Camilla Carlström Huusko (förskolechef) tillsammans med lagledargruppen
|
|
- Göran Jonasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förskola Camilla Carlström Huusko (förskolechef) tillsammans med lagledargruppen Vi är alla olika men lika mycket värda! Vi kartlägger barngrupperna genom observationer och intervjuer på varje avdelning vid hösttermins start. Vi tittar på leken, både ute och inne, alla rutinsituationer, inne och utomhusmiljöerna. Alla föräldrar informeras vid inskolningarna om förskolans likabehandlingsarbete. På föräldramötet har vi diskussionsfrågor som är baserade på vårt likabehandlingsplansarbete, och då får föräldrarna diskutera med varandra i smågrupper kring en fråga (som kan uppstå i en barngrupp) och hur personalen och föräldrarna kan hjälpas åt att förhindra kränkningar med gemensamma värderingar. Diskussionsfrågorna är baserade på brukarenkäten som gjordes under vårterminen av föräldrar till barn födda -07, -10. Diskussion och information kring likabehandlingsplanen förs på lagledarmötet, avdelningsmötet samt på Apt. Alla avdelningar har handledningsmaterialet: "Förebygga diskriminering och kränkande behandling. Främja likabehandling" (DO, BEO & Skolinspektionen). All personal har också tillgång till förskoleforum. Sid 1/14
2 När läsårets likabehandlingsplan är färdig förankras denna främst hos föräldrarna i skolrådet. Planen läggs även på förskolans hemsida så alla kan ta del av den och vi skickar en länk i föräldrabrevet. Om man inte har tillgång till dator så finns det utskrivet för förälder att läsa på förskolan. För personalen förankras den färdiga planen genom lagledargruppen. All personal har sedan i uppgift att läsa och vara ständigt uppdaterad på vad som står i den. För barn förankras planen på så vis att vi i diskussion går igenom hur man är en bra kompis, vad man får och inte får göra samt hur både andra barn och personalen gör om det ändå är någon som gör fel. Barnråd,8-10 barn sitter tillsammans med förskolechefen och samtalar om barnens vardag i/på förskolan. Genom observation i barngruppen, samtal/intervju av barnen samt uppföljning kring trivsel vid utvecklingssamtalet. Resultat och effekter av genomförda insatser/åtgärder diskuterades sedan i arbetslagen på studiedagen i juni. Utvärdering sker även i lagledargruppen som underlag för framtagandet av årets plan. Föräldrarna till våra 3- och 5-åringar fick svara på en digital enkät (GR) kring förskolans hela uppdrag där även likabehandlingsarbetet ingår. Barn, personal, föräldrar och förskolechef Det förebyggande arbetet har fungerat bra och vi har haft en god trivsel bland barnen. Kunskapen kring likabehandlingsarbetet är varierande varför frågan oftare kommer att komma upp i lagledargruppen. Vi måste bli tryggare och bättre på att dokumentera när barn känner/anser sig kränkt. Rutinen att informera förskolechefen som i sin tur informerar huvudman (verksamhetschefen) måste bli bättre. I GR-enkäten var resultatet från föräldrarna klart förbättrat jämfört året innan och man är överlag nöjd i nivå med övriga förskolor i kommunen. Vår utemiljö har förbättrats där vi under förra året byggt bort flera dolda hörn och även möjliggjort att begränsa ytan på yngrebarnen. Likabehandlingsplanen är inte ett fullt ut levande dokument för all personal. Vi dokumenterar inte allt. Ingen anmälan till huvudman under lå 11/ Sid 2/14
3 - Observation och samtal/intervju av/med barnen, enskilt och i grupp. - I utvecklingssamtalen - Digital enkät till 3- och 5-åringarnas vårdnadshavare - I arbetslaget - I lagledargruppen - Barnråd med ca. 4-5 barn/ äldreavdelning Förskolechef och lagledarna Främja likabehandling oavsett kön Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck och sexuell läggning. - Förskolans miljö ska erbjuda möjlighet för alla barn (oavsett kön) kan bredda sina erfarenheter och utveckla sina förmågor och intressen utan att bli hämmade av traditionella könsmönster. - Flickor och pojkar ska ha lika stort inflytande över verksamheten - och lika stort utrymme! - Vid all förändring i vår miljö beaktas genusfrågan. - Vi bekräftar barnen för den dem är för att stärka självkänslan. - Personalen måste diskutera och hela tiden vara uppmärksam på att inte egna gamla traditionella könsroller/mönster och synsätt skapar hinder i verksamheten. Arbetslagen Datum när det ska vara klart Vid varje tillfälle/löpande arbete Sid 3/14
