Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollbacksskolan Åsa Bergström rektor

2 . Namn på skolan/fritidshemmet som planen omfattar Trollbacksskolan Verksamhet Grundskola F-5 skola Vår vision Ingen diskriminering eller kränkning förekommer på Trollbacksskolan. Därför tar alla på skolan avstånd från alla tendenser till mobbing, kränkande behandling och diskriminering. Planen gäller från Planen gäller till Ansvariga för planen Åsa Bergström och resursteamet Elevernas delaktighet Planen har diskuterats på elevråd, Here 4U och alla elever har varit delaktiga i trygghetsenkäten Föräldrarnas delaktighet Föräldraråd och föräldramöten Medarbetarnas delaktighet Planens innehåll har diskuterats under hösten 2013 på arbetslagsträffar. Representanter för personalen har varit delaktiga i skrivandet. Förankring av planen Under a-lagsträffar i sept gås planen igenom. Synpunkter tas till vara. Vid föräldramöten, föräldraråd, storsamlingar, i klassen då man har kamratsamtal. Vi planerar att göra en folder där vi på lätt svenska beskriver planen mot diskriminering och kränkande behandling och att översätta den på engelska, somaliska, arabiska och kurdiska.

3 Utvärdering Utvärdering av förra årets plan Planen har utvärderats av personalen på tisdagsmötet vid 2 tillfällen under våren Eleverna har utvärderat planen på elevrådet våren Resursteamet har haft löpande översyn av planen under våren Föräldrar var delaktiga i utvärdering via föräldrarådet våren 2013 Delaktighet i utvärderingen av förra årets plan Elever via elevrådet, personal via arbetslagsmöten och föräldrar via föräldramöten/föräldrarådet Resultat av utvärderingen av förra årets plan Vårt utökade samarbete med Familjecentrum har varit positivt och kvarstår. Fler vuxna finns ute bland barnen på rasterna vilket har medfört att det uppstått färre konflikter. Nya rutiner runt luncherna genomfördes hösten 2012 för att få till en bättre ro i matsalen samt för att säkerställa att det finns vuxna ute hela lunchrasten vilket fått god genomslagskraft. Vi behöver förbättra utförandet och genomförandet och uppföljningen av enkäten Trygg skola. Vi behöver förenkla texten i Planen mot diskriminering och kränkande behandling och vid fler tillfällen synliggöra planen såsom vid storsamlingar, personalträffar och föräldramöten. Vi behöver utveckla lekombudens roll. Vi behöver utveckla rastaktiviteter med exempelvis hälsospår och en träningsbana. Vi behöver också stärka Röris så att fler av personalen kan ansvara för den aktiviteten. Personalen behöver utbildning i hur vi på bästa sätt dokumenterar och utreder ev kränkningar. Kamratstödjare har ersatts med Here4 U-junior och deras roll behöver förtydligas. Utvärdering av årets plan Årets plan ska utvärderas senast Ska ske i grupper under arbetslagsträffar där både lärare och fritidspersonal deltar. Eleverna utvärderar arbetet genom klassråd och elevrådet senast i maj 2014.

4 Ansvarig för att årets plan utvärderas är Åsa Bergström Arbetet med att främja lika rättigheter Värdegrundsarbete Trollbacksskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till våra elever. Ett faddersystem har byggts upp och kommer att utvecklas där fsk.klass- år 3, år 1- år 4 och år 3 år 5 samarbetar för att skapa förståelse och vi-känsla mellan äldre och yngre elever. Mål: att skapa en Vi-känsla på skolan mellan klasser Ansvariga: klasslärare och fritidspersonal Utvärderas efter varje aktivitet På Trollbacksskolan arbetar vi tillsammans med modersmålslärarna med att få till ett interkulturellt synsätt i undervisningen med fokus på olika kulturer. Mål: att skapa förståelse mellan olika kulturella grupper. Ansvariga: klasslärare, fritidspersonal och modersmålslärare Utvärderas efter varje avslutat tema. I samtalsgrupper tas etiska dilemman utifrån diskrimineringsgrunderna upp till diskussion. Man samtalar om vad kränkning och diskriminering är och vilka känslor kränkningar och diskrimineringar väcker. Mål: att alla ska få förståelse för vilka konsekvenser det egna handlandet kan medföra Ansvariga: fritidspersonal och klasslärare i samverkan Utvärderas med barnen efter varje termin. Uppstartsveckor under hösten för att bygga trygga grupper och skolmiljö, T3, där all personal deltar och samverkar för att skapa en trygg skolstart för våra elever. Uppstartsveckorna planeras vid slutet av vårterminen. Mål: att alla elever ska uppleva skolan som en trygg plats Ansvariga: all personal på skolan Utvärderas med personal och elever direkt efter genomförda aktiviteter

