Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Hedesunda skola

Transkript

1 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Hedesunda skola

2 Innehållsförteckning Verksamhetsformer, ansvariga, vision, delaktighet, förankring..3 Utvärderingar..4 Främjande insatser..4 Kartläggning...5 Förebyggande åtgärder...5 Rutiner för akuta situationer Begrepp..7 Diskrimineringsgrunderna.8 Bilaga 1..9 Bilaga 2.10 Bilaga

3 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Hedesunda skola Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, grundskola och skolbarnsomsorg. Ansvariga för planen: Rektor och biträdande rektor. Vår vision: På Hedesunda skola ska vi ta avstånd från alla former av kränkningar, trakasserier och all form av diskriminering. Alla ska känna sig trygga. Trygghet och trivsel skapar vi tillsammans. Vi ska ha en helhetssyn på eleverna och vi ska ta ett gemensamt ansvar för alla barn. Vi ska ha en lugn, trygg och stimulerande lärandemiljö. Vi ska ha en atmosfär som säger Jag duger och jag kan. och där alla ska känna sig välkomna och delaktiga. Planen gäller: Från till och med Delaktighet: Elevernas åsikter har framkommit genom kartläggning av skolans trygga och otrygga platser, enkät om skolmiljö och trivsel, klassråd, elevråd, trygghetsgrupper. Vårdnadshavarnas åsikter har framkommit genom trivsel- och trygghetsenkäter. Personalen har deltagit i framtagandet av planen genom diskussioner. Skolans trygghetsteam har sammanställt synpunkterna. Förankring av planen: Elever - Genomgång och diskussion av planen vid varje terminsstart i varje elevgrupp. Vårdnadshavare - Genomgång av planen vid vårterminens (2012) första föräldramöte och planen delas ut till varje vårdnadshavare. Planen finns också på skolans hemsida. Personal Genomgång av planen inför terminsstart. 3

4 Utvärdering Föregående plan har utvärderats fortlöpande bland personalen under läsåret genom diskussioner och genomgång av enkäter, trygghetsvandring och incidentrapporter. Eleverna och vårdnadshavarna har utvärderat planen genom att svara på trivsel- och trygghetsundersökningar. Resultat av utvärderingen av föregående plan: Skolans regler ska revideras av elevråd och personal, trygghetsvandringar och enkäter ska omarbetas för att aktualiseras. Trygghetsgrupperna ska träffas oftare. Skolan ska även i fortsättningen ha ett trygghetsteam som har elevsamtal vid upprepad kränkning. Trygghetsteamet ska även ha ansvar för att trygghetsarbetet utvecklas. Årets plan ska utvärderas av elever, vårdnadshavare och personal. Vårdnadshavarna ges möjlighet att utvärdera planen genom utvärderingsfrågor. Arbetet i enlighet med planen utvärderas av personalen. Eleverna utvärderar planen i sina respektive trygghetsgrupper, på klassråd och elevråd och genom enkät om trygghet och trivsel. Trygghetsteamet sammanställer utvärderingarna. Årets plan ska utvärderas senast Ansvariga: Rektor, biträdande rektor och trygghetsteamet. Främjande insatser Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och ålder. Mål och uppföljning: Ingen ska kränkas eller diskrimineras. Uppföljning sker med enkäter, samtal i klasser och på utvecklingssamtal. Klasslärarna samlas en gång per termin för erfarenhetsutbyte och gemensam uppföljning. Insats: All personal i verksamheten ska vara ett stöd för alla elever. Vi har åldersblandade grupper bestående av en pedagog och cirka 12 elever från förskoleklass till åk 6. Dessa kallar vi för trygghetsgrupper. Trygghetsgrupperna träffas på schemalagd tid, ca 30 minuter varannan vecka, för att diskutera likabehandlingsfrågor och göra trygghetsövningar. Synpunkter som tas upp i trygghetsgrupperna följs upp efter varje tillfälle i elevråd eller elev- och pedagoggrupperna beroende på frågans art. Tillsammans med eleverna diskuteras fördomar och stereotypa föreställningar. Under vårterminen ska ett arbete kring likheter olikheter genomföras. Vi ska vara uppmärksamma på att läromedel vi använder inte sprider fördomar och förlegade föreställningar avseende diskrimineringsgrunderna. Åk 6 elever har olika lekar och aktiviteter för skolans elever på förmiddagsrasterna. Ansvariga: Biträdande rektor och alla pedagoger 4