4 Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning Kränkande behandling, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning - Barnen ska utveckla sin förmåga att leva sig in i och respektera andras kulturer och värderingar. - Barnen ska få känna sig stolta över sig själva, sitt språk och sin etniska tillhörighet. - - Vi erbjuder en handlingsplan för alla barn med annat modersmål än svenska. - Vi uppmärksammar högtider, traditioner och mat som är aktuella i barngruppen. - Vi tar hjälp av biblioteken för lån av bl a tvillingböcker, dvs en och samma saga på både svenska som på hemspråket. Arbetslaget Varje tillfälle ett nytt barn kommer/löpande Främja likabehandling oavsett funktionshinder Kränkande behandling, funktionsnedsättning - Alla barn ska ha samma förutsättningar på förskolan - Vi anpassar verksamheten utifrån barnens olika förutsättningar. - Vid kontakt med ett nytt funktionshinder ska personalen aktivt söka kunskap om hur det är att leva med. Avdelningarna Löpande/vid varje nytt tillfälle Sid 4/14
5 Främja likabehandling oavsett sexuell läggning Kränkande behandling, kön, sexuell läggning - Alla barn ska ha samma förutsättning att känna stolthet över sin familj. - Homo- och bisexualitet ska vara en lika självklar och integrerad del i verksamheten som den heterosexuella normen. - I samtal med barnen om familjen ska vi synliggöra och bejaka olika familjekonstellationer. - Använda oss av biblioteket så att vi har böcker om olika familjekonstellationer så att det blir en naturlig del i verksamheten. Arbetslagen Löpande arbete Främjande arbete gällande kränkande behandling Kränkande behandling - Inget barn ska utsättas för kränkande behandling. - Barnen ska utveckla sin förståelse för allas lika värde. - Barnen ska utveckla sin empatiska förmåga. - Barnen ska förstå värdet med vänskap - att vara en bra kompis. - Vi jobbar aktivt (både i fria som styrda aktiviteter) med att skapa en rolig stämning i barngruppen där alla positiva beteenden förstärks. - Vi vuxna föregår med gott exempel och visar barnen hur man ska bete sig mot varandra. - Vi låter barnen få hjälpa varandra. - Vi anpassar verksamheten med hänsyn till barnens olika förutsättningar och utformar den så att alla barn kan delta på sina villkor. Arbetslagen Löpande arbete Sid 5/14
6 Varje avdelning observerar sin grupp från tidig morgon till sen eftermiddag. Särskilt analyseras alla rutinsituationer, lämning/hämtning, ut/ingång osv. Varje avdelning samtalar med barnen i grupp och enskilt hur de trivs och var och i vilka situationer de eventuellt inte gör det. Bildstöd används för att tydliggöra rutinsituationerna och alla miljöer ute och inne. Löpande samtal med vårdnadshavarna och särskild diskussion kring trivsel vid utvecklingssamtalen varje termin. Enkät till alla vårdnadshavare med barn i 3- och 5-årsålder. Diskussion och åsikter både på föräldramöte och i skolrådet. Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Barnen i samtal i grupp och enskilt. Barnråd där barnen får framföra sina åsikter, tankar och känslor. Föräldrar i samtal vid inskolningen, dagligdags, på föräldramöte samt i skolrådet. Särskild enkät till 3- och 5-åringarnas vårdnadshavare. I diskussion med varandra i arbetslaget. I observation och diskussion med barngruppen och enskilt barn. I diskussion med föräldrar. Vi har en barngrupp med få barn med annan etnisk tillhörighet. Detta gör att vår säkerhet och kvalitet i arbetet inte är så stor när det gäller modersmålsstödet. Vår innemiljö är lättarbetad och det är enkelt att överblicka alla barnen. Den erbjuder stor flexibilitet med sin rumsindelning. Dock, barnen söker sig till där de vuxna är. Särskilt tydligt på yngrebarnen. Är alla vuxna i ett rum är också alla barn där. Vår utemiljö är stor. Vi har en uppdelning på yngre/äldrebarn så där finns en grundtrygghet och möjlighet att jobba med olika utmaningar. Vi kan även minska ner yngregården ytterligare vid behov. Sid 6/14