5 Kartläggning av risker Kartläggningsmetoder Trygg skola-enkät genomförs varje termin för att identifiera elevers otrygghet på olika platser och i olika sammanhang. Pedagogiska nämndens årliga enkät i år 2, år 5 och på fritids genomförs och analyseras för utveckling av kritiska punkter. Elevsamtal vid Here 4U-möten en gång/vecka, elevråd, klassråd, föräldrasamtal och på personalmöten. Fritids samtal vid storsamlingar Elevsamtal vid elevrådsmöten Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Ange hur eleverna involverats i kartläggningen Genom vår Trygg skola-enkät som alla elever fyller i. Genom PN-enkäten som år 2, år 5 och fritids år 2 svara på under våren. Here 4U möts varje vecka för att hitta kritiska punkter/problem som uppstår. Via storsamlingar på fritids Via elevrådsmöten Ange hur personalen involverats i kartläggningen

6 All personal har deltagit i a-lagsträffar där enkäterna diskuterats och analyserats Resultat och analys Enligt elevrådet förekommer det att man retar varandra. Detta handlar om enskilda fall. Eleverna i elevrådet säger att de varje gång tar kontakt med vuxna om något sådant uppstår. Flick- och pojktoaletter har diskuterats på elevrådet. Vissa klasser tog bort beteckningen och framför allt ska man inte bli retad om man går in på motsatta könets toalett. I PN-enkäten framkommer att några få barn inte känner sig trygga i skolan och på fritids. Resultat av Trygghetsenkäten höst resp. vår visar att rasterna upplevs oroliga för vissa barn. Vi måste förebygga och hitta fler aktiviter under rasterna. Eleverna återkommer till att det är viktigt att det finns vuxna att ta kontakt med ute på rasterna. Förebyggande arbete Att motverka förekomsten av kränkande behandling Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder

7 Mål och uppföljning Mål: Alla barn ska känna sig trygga på skolan och på fritidshemmet Åtgärd samt ansvarig och tid för utvärdering Klasserna samtalar om och sätter upp gemensamma regler elever och klasslärarna under höstterminens uppstart, utvärderas kontinuerligt i respektive klass samt med lärarna under konferens i okt Fler storsamlingar, två per år, där vi pratar värdegrundsfrågor och skapar en vi-känsla rektor under uppstartsvecka och FN-dagen, utvärderas under tisdagskonferens i juni Massagesagor i klasserna genomförs regelbundet, klasslärarna tillsammans med eleverna ansvarar, utvärderas kontinuerligt Trygg Skola-enkäten omarbetas; utveckla frågorna med en karta, visa eleverna resultaten för uppföljning resursteamet ansvarar, utvärderas under tisdagskonferens efter genomförande i okt. ART-utbildning för vissa elever i grupp Niklas och Hasse vid behov, utvärderas en gång per termin Fritidsavdelningarna leker tillsammans i tvärgrupper fritidspersonal ansvarar, utvärderas efter avslutad aktivitet Ansvariga för Here 4U och lekombud ser barnens hela dag då de också samverkar med skolan Annica och Jonna, utvärderas i slutet av läsåret Motivera åtgärd och koppling till kartläggning I våra enkäter; Trygg Skola och PN-enkäten uttrycker vissa elever att de känner sig otrygga på skolan. En trygg miljö är en förutsättning för att lärande ska kunna ske. Alla barn har rätt till en trygg skolmiljö. Mål: Alla barn ska ha positiva upplevelser under utevistelse på Trollbacksskolan Åtgärd samt ansvarig och tid för utvärdering Vi utvecklar rastaktiviteter tex häslospår och en träningsbana. Vi utbildar fler i personalen som kan hålla i Röris Lekombuden lånar ut saker även under vinterhalvåret och ordnar tipspromenader Here 4U: roll förtydligas då de arrangerar egna aktiviteter Rastvärdsschemat ses över och anpassas bättre till de områden som behöver uppsikt. Fler rastaktiviteter som förebygger kränkningar; Hälsospår vaktmästaren i samarbete med klasslärare, hösten -13, utvärdering juni -14 Tipspromenader lekombuden, i samarbete med Jonna återkommande under läsåret, utvärdering i slutet av varje termin

