade eller allvarliga händelser kallas alltid föräldrarna till möte. 5. SAMS-gruppen kallar till några uppföljningssamtal med de inblandade eleverna var för sig. Eleverna informeras då också om vad som gjorts sedan första träffen. 6. Vid behov tas ärendet upp på skolans elevhälsoteam. Åtgärdsprogram kan behöva upprättas för elev som mobbar/kränker. 7. Om inte skolan lyckas lösa problemet kontaktas Familjecenter. Anmälan till sociala myndigheter kan bli aktuell. 8

9 TRIVSELREGLER FÖR STORÄNGSSKOLAN För att vi alla ska kunna trivas och känna oss trygga på måste vi ha vissa regler som alla följer: JAG ÄR VÄNLIG OCH TREVLIG MOT ANDRA JAG GÖR INGET SOM KAN SKADA MIG SJÄLV ELLER ANDRA JAG ÄR RÄDD OM MINA, KAMRATERNAS OCH STORÄNGSSKOLANS SAKER JAG LÄMNAR INTE SKOLANS OMRÅDE UTAN TILLÅTELSE Det är mycket viktigt att alla barn och vuxna ställer upp på dessa regler. Den som bryter mot någon av reglerna får räkna med påföljd. Påföljden kan t ex vara att be om ursäkt, ändra uppförande på skolgården, betala kostnaden eller laga det som gått sönder Jag... lovar att hålla reglerna på (elevens namnteckning) Jag... förälder till... (förälders namnteckning) tycker att reglerna är bra, och stöttar mitt barn när det gäller att följa dem. 9

10 Ordningsregler Du får inte: Kasta snöboll. Klättra i träd. Slåss med pinnar. Lämna skolområdet utan tillstånd från vuxen. Åka på hjul på skolgården, gäller även vuxna. Du ska: Använda ett vårdat språk mot andra. Vara rädda om skolans saker och lokaler. Du får: Använda skolans lekmaterial Utnyttja skolans område för lek och spel Sparka fotboll mot vägg, se karta, eller på fotbollsplanen. Om du går i år 4-6, cykla på cykelbanan om du har lämnat in intyg hemifrån. Elevrådet har tidigare antagit bandyregler som gäller på skolan. Dessa regler gäller alla som spelar bandy på och de är beslutade i elevrådet. Alla som vill får vara med. Man för gå med i spelet när man vill. Man får inte ha klubban över knähöjd. Man får inte tacklas. Man får bara slå med klubban på bollen. Man får inte kasta klubban. Man får bara spela bandy på bestämda platser. Se karta. 10

11 November 2011 HUR TRIVS DU PÅ STORÄNGSSKOLAN Frågorna gäller Höstterminen Hur trivs du i gruppen? mycket bra bra inte bra 2 Har du kompisar i gruppen? många några inga 3 Är du med och leker på rasterna? oftast ibland aldrig 4 Är det någon i din grupp aldrig ibland ofta som är dum mot dig? 5 Brukar någon på skolan slå dig? aldrig ibland ofta 6 Är du dum mot någon på skolan? aldrig ibland ofta 7 Händer det att du slår någon? aldrig ibland ofta 8 Finns det någon i gruppen eller nej ja på skolan som blir retad? Vem? 11

12 9 Finns det någon som inte får nej ja vara med på rasterna? Vem? 10 Finns det något ställe på skolan nej ja där det kan bli bråkigt? Var? 11 Har du kallats till samtal av några i aldrig en gång flera gånger SAMS-gruppen, för att du gjort eller sagt något dumt? Nästa två frågor besvaras bara om du varit hos SAMS-gruppen 12 Hur kändes samtalet? bra ganska bra svårt 13 Hur kom ni överens bra bättre inte bra efter samtalet? 14 Har någon varit så dum mot dig aldrig en gång flera gånger att du varit kallad till SAMS-gruppen? Följande frågor besvaras också bara om du varit hos SAMS-gruppen. 15 Hur kändes samtalet? bra ganska bra svårt 16 Hur kom ni överens bra bättre inte bra efter samtalet? Pojke flicka Namn klass 12

13 Rastvärdsrutiner Viktigt att alla rastvärdar rör sig på de platser som eleverna upplever som otrygga. Se karta Vid frånvaro är det upp till arbetslaget att täcka upp eventuella rastvärdstider. Se till att hålla dina rastvärdstider. Vid rast på tider utöver vanliga rasttider är det läraren som ansvarar att tillsyn sker. Använd den gula halsduken så att alla ser dig när du är ute. 13

14 14