7 Barn med annan etnisk tillhörighet Kränkande behandling, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Vi ska utveckla vårt arbete med att stärka alla barn i sin etniska tillhörighet ge kunskap och förståelse för olika religioner och kulturer. Skriftlig uppföljning avdelningsvis vid utvärderingen i juni. - Alla barn med annat modersmål än svenska ska ha en upprättad handlingsplan för modersmålsstöd. - Fler inslag i verksamheten ska beröra olika länder, språk och kulturer. - Även matsedeln ska användas för att belysa olika länder och kulturer. - Bli bättre på att prata med föräldrarna och ta dem hjälp i detta arbete. Vi har tidigare haft barn med annat modersmål än svenska där handlingsplan för modersmål ej upprättats. I de flesta fall för att vårdnadshavarna sagt nej men också för att vi inte tagit upp frågan med dem. Även fast föräldrar säger ifrån så gör vi en handlingsplan på förskolan. Ansvarig Arbetslaget Datum när det ska vara klart Under läsåret Sid 7/14
8 Innemiljön Kränkande behandling Att skapa en lugn och trygg innemiljö för varje enskilt barn trots stora barngrupper. Uppföljning sker skriftligt vid juniutvärderingen. - Alla rutinsituationer diskuteras gemensamt och bestäms utifrån barngruppens behov. - Personalen ska hela tiden fördela sig på de utrymmen som finns för att skapa olika ytor för barnen. - Personalen är aktiva i eller runt leken för att främja likabehandlingsarbetet. Vi har stora barngrupper och flera barn med långa dagar. Vi kan bli bättre på att fördela oss på de utrymmen som finns inomhus. Genom att vi fördelar oss på de utrymmen som finns så skapar vi trygghet och lugn samt motverka kränkande behandling. Arbetslaget Under läsåret. Sid 8/14
9 Utemiljö Kränkande behandling Att utveckla våra rutiner så vi bättre säkerställer uppsikten och därmed tryggheten på gården. Skriftlig uppföljning vid juniutvärderingen Utveckla tydligare rutin vid utgång på äldregården. - Utveckla tydligare rutin för hur personalen rör sig och fördelar sig på gården. Barnen går inte ut förrän det finns en vuxen med ute. Personalen rör sig mer på gården och är där barnen är. Yngreavdelningarna respektive äldreavdelningarna Under läsåret. Vi ska i alla situationer verka för nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. - Personalen fördelar sig alltid över de platser där barn leker för att ha bästa uppsikt. - En god daglig kontakt med vårdnadshavarna för att eventuellt få fram mer information än det vi ser och hör. - När någon i personalen har minsta misstanke ska hela arbetslaget informeras så särskilt noggrann observation kan göras. - I all kontakt med barnen verkar vi för att göra det enkelt och naturligt för dem att ta hjälp av oss vuxna vid osämja/konflikt. Sid 9/14
10 Alla barn/vårdnadshavare har vid inskolningen en speciellt utsedd kontaktperson. Det dock en prioriterad uppgift för all personal att ta emot både barn och vårdnadshavare som vill berätta något eller ha tröst/hjälp. Vårdnadshavarna kan även vända sig direkt till förskolechefen. - Berörda barn observeras särskilt. - Diskussion i arbetslaget, lagledargruppen eller med andra kollegor kring vad det är vi ser och vad det betyder. Vid behov tar vi även hjälp av vår specialpedagog. - Samtal med barnen kring aktuell händelse. Allas upplevelser blir lyssnade till och bekräftade. - Förskolechefen ska informeras enligt lag. Förskolechefen anmäler till huvudman. - Ansvarig pedagog samtalar med barnets föräldrar. - Ansvarig pedagog utreder och tecknar åtgärder. Vid behov medverkar förskolechefen i detta. - Händelsen anmäls till förskolechefen. - Vårdnadshavare informeras. - Förskolechefen utreder och tecknar åtgärdar. - Förskolechefen anmäler till huvudman. - Förskolechefen följer upp ärendet med barnet och hans/hennes vårdnadshavare. - Förskolechefen träffar regelbundet den personal som kränkt barnet och samtalar om hur relationen med det berörda barnet fungerar. - Om åtgärderna inte är tillräckliga kontaktas verksamhetschefen för hjälp och stöd i det fortsatta arbetet. Varje gång det tecknats åtgärder ska det också anges när och hur uppföljningen ska ske. Vid behov tecknas sedan nya åtgärder och ytterligare uppföljning. Vi använder blanketten "Handläggning av ärenden rörande diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling" (Bilaga till likabehandlingsplanen, finns på Aleporten och på kontoret). På denna dokumenteras utredning, åtgärder samt uppföljning. När barn kränker barn ska förskolechefen få del av denna dokumentation. När personal kränker barn dokumenterar förskolechefen. Vid alla ärenden använder förskolechefen blanketten "Anmälan om kränkande behandling" (Bilaga till likabehandlingsplanen) för anmälan till huvudman. Enligt nya skollagen (SFS 2010:800) är personal i förskolan som får kännedom om att ett barn kan ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling skyldig att anmäla detta till förskolechefen. Förskolechefen är i sin tur skyldig att för informationen vidare till huvudman. I den skriftliga dokumentationen ska det klart framgå vem som är ansvarig för varje åtgärd. Sid 10/14
11 Begrepp Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Sid 11/14
12 Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar. Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Diskrimineringsgrunder Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering] När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön] Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: Det får vara någon måtta med tramset. Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i riktiga kläder eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier] Sid 12/14
13 Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förturåt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering] En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier] Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker? [trakasserier] Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier] Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering] Sid 13/14
14 David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom Snubbelfot. Personal har hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier] Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en äcklig storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. [trakasserier] Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit den andra tantens namn. [diskriminering] Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. Sid 14/14
15 Bilaga 1 Dokumentationsmall Handläggning av ärenden rörande diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Datum: Handläggare: Person som blivit utsatt: Person/er som utövat kränkningen: Ansvarig chef Övrig personal som arbetar med ärendet Utredning av det som skett: chef Lämnas härefter till ansvarig Datum Åtgärder Överenskommelser Ansvarig Sid 15/14
16 Datum Uppföljning 1/nya åtgärder Överenskommelser Ansvarig Datum Uppföljning 2/nya åtgärder Överenskommelser Ansvarig Övrigt: Sid 16/14
17 Bilaga 2 Enligt 6 kapitlet 10 Skollagen har personal som får kännedom om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i verksamheten en skyldighet att anmäla detta till huvudmannen. Blanketten skickas till ansvarig verksamhetschef Sid 17/14
Götgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Götgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/12 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a
Öjestugans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten
Öjestugans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Läsår: 2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Trollskogens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Sida 1 av 6 Trollskogens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen All personal som arbetar på Trollskogen
Likabehandlingsplan. Fågelvägens förskola. Avd. Myggan
Likabehandlingsplan Fågelvägens förskola Avd. Myggan 1 Innehållsförteckning Innehåll Grunduppgifter 3 Utvärdering 4 Främjande insatser 5 Kartläggning 6 Förebyggande åtgärder 7 Områden som berörs av åtgärden
Pedagogisk omsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling
Pedagogisk omsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Pedagogisk omsorg Läsår 2015/2016 1/11 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Förskolan Ängen. Årlig plan för likabehandling mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Ängen Årlig plan för likabehandling mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Tuovi Silvola Ingrid
Östra Karups förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 1-6 år.
2014-10-08 Östra Karups förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 1-6 år. Fotograf: Matilda Jönsson Vår vision Alla ska vara välkomna till förskolan. Olikheter skall ses som en tillgång
Förskolan Ängens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014
Förskolan Ängens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Förskola a för planen Tuovi Silvola Ingrid Norberg Britt-Marie
Likabehandlingsplan. Plan för likabehandling och mot kränkande behandling. Björken
Likabehandlingsplan Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Björken 1 Innehållsförteckning Innehåll Grunduppgifter 3 Utvärdering 4 Främjande insatser 5 Kartläggning 6 Förebyggande åtgärder
Dingle förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Dingle förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år Läsår 2015-2016 1/10 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av
Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling Förskolan Skogsborgen Minken 1 Innehållsförteckning Innehåll Grunduppgifter 3 Utvärdering 5 Främjande insatser 6 Kartläggning 7 Förebyggande åtgärder
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Foto: istockphoto / pintogame Karossens förskola - läsåret 2015/2016 KAROSSENs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas
Likabehandlingsplan. Skogsborgens förskola. Avdelning Bävern
Likabehandlingsplan Skogsborgens förskola Avdelning Bävern 1 Innehållsförteckning Innehåll Grunduppgifter 3 Utvärdering 4 Främjande insatser 5 Kartläggning 6 Förebyggande åtgärder 7 Etnisk tillhörighet,
Mellby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Mellby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/11 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Likabehandlingsplan. Avdelningen Rådjuret
Likabehandlingsplan Avdelningen Rådjuret 1 Innehållsförteckning Innehåll Grunduppgifter 3 Utvärdering 5 Främjande insatser 6 Kartläggning 7 Förebyggande åtgärder 8 Områden som berörs av åtgärden 8 Rutiner
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015/2016
HANTVERKARENS FÖRSKOLA 2015-10-19 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015/2016 HANTVERKARENS FÖRSKOLA Hantverkaregatan 51 602 30 Norrköping Innehåll Grunduppgifter... 3 Lagar och regler...
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullegårdens förskola Partille Kommun 2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Grunduppgifter... 3 3. Utvärdering... 4 4. Främjande insatser... 5
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) 1 Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall
Orust Montessoris plan mot diskriminering och kränkande behandling
Orust Montessoris plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Avdelningarna Måsen och Småtärnan Läsår: 14/15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
Fröslundavägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Fröslundavägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016 1 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga
Förskolan Nattugglans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Nattugglans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Vidingsjö förskolor 2012-2013 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Grengatan Förskolan Grengatans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015/2016
HATTENS FÖRSKOLA 2015-10-19 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015/2016 HATTENS FÖRSKOLA Knäppingborgsgatan 20 602 26 Norrköping Tel: 0725 747134 Innehåll Grunduppgifter... 3 Lagar
Nymåla förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Sida 1 av 8 Nymåla förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola år 1-5 a för planen Helen Fagerhov Maria Ejefalk Jansson Anette
Likabehandlingsplan. Förskolan Maskrosen
Likabehandlingsplan Förskolan Maskrosen Köpings kommun Rapporten skriven av: Ulrica Zarins,2015-01-07 Antagen av: Barn och utbildningsnämnden 2015-01-07 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se.
Ängslyckans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Ängslyckans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016 2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Gråbo förskolors likabehandlingsarbete
Lärande Gråbo förskolor 2014-08-11 Gråbo förskolors likabehandlingsarbete En plan för hur vi motverkar kränkningar samt arbetar för barns lika rättigheter och lika möjligheter i vår verksamhet 1 Varför
Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling
- Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Bild: "vattennyckeln". Den möjliggör det kompetenta barnet att bli självgående i hämtning av vatten till sin viktiga läromiljö. Barnet blir
Förskolan Lingonblommans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Lingonblommans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 2015/2016 1/15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Likabehandlingsplan Östad förskolor
1 (10) Likabehandlingsplan Östad förskolor I Östad förskolor ingår: Björkhyddans förskola, Björnens förskola och familjedaghem omfattande åldrarna 1-5 år. Vår vision är: På vår enhet möts du av barn och
Svanberga förskolas. Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling
s Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Grunduppgifter 4 Utvärdering 5 Förebyggande/främjande insatser 6 Kartläggning 7 Mål
Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Björklövens förskola Läsår 2015/2016
Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björklövens förskola Läsår 2015/2016 Innehållsförteckning Grunduppgifter... 3 Utvärdering... 6 Främjande insatser... 7 Kartläggning...
Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN RÖDLUVAN
Horndals RO, Avesta kommun 2012 Horndals RO: Förskolan Rödluvan Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN RÖDLUVAN Avesta Datum 2012-12-01 Horndals förskoleområde, Avesta
FÖRSKOLAN FÅGELSÅNGENS. Likabehandlingsplan 15/16
FÖRSKOLAN FÅGELSÅNGENS Likabehandlingsplan 15/16 Vår barnsyn Varje barn är unikt och ska mötas och bemötas utifrån det. Vi ser olikheter som en styrka och självklarhet. Lärandet kan därför inte se likadant
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan samt Likabehandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan samt Likabehandling Njutångers förskola Upprättad 2015-02-16 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan. Njutångers förskola Upprättad januari 2016 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter
Rådmansö förskola. Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling. syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett
Rådmansö förskola Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett Innehållsförteckning Inledning --------------------------------------------------------------------------------
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016 Innehållsförteckning 2 Vision Förskolechefen har ordet 3 Lagtext och styrdokument Definitioner och begrepp 4 Diskrimineringsgrunderna
Likabehandlingsplan. Parkrinken avdelning röd
Likabehandlingsplan Parkrinken avdelning röd 1 Innehållsförteckning Innehåll Grunduppgifter 3 Utvärdering 4 Främjande insatser 5 Kartläggning 6 Förebyggande åtgärder 7 Områden som berörs av åtgärden 7
Förskolan Mumindalen och Fritidshemmet Snusmumrikens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Mumindalen och Fritidshemmet Snusmumrikens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola, Fritids Ansvariga för planen All
Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med 2015-07-30
Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015 Denna plan gäller till och med 2015-07-30 Innehållsförteckning A Mål och vision: Artikel 19 Barnkonventionen Mål och vision
Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola. Camilla Carlström Huusko (förskolechef) tillsammans med personalen
Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Camilla Carlström Huusko (förskolechef) tillsammans med personalen Vi är alla olika men lika mycket värda! 2013-10-01 2014-09-30 Vi kartlägger barngrupperna
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Björkbergs förskola Upprättad 201601 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Hedesunda skola 2011-12-01
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Hedesunda skola 2011-12-01 1 Innehållsförteckning Verksamhetsformer, ansvariga, vision, delaktighet, förankring..3 Utvärderingar..4 Främjande insatser..4
Alviks Förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Alviks Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 1 Grunduppgifter Ansvariga för planens upprättande Karin Hult, Britt-Inger Granström och Eva Sandberg Vår vision En förskola som
Förskolan Solbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Solbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef och all annan personal
Hamregård förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5 år.
Hamregård förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5 år Läsår: 2015/16 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan Hasseln Handens förskoleenhet
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hasseln Handens förskoleenhet Läsåret 2014-2015 Innehåll Sid. Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen. 4 Ansvariga för planen
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
FÖRSKOLAN SOLROSEN Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling FÖRSKOLAN SOLROSEN Ägogången 26, 602 11 Norrköping. Telefon: 011-15 77 69 http://www.solrosensforskola.blogspot.se/ Innehållsförteckning
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2015-10-16 2016-10-16 Junibackens förskola FÖRKOLANS VISION SAMT DELAKTIGHET: Vision: Alla barn och vuxna i Gagnefs kommun tar bestämt avstånd mot
Nyhedsbackens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Nyhedsbackens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5 år Läsår: 2017/18 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Klossdammens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Klossdammens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Eva-Britt
Förskolan Valen Valles plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Valen Valles plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/10 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Hasslarödsskolan F 6 och fritidshem
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Hasslarödsskolan F 6 och fritidshem Planen gäller fr o m 2015-02-01 Planen gäller t o m 2016-01-31 Planen ska revideras senast 2016-01-31 Ansvarig för planen
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för
2014-01-08 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Stjärnans Förskola 2014/2015. 1. Inledning Förskolan ska ha en plan mot diskriminering enligt diskrimineringslagen och en plan mot kränkande
Morups förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Morups förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet Ansvariga för planen Pernilla Falkenström Vår vision Visionen
Svanetorps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015
Svanetorps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 Förskolans ledning tar avstånd från all kränkande behandling och kommer aktivt arbeta för att vara ett föredöme för våra barn
Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016
Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016 Diskrimineringsgrunder och definitioner Diskrimineringsgrunder Enligt diskrimineringslagen (2008:567) är diskriminering när verksamheten behandlar ett
Likabehandlingsplan Fåglarna
Likabehandlingsplan 2016 Fåglarna 1 Innehållsförteckning Innehåll Grunduppgifter 3 Utvärdering 4 Främjande insatser 5 Kartläggning 6 Förebyggande åtgärder 7 Områden som berörs av åtgärden 7 Rutiner för
Campus fsks plan mot diskriminering och kränkande behandling
Campus fsks plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola La sa r 2019 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolechef
Plan för likabehandling och mot kränkande behandling 2014/2015
Plan för likabehandling och mot kränkande behandling 2014/2015 Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Orrholmens förskola Innehållsförteckning sida Inledning 3 Utdrag ur
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Sunnanäng
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Sunnanäng Planen omfattar förskola, och gäller från 2015-09-01 till 2016-08-30 Vision EN FÖRSKOLA SOM SJUDER AV LIV, ENGAGEMANG, GLÄDJE OCH GEMENSKAP.
ERICI FÖRSKOLAS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
ERICI FÖRSKOLAS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2014 2015 Grunduppgifter... 6 Verksamhetsformer som omfattas av planen... 6 Ansvariga för planen... 6 Vår vision... 6 Planen gäller från...
Vindögatans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-14
Vindögatans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-14 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen: Förskolechef Vår vision:
Lorensborgs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Lorensborgs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 2016-2017 1/10 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Kungsfågelns och Topasens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Handläggare Datum Mats Carnesten 170703 0480-45 33 43 Kungsfågelns och Topasens plan mot diskriminering och kränkande behandling Vår vision Alla våra förskolor ska vara välkomnande. En plats där barns
Älvsjö stadsdelsförvaltning
SID 1 (14) 2016-01-01 Likabehandlingsplan för Innehåll 1. Grunduppgifter 2. Utvärdering 3. Främjande insatser 4. Rutiner för akuta situationer 5. Begrepp 6. Skollagen 7. Dokumentationsmall 8. Anmälan till
Likabehandlingsplan. Holken
Likabehandlingsplan Holken 2016 1 Innehållsförteckning Innehåll Grunduppgifter 3 Utvärdering 4 Främjande insatser 5 Kartläggning 6 Förebyggande åtgärder 7 Områden som berörs av åtgärden 7 Rutiner för akuta
Trollstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Trollstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Likabehandlingsplan. Förskolan Ugglan. Ph-12
Likabehandlingsplan Förskolan Ugglan Ph-12 2012/2013 Innehåll sida Inledning 3 Vår vision, målsättning 4 Delaktighet 5 Utvärdera 6 Främja 7 Kartläggning 8 Kontinuerliga mål: Kön 9 Etnisk tillhörighet 10
Campus fsks plan mot diskriminering och kränkande behandling
Campus fsks plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 2017 1/10 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. gällande Hagens förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen. Förskoleverksamhet.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling gällande Hagens förskola Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Krongatans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Krongatans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/11 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling förskolorna, Boxholms kommun November 2014 Innehållsförteckning Vår vision sid. 2 Planens giltighetstid sid. 2 Ansvarig för denna plan sid. 2 Bakgrund
LIKABEHANDLINGSPLAN 2012-13 SKOGSBACKENS FÖRSKOLA
LIKABEHANDLINGSPLAN 2012-13 SKOGSBACKENS FÖRSKOLA Innehållsförteckning Skolledningens ställningstagande... 2 Vimarområdets vision... 2 Mål och syfte med planen... 2 Om planen... 2 Främjande arbete... 3
Kärrbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kärrbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/13 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2015/2016
Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2015/2016 Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och
Björktjära förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Björktjära förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 2015-2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga
Kamrersbostaden, DBVs plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kamrersbostaden, DBVs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen pedagogisk omsorg 1/12 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen pedagogisk
Förskolan Fröhusets plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Fröhusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Fröhusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga
Förskolan Tallkottens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ansvariga för planen
Förskolan Tallkottens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Majgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Majgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2017/2018 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Annikas BarnOmsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling
Annikas BarnOmsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Familjedaghem Läsår: Ht 15/Vt 16 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Familjedaghem
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen Slussen 2010 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision...2 2. Vad säger lagen...2 3. Rutiner
LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Hästhovens förskola
LIKABEHANDLINGSPLAN Inledning Plan mot diskriminering och kränkande behandling Hästhovens förskola Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I april 2006
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen Jollen 2010 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision...2 2. Vad säger lagen...2 3. Rutiner
Älvdansens och Pärlans förskolor/enheten Ugglan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Älvdansens och Pärlans förskolor/enheten Ugglan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1 Sammanfattning Vi har använt oss av webbverktyget Planforskolan som hjälpmedel när vi har skrivit fram
Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Äppelgårdens förskola
Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Äppelgårdens förskola Läsår 2014/2015 Innehållsförteckning Grunduppgifter 3 Utvärdering 4 Främjande insatser 6 Kartläggning 6 Förbyggande
Pitholms förskola Bäcken, Spirans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Pitholms förskola Bäcken, Spirans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 2015/2016 1/10 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av
Kronans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Bilaga 1 Begrepp sid. 6 Bilaga 2 Diskrimineringsgrunder sid. 8 Kronans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
FÖRSKOLAN VILLA EKEN 2015-03-19 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling FÖRSKOLAN VILLA EKEN Sandbyhovsgatan 15, 602 15 Norrköping. Telefon: 011-15 25 12 Innehållsförteckning Grunduppgifter...
Skolområde Västra. Önnegårdens förskola
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Skolområde Västra Önnegårdens förskola Förskolan måste agera så snart någon ur personalen får kännedom om att ett barn känner sig kränkt. Förskolan
Pitholms förskola stigen/trädets plan mot diskriminering och kränkande behandling
Pitholms förskola stigen/trädets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 2015/2016 1/10 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av
Likabehandlingsplan Förskolan Lärkan, avdelning Ettan 1
Likabehandlingsplan Förskolan Lärkan, avdelning Ettan 1 Innehållsförteckning Innehåll Grunduppgifter 3 Utvärdering 4 Främjande insatser 5 Kartläggning 5 Förebyggande åtgärder 7 Områden som berörs av åtgärden
Vår lokala likabehandlingsplan
Vår lokala likabehandlingsplan Silverliljans Förskola 2015-2016 Vi kunna gå till förskolan med glädje och förväntan och känna trygghet, öppenhet, delaktighet, ömsesidig respekt och gemensamt ansvar. Marie-Sofie
Majgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Majgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/201 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga
Hövdingavägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Hövdingavägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen: Carola Almén, Maria Blom och
Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gunnarsgårdens förskola
Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gunnarsgårdens förskola Läsår 2014/2015 Innehållsförteckning Grunduppgifter 3 Utvärdering 4 Främjande insatser 5 Kartläggning 10 Förbyggande
Kalvhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kalvhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Ytterst ansvarig för att upprätta ny plan och
Innehållsförteckning. Inledning 3 Policy 3 Vision 3. Definition av diskrimineringsgrunderna 4
2016 1 Innehållsförteckning sid Inledning 3 Policy 3 Vision 3 Definition av diskrimineringsgrunderna 4 Främjande insatser 7 Förebyggande insatser 7 Åtgärdande arbete 8 Dokumentation angående kränkande