8 Here 4U planerar in trevliga gemensamma aktiviteter och positiva kampanjer Annica W ansvarar, möten genomförs varje vecka och kampanjer ca två gånger per termin, utvärderas efter respektive aktivitet Vinterleksaker till boden Jonna beställer i oktober, lekombuden utvärderar en gång per termin Fritids fortsätter med schemalagda vuxna på fotbollsplanen fritidspersonal ansvarar och utvärderar regelbundet Motivera åtgärd och koppling till kartläggning Vissa barn har i våra återkommande enkäter uttryckt att rasterna inte upplevs så positivt. Medarbetare upplever också att det är svårt för vissa elever att hitta en givande aktivitet. Med fler möjligheter till organiserad aktivitet under rast minskar risken för oroligheter där barn kan uppleva sig utsatta samt ensamma. Mål: att göra Planen mot diskriminering och kränkande behandling mer känd bland föräldrar Åtgärd samt ansvarig och tid för utvärdering Vi gör en förenklad variant av planen som är lättare för föräldrar att ta till sig samt hänvisar till hemsidan där planen finns i sin helhet. Ansvariga: Resursteamet, och rektor Utvärderas av all personal på a-lagsmöte i maj 2014 samt av föräldrar på föräldrarådet våren 2014 Motivera åtgärd och koppling till kartläggning Via PN-enkäten och på föräldraråd har framkommit att planen inte är så känd som vi önskar. Rutiner för akuta situationer Policy Det är all personals skyldighet att gripa in vid trakasserier och kränkande behandling, oavsett i vilken klass eleven går. All personal är också skyldig att arbeta förebyggande mot alla former av kränkningar! Kränkningar anmäls till rektor som rapporterar till huvudmannen. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Skolan har ett rastvärdsschema för att ha bra uppsikt över vad som sker på skolan. Rastvärdar finns på särskilt utsatta områden, som på fotbollsplanen. Föräldrar och elever uppmanas att kontakta personal på skolan när något sker. Ett förenklat dokument där det tydligt framgår att vi vill vet när något har hänt och där viktiga telefonnummer finns. Varje situation utreds och följs upp med inblandade elever för att få syn på återkommande problem. Personer elever och föräldrar kan vända sig till Elever och föräldrar vänder sig i första hand till klasslärare/fritidspersonal eller annan vuxen man har förtroende för på skolan och i andra hand till rektor. Namn och telefonnummer delas ut i folder i början av varje läsår.

9 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 1. Klasslärare eller annan berörd personal samtalar med eleven som upplever sig kränkt och därefter med den eller de elever som misstänks för kränkning. 2. Händelsen dokumenteras på enhetens dokumentationsblankett 3. Klasslärare eller annan berörd personal kontaktar hemmen och informerar om händelsen. Både den som kränkts och den som kränkt kontaktas. 4. Resursteamet informeras 5. Om kränkning skett rapporteras till huvudman och följs upp enligt Västerås stads policy. 6. Händelserna följs upp i ett uppföljningsmöte Vid upprepad kränkning: 7. Samtal av berörd personal samt någon ur resursteamet sker med den/de som utsatts för kränkningar. 8. Samtal av berörd personal samt någon ur resursteamet sker med den eller de som utfört kränkningar. 9. Plan för hur man går vidare upprättas av berörd personal och någon ur resursteamet. 10. Rektor kallar till gemensam träff med föräldrar, där både den som blivit kränkt och den som har utfört kränkningar samt någon ur resursteamet, deltar. Berörda informeras om hur skolan planerar att gå vidare tillsammans med eleverna. 11. Om ytterligare åtgärder krävs ansvarar rektor för att kontakt tas med t ex socialtjänsten eller polis. 12. Återkoppling/information lämnas till personal, föräldrar, inblandade elever. 13. Uppföljning av beslutade insatser sker av lärare, rektor och resursteamet. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Föräldrar vänder sig i första hand till berörd vuxen, annan vuxen man har förtroende för eller till rektor. Rektor informeras alltid av den som tagit emot informationen. Det är alltid rektor som utreder när barn diskriminerats eller kränkts av personal. Händelsen dokumenteras och anmäls till huvudmannen enligt Västerås Stads policy för kränkningar. Rutiner för uppföljning Varje händelse som har dokumenteras följs upp och dokumenteras av den vuxne som sett/hört/fått historien berättad för sig. Dokumentationen samlas hos rektor. Vid diskriminering/kränkning rapporteras till huvudman enligt Västerås Stads policy. Rutiner för dokumentation Skolan har en blankett för utredning, dokumentation och uppföljning av specifika händelser. Vid kränkning används den blankett Västerås stad tagit fram för rapportering till huvudman. Händelsen följs upp och uppföljningen ska även den dokumenteras och rapporteras till huvudman. Ansvarsförhållande

10 Ansvarig för att dokumentera och följa upp är den vuxen som sett/hört eller fått händelsen berättad för sig. Rektor samlar in all dokumentation och deltar i uppföljning och dokumentation vid behov. Resursteamet sammanställer en gång/månad de fall som dokumenterats på skolan och lämnar vidare till Elevhälsoteamet då någon elev återkommer vid flera tillfällen. Ytterst ansvarig är rektor.

11 Bilaga 1 Diskrimineringsgrunderna 1. Kön Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med kön. Skolan ska också aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för elever som deltar eller söker till verksamheten oavsett kön. 2. Etnisk tillhörighet Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. 3. Funktionshinder Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. 4. Religion eller annan trosuppfattning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med religion eller annan trosuppfattning. Skolan ska också aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever som deltar eller söker till verksamheten oavsett religion eller annan trosuppfattning. 5. Sexuell läggning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med sexuell läggning. Skolan ska också aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn och elever som deltar eller söker till verksamheten oavsett sexuell läggning. Könsöverskridande identitet (behöver inte ingå i planen, men får gärna göra det) Med könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som man eller kvinna eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Ålder (behöver inte ingå i planen, men får gärna göra det) Barn och elever får i skolan inte utsättas för diskriminering och trakasserier som har samband med ålder.

12 Viktiga länkar Skollag 2010: _sfs / Diskrimineringslag 2008:567 Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling Skolverkets allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling pubext%2ftrycksak%2frecord%3fupp%3d0%26m%3d7%26w%3dnative%2528%2527multi%2bph%2bwords%2b% 2527%2527Allm%25E4nna%2Br%25E5d%2527%2527%2527%2529%26order%3Dnative%2528%2527dateweb%252F Descend%2527%2529 Hjulet för likabehandlingsarbetet %20utbildning/hjulet.pdf Lika rättigheter i skolan en handledning

13 Exempel på kartläggningsmetoder Planerade samtal/intervjuer/fokusgrupper En del av kartläggningen kan bestå av regelbundna planerade samtal med enskilda elever, elevråd, elevvårdsteam och andra vuxna i skolan. Syftet ska vara att få information om stämningen på skolan och om händelser som av eleverna upplevs som trakasserier, kränkande behandling och diskriminering. Samtalen behöver vara väl förberedda och strukturerade. För att garantera att samtalen förs på ett likvärdigt sätt bör de utgå från en manual. Enkäter Många skolor genomför sedan tidigare enkäter där de kartlägger elevernas trivsel i skolan. Dessa enkäter kan kompletteras med frågor som tar upp var och en av diskrimineringsgrunderna och olika former av trakasserier såsom trakasserier som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning och ålder. Enkäterna bör också innehålla frågor om diskriminering, till exempel om det finns några arbetssätt eller regler som kan upplevas som orättvisa och diskriminerande utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Enkäterna kan också innehålla mer allmänna frågor om attityder till exempelvis homofobi, främlingsfientlighet, intolerans och könsroller. Det ska vara tydligt för eleverna att de kan besvara enkäten anonymt. Det är vidare viktigt att de anställda och elevernas vårdnadshavare ges möjlighet att delta i skolans kartläggningsarbete. Kanske kan även anställda och föräldrar besvara enkäter med frågor om hur de upplever situationen på skolan och skolans likabehandlingsarbete. Trygghetsvandringar På en del skolor genomförs trygghetsvandringar av elevskyddsombuden inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Syftet är att kartlägga skolans inom- och utomhusmiljö utifrån ett trygghets- och säkerhetsperspektiv. Det rekommenderas att koppla ett tydligt diskriminerings- och kränkningsperspektiv till detta arbete. Exempelvis kan det inkluderas frågor för att identifiera platser där kränkningar, sexuella eller rasistiska trakasserier har förekommit. Incidentrapporter Gå igenom fjolårets dokumentation av incidenter av trakasserier och kränkande behandling. Sammanställ statistiken och analysera åtgärder och utfall. Tänk på att mörkertalet kan vara stort.

14 Genomgång av rutiner och regler Arbetet med att förebygga diskriminering handlar mycket om att kritiskt granska de rutiner och bestämmelser som redan finns. Det handlar om att gå igenom alla rutiner och bestämmelser på skolan på såväl individ-, grupp- som verksamhetsnivå. Finns det diskriminerande inslag? Kan skolan göra sig skyldig till indirekt diskriminering? Indirekt diskriminering Man kan diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, samt ålder. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Husmodellen Husmodellen är ett konkret kartläggningsverktyg som DO tagit fram. Utifrån en ritning av skolan och dess verksamhet kan personal och elever tillsammans identifiera problem- och riskområden utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Se %20utbildning/HusmodellenHandledning pdf Alla metoder behöver inte användas samtidigt Observera att denna sida innehåller tips på hur ni kan göra. Ni behöver inte använda alla metoder samtidigt. Välj de metoder som är bäst för er skola.

15

16 STÖDMATERIAL: Godkänd av: Utgåva: 1 Publicerad: Källa: 54da e-47e8-8a9c-65074dda090a#9a9aea42-cca6-46d6-b037-e45eb0565e6e Process: [Process] (16)