5 Kartläggning Kartläggningsmetoder: Vi har genomfört trygghetsvandringar för att få vetskap om var eleverna känner sig trygga och/eller otrygga. Eleverna har svarat på en enkät om trivsel och trygghet. Eleverna har involverats i kartläggningen genom trygghetsvandring och elevenkät. Personalen har deltagit i kartläggningen genom att diskutera och ta fram frågorna till trygghetsvandringen och enkäten. Efter genomförd trygghetsvandring och enkät diskuterar personalen vilka förbättringsåtgärder som ska göras. Resultat och analys: Enligt enkäter och trygghetsvandringar har det framkommit att det finns platser på skolgården och i skolans lokaler som inte känns trygga för alla elever. Rastvakter ska vara uppmärksamma på dessa platser. Ansvariga: Biträdande rektor och trygghetsteamet Förebyggande åtgärder Att förebygga förekomsten av kränkande behandling Mål och uppföljning: Alla elever ska känna sig trygga. Detta följs upp genom kontinuerliga samtal i respektive elevgrupp, kartläggning genom enkäter, trygghetsvandringar samt diskussioner i trygghetsgrupperna. Trygghetsgrupperna ska utvärderas en gång per termin i elev- och pedagoggrupper. Åtgärd: Skolans elevråd, förskoleklass till åk 6, ska aktivt diskutera frågor som rör elevernas trivsel och trygghet. Skolans ordningsregler ska revideras av elevrådet och av personalen. En trygghetsvandring i förskoleklass till åk 6 samt fritidshem ska genomföras under vårterminen. Förskoleklass till åk 6 ska ha regelbundna möten då regler, trivsel- och trygghetsfrågor diskuteras. Fritidspersonalen ska ha regelbundna möten tillsammans med eleverna på fritids då regler, trivseloch trygghetsfrågor diskuteras. Fritidsverksamheten ska förutom skolans regler, ha egna regler kring vissa aktiviteter. Dessa regler ska utarbetas av eleverna på fritids tillsammans med fritidspersonalen. Skolans ordningsregler ska revideras av elevrådet och av personalen. Rastvakterna, personalen i förskoleklassen och fritidspersonalen ska ha extra uppmärksamhet på de områden eleverna har markerat som otrygga. Personalen på skolan ska börja använda rastvaktsvästar, så att de blir mer synliga på skolgården. Ansvariga: Biträdande rektor och alla pedagoger. Rutiner för akuta situationer Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: Vi skapar en god kontakt med eleven, så att han/hon känner förtroende och tillit till vuxna. Personalen bygger upp en god kontakt med vårdnadshavaren genom kontinuerlig kontakt med hemmet genom utvecklingssamtal, föräldramöten, mejl, veckobrev, personlig kontakt m m. 5

6 Personalen tar kontinuerligt upp elevärenden på arbetslagsmöten, så att vi i ett tidigt stadium blir medvetna om problem och därmed kan motverka alla former av mobbning, våld och kränkande behandling. Genom elevenkäter, samtalsgrupper, trygghetsgrupper, spontana elevsamtal och kontakt med hemmet får vi kännedom om en elev känner sig mobbad eller kränkt. Vi har morgon-, rast- och bussvaktsschema för att finnas till hands för eleverna. Rastvakterna söker aktivt upp otrygga områden. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till: I första hand ska elever och vårdnadshavare vända sig till ansvarig pedagog. Vid behov vänder man sig till biträdande rektor. Skollagen 6 kap 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever: När skolan får kännedom om kränkning/trakasserier görs en anmälan till rektor/biträdande rektor. Klasslärare/ansvarig pedagog/arbetslaget informeras. En utredning påbörjas. Enskilda samtal, både den som utsatts för kränkningen och den/de som utfört kränkningen. Eleverna uppmanas att samma dag berätta hemma om vad som hänt. Vårdnadshavare informeras. Ärendet följs upp regelbundet under två veckors tid, både med den kränkte och med den/de som utfört kränkningen. Om kränkningen upprepas kallas trygghetsteamet in av biträdande rektor. En dokumentation om ärendet ska finnas. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal: När en elev upplever sig kränkt av personal i skolan startas en utredning av biträdande rektor. Om det är biträdande rektor som kränkt elev är det närmast överordnade chef som leder utredningen. Biträdande rektor/chef informerar berörda föräldrar. Biträdande rektor/chef informerar och tar stöd av personalfunktionen, PA, på förvaltningen. Biträdande rektor/chef beslutar vilka åtgärder som behövs. Biträdande rektor/chef informerar om/delger beslutade åtgärder till berörd personal. En dokumentation om ärendet ska finnas. Rutiner för uppföljning: Åtgärder för att utreda och åtgärda kränkningar följs upp varje termin genom att personalgruppen diskuterar rutinerna för detta och gör en utvärdering som dokumenteras. Rutiner för dokumentation: Dokumentationen av när en elev kränkts av en annan elev görs på blankett Anmälan om kränkande behandling eller trakasserier samt Utredning vid kränkande behandling eller trakasserier. Dokumentationen av samtal med vårdnadshavare görs på blankett Samtal med vårdnadshavare. Ansvarsförhållande: All personal på skolan ansvarar för att all kränkande behandling tas på allvar. Vid enstaka kränkningar ansvarar i första hand klasslärare eller ansvarig pedagog. Vid fortsatt kränkning kopplas trygghetsteamet in. Då elev kränks av personal ansvarar biträdande rektor för att utreda och dokumentera. 6

7 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält för skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 7

8 Diskrimineringsgrunderna Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddhism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